Helt otroligt

Ja, som vanligt en ledig dag har jag planerat in vad som ska göras för att det ska bli någonting gjort faktiskt, planering för mig är A och O som man brukar säga.

Det är tråkigt att vara styrd av att man måste planera men annars skulle jag aldrig få dem här sakerna gjorda men den här gången behövde jag inte vara ensam om att göra det.

Jag fick med mig min fru till brädgården efter den panel och reglar som krävs för att bygga vidare på det stora projekt som ska göras, läggas innertak samt ett snedtak.

Jag har bilden framför mig som vanligt och jag försöker även få min fru att se det framför sig men hon har så mycket svårare att göra det. Alltid då jag målat upp bilden för henne så har hon sett ut som en kliande apa... inte fattat vad jag pratar om, säger bara att jag får det att låta så enkelt men det är just det inte är.

Redan igår förvarnade jag frugan om att vi skulle göra det här arbetet för att komma vidare och hon hade fattat det och vad det innebar.

I lagom tid tar vi oss iväg och handlar det som vi skulle ha och själva inköpet gick bra och man tycker inte det ska vara några större problem, inte alltid det fungerar där heller ska ni veta. Smidigt lastar vi på sakerna i alla fall och tar oss hem och lastar av, tar en kort rast och sedan sätter vi igång.

Steg ett var att montera upp ena regeln till snedtaket och det gick faktiskt över förväntan, bara hon följde den instruktion jag gav henne fungerade det som det skulle.

Steg två var att montera upp den ram som krävs för att kunna sätta panel på sidan av snedtaket, hade kunnat sätta gips men jag vill ha panel då det blir en varmare miljö enligt mig... ingen som protesterar till detta.

Steg tre var att montera upp dem reglar i taket som krävs för att montera upp innertaket och nu fungerade det riktigt bra att arbeta med min fru. Alla mina instruktioner förstod hon och jag kunde dra en lättnads suck över det.

Japp, jag arbetade hårdare än vad jag borde göra för trött och ont hade jag efter allt som gjorts, blev snurrig och det var som mjukost i mina ben. Jag lär mig visst aldrig, gör mer än vad jag egentligen borde göra och det är någonting jag får lida för senare på dygnet.