Bara otroligt

Jag fattar det inte alls själv, jag står fortfarande på fötterna trots att jag är så trött och har någonting som ligger och vilar i kroppen. Trodde att det skulle bryta ut men gör det inte utan leker nästan en katt och råtta lek med mig.
Ganska slö var jag idag men allt flöt på som det skulle, kände bara att det var vissa delar som var mer ansträngande än vad jag trodde det skulle vara då jag klev.

Oftare som jag kan känna mig varm och det märkligaste är jag mera frusen nu och då är det trots allt ganska varmt inomhus. Det är någonting på gång i kroppen men varför vill det inte bryta loss för så det är över för en gång skull?

Innebandy var det även idag... på annan ort och jag kunde inte vara med då matchen börjar då jag nyss slutat. Att åka till Sala på en halvtimme skulle bara medföra en onödig stress för mig så jag skippade det. Matchen kan jag följa hemifrån men kanske inte lika roligt men jag får göra på det viset, ska inte utsätta mig för en massa stress som jag inte alls behöver just nu.

Min grabb som är kapten idag och det fungerar bra, jag tror inte att grabben missköter sitt arbete som ledare för han är duktig på att få sina spelare att lugna ned sig.
Den ordinarie kaptenen ger jag ingenting för och den här matchen fick han visa vad han går för, får matchstraff och kan komma att bli avstängd ett tag. Jag kan inte begripa mig på dessa spelare som måste använda sig av en massa könsord emot motståndarna.