Söndag redan, en ny dag som startar imorgon igen och jag vet inte om jag är redo för det egentligen. Tycker att den här helgen bara sprungit ifrån mig totalt så jag knappt hunnit med mig själv. Visst har jag gjort en del saker under ledigheten men hade kanske kunnat gjort ännu mera, jag har inte riktigt haft lust med det då det är ett motstånd till att förstå vad man ska göra.
Trots mina samtal med övriga så har man inte alls förstått att det än nu allvar med det här att vara delaktiga.
Jag försöker just nu rensa bort en massa gammal skit för att det ska kunna bli mindre med skåp och garderober och då blir jag fundersam över varför man sätter på locken på alla skålar? Det tar ju mera plats då man gör på det viset och det här gör man i ett skåp som ska plockas bort för att få en större matplats.
Om man nu har så satans svårt att begripa så vet jag inte hur man klarar av att arbeta, för mig är det en gåta med många. Det kan inte vara så svårt att lyssna och ta till sig då det berör sig själv men uppenbarligen är det.
På sätt och vis tycker jag det ska bli skönt då helgen är över ska jag erkänna för jag slipper det här som jag har här. Det blir inte alls bättre och då har det gått en månad av det nya året och ingenting händer just nu, undrar när den där delaktigheten ska vakna.
Jag har insett att en del människor har en lathet i sig som gör att dem tror att dem inte alls behöver göra ett dugg för att få saker gjorda, det handlar egentligen bara om lathet och att samhället skapat en del av det.
Jag har sagt att jag behöver en del vila under helgerna men det är som att jag inte ska ha det, helst ska jag vara igång hela tiden och det är det min hjärna är. Hjärnan arbetar hela tiden för att få allt på plats och när jag ska kunna utföra dem här sakerna, tror att om jag planerar rätt kanske jag kan få lite hjälp. Nu tror jag inte jag kommer få så mycket hjälp men dem säger ju att tron ska vara stark.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar