Inte vi vanliga

Det är bara så, det är inte vi vanliga som skapat behovet av att behöva använda bilen på det sätt som beskrivs uppifrån. Det är samhället som skapat behovet av att använda bilen vart vi än ska... spelar ingen roll vad du ska göra, du måste använda bilen även om du önskar att du inte behövde.

Ska du handla så går det inte att ta bussen då många av dem här affärerna inte finns tillgängliga för att storhandla, att ta ett månadsinköp på bussen är i stort sett omöjligt.

Förbindelser till olika platser som du ska till är i stort sett obefintliga och det kan bli en lång väntan på att komma fram, tror inte företagen vill att det ska kosta då deras anställda ska göra besök på annan ort.

Att lita på att SJ tar oss fram i tid vet jag inte riktigt om jag vill och det är då inte billigt att resa med dem heller... det snackas om att det ska vara billigt att resa men att resa med SJ en hel familj är som att rånas in på skinnet. Tycker inte det är billigt att åka från Västerås till Stockholm fyra personer för 800 spänn, det är fortfarande billigare med bilen.

Staten vill ha in en massa stålar men att ta fram ett bra alternativ istället för bilen klarar man inte av, dem lider inte så mycket av det för dem har stålar så dem klarar sig. Vi vanliga har inte dem pengarna som politiker har och det är här man kan undra hur det kan komma sig att dem har den lön dem har? Dem ställer ju bara till det för folket, partiet som ska stå upp för folket är ett parti som nu står och piskar folket och tycker inte ett dugg synd om dem.

Vi som inte skapat behovet ska lida för att andra har skapat det, tycker inte riktigt att det är rättvist.

Viktig dag

Kristi himmelsfärd dag, en dag som jag kan se som väldigt viktigt för många och som jag själv har som sed att besöka graven.

Den här gången kan jag inte ta mig iväg för att besöka graven som jag annars alltid gör men jag fick ändå på sätt och vis besöka den. Hade med mig en kund till kyrkogården för att en kund skulle få en stund att känna närvaro med sina avlidna anhöriga, samtidigt fick jag den där inre friden som jag själv behöver.

En sådan här dag ska man bara ta det lugnt och minnas dem som en gång funnits, sådana som vi saknar fortfarande trots att det gått många år.

Vi kan aldrig få någon tillbaka men vi kan ändå föra minnet av dem vidare till nästa generation och nästa, vi vet att förr eller senare går det inte längre att föra vidare.

För dem som ingen har en grav att gå till kan jag säga en sak, besök en kyrka eller kyrkogård just bara för att få den där friden som det innebär att vara där. Jag brukar säga att kyrkans mark är helig och där skall stillhet råda för att kroppen ska få ta igen sig under en kort stund. 

Hur som helst kommer vi en gång att alltid befinna oss på den plats som vi många gånger undvika men vi kan alltid förbereda oss på det genom att just besöka den platsen innan.

Fem timmar

I fem timmar efter mitt ordinarie jobb jobbade jag här hemma med att få så mycket som möjligt gjort, imorgon har vi Kristi Himmelsfärd och det är en röd dag, en dag som jag inte vill göra så mycket på. Jag har den respekten att på röda dagar ska jag inte störa mina grannar med en massa onödiga ljud från maskiner och annat. Då man renoverar måste man respektera att det finns andra människor runt sig och att det är helgdagar.

Tar itu med mitt arbete med en gång då jag kommer hem och det blir en del gjort, jag känner att det är stenar som faller från mitt bröst av att det blir saker klara hela tiden. Min planering fungerar men samtidigt inte för jag gör mer än vad jag planerat in på dem olika dagarna.
Jag måste få det här gjort då det betyder så mycket för mig och hoppas att det gör det för dem andra också.

Visst är det konstigt att man kan hålla på i fem timmar efter sitt arbete, det skulle inte finnas så mycket energi kvar till att göra så och det gör det inte men envisheten finns kvar. Jag har sagt att det ska göras ordning och ge upp eller få den där riktigt avkopplingen existerar inte för mig. Det ska vara någonting väldigt viktigt för att jag inte ska fortsätta med det jag gör.
Just nu ska jag ha klart det första intrycket då man kommer in och det är min entré... det ska bli snyggt och ge en bild av vad som kan vänta längre in.

Såga, slipa, spika och måla hinns med den här eftermiddagen då jag kommer hem och det börjar ta form för mig precis som jag vill.
Fortsätter jag så här kommer det snart stå klart och jag uppnått ett av mina mål.

Känslan av

Jag vet inte hur det är med er men jag frågar ändå? Får ni någonsin känslan av att vara en kriminell ibland på grund av att det är någon som frågar er en massa saker hela tiden? Får svar på det den frågar men blir aldrig nöjd utan fortsätter och försöker lägga över sina värderingar på er, upplever ni det någonsin?

Jag får den här känslan med jämna mellanrum att jag gjort fel trots att jag inte gjort det och alltid frågar jag mig vad personen är ute efter.

Att få den här känslan är inte kul och efter dem möten som haft blir jag mest förbannad på mig själv, varför frågar jag inte vad man är ute efter?

Jag har uppgifter och åsikter om mycket men jag vill inte lämna ut någonting men då blir jag behandlad som att jag är kriminell, som att man vill sätta fast mig för någonting bar. Vad det är jag ska sättas dit för vet jag inte men någonting ska det vara.

Jag har haft dem här känslorna tidigare och det var ingen trevlig resa jag fick ge mig iväg på just för att jag inte orkade stå emot trycket. 

Det finns ingen som ska behöva uppleva det här med att känna att man gjort fel då man inte gjort det men jag har även lärt mig att det finns dem som verkligen vill ha syndabockar trots att dem inte gjort någonting.

Så synd

Jag kan inte riktigt vad man har menat med att det är så synd om dem, dem får samma behandling tillbaka som dem själva gett under så många år? Vad är det som dem egentligen gnäller över kan jag fråga mig?

Klarar man inte av att få ett bakslag som gör att deras makt över andra inte biter längre så kanske man ska ta sig en stor funderare över varför man inte vill ha med dessa att göra. Jag satte ner foten ganska fort och talade om att mig styr man inte över och därmed var det kört, jag var både det ena och det andra.

Det är faktiskt så, det finns människor som inte viker sig för att det är två personer som vill ha sin vilja igenom hela tiden och som betyder fullständig kontroll.

Jag pratar om mina svärföräldrar ska jag förtydliga er om, ett par som bara försöker köpa andra människor. Dem tror att det går att sticka till sina barnbarn pengar så har dem full kontroll över dem, kanske fungerar det på dem första två då dem är som sin pappa men mina två går det inte på då jag är pappa till dem.

Jag har sagt det och kommer stå för det, världen kommer bli mycket underbarare då dessa två människor försvinner för gott, en rasistisk tant och gubbe som jag misstänker är pedofil... ja, ni läste rätt. När man uppvisar ett sådant intresse för att gosa med barn är det någonting som inte stämmer och samtidigt är gement elak mot barn är någonting verkligen sjukt.

Mycket har jag fått reda på många år senare men jag kan säga att om jag fått reda på det här tidigare så hade jag inte suttit här.

Det är inte alls synd om dessa människor, dem har skapat en situation som verkligen skrämmer dem och skrämda kan dem gott vara. Det dem har vill vi inte ha utan det kan deras mutbarn ta för det är ingenting värt för oss i alla fall.

Jag vill bara kräkas på dem och kommer en dag att göra det...

Ingen bra dag

Den här dagen började inte alls bra kan jag säga, kom upp väldigt sent och det som är ganska illa är att den som det handlade om låg och trynade som en gris i sängen.

Fick lite panik då jag såg vad klockan var och vi hade sagt att 10.40 skulle vi hämta upp men hur skulle vi hinna på 25 minuter?

In i duschen som jag verkligen behövde men det där kaffet fick jag vara utan innan det var dags att dra iväg. Fem minuter sent kom vi men iväg kom vi till slut och hämtade grabbarna och därefter till Kungsör.

Så bra mådde jag inte och inte speciellt pigg på att köra var jag men jag har inget val då andra bestämmer vad jag ska göra och inte göra... så är det. Jag får rätta mig efter en annan person som talar om att det är jag som ska göra det men vad den personen ska göra vet jag inte.

Blåst med regn och solsken hela tiden i Kungsör så jag höll på bli tokig, hur klär man sig egentligen idag?

Kände att jag fick ont i ena örat av blåsten och den där huvudvärken kom smygandes men som jag alltid säger, vill inte ta en massa tabletter och inget att dricka hade jag med mig. Bara stå där och titta på fotboll i det vädret snällt men jag vet ju att jag får snart komma hem.

Känner att det är konstigt i hjärtat och självklart har jag glömt det viktigaste av allt på morgonen, min medicin.

Det blev ingen bra dag det här för mig och den blev inte bättre av att jag kommer hem eller vad man nu ska kalla det för. Inte mycket som blir gjort om jag inte gör det på egen hand.

Men sedan

En kort sovmorgon lyckades jag med att få idag trots att jag visste att jag hade att göra så det står hej dundra till... någon gång måste man få dem här mornarna man kan sova på.

Nu ska vi inte tro att jag inte gjorde någonting den här dagen för det var just det jag gjorde, efter mitt kaffe så var det bara att köra på som en liten tok. Som sagt så har jag att göra och det finns att göra.

Mer än vad jag planerat in har jag fått gjort idag men en sak som jag planerat har jag inte alls gjort men kanske inte spelar det någon större roll. Jag har en morgondag på mig också att göra saker, först ska jag köra grabben och två spelare till på en match men därefter kan jag göra det jag inte gjort.

Jag har den kapaciteten att jag kan flytta saker fram och tillbaka men då gör jag andra saker istället och kanske gör det att jag får mer gjort än vad som ska göras. Det är skönt att se allting flyta på men jag vet samtidigt att jag måste ta det lugnt.

Min dotter kom och frågade mig en sak idag och jag rynkade på näsan, tycker inte om det men jag kan inte förhindra det så.

Jag vill inte ha med personen att göra som hon skulle till idag trots att det ska vara min lillasyster, har inte så mycket till övers alls för mina syskon. Får jag vara ifred är jag tacksam för jag vet att det man frågar mig om är att få låna pengar och det kan jag vara utan, bättre att man betalar tillbaka dem pengar man redan lånat.

Smarta företag

Att företag är smarta och försöker spara pengar hela tiden ser vi dagligen på våra parkeringar runt om i staden. Företagen tjänar ganska mycket pengar på att låta sina anställda ta med sig bilen hem efter sina arbeten för det betyder att man vet var man har sina bilar och det bästa av allt, dem behöver ju inte betala egna parkeringsplatser för dessa.

En annan smart sak med det här är att man kan garanterat vara säker på att inte få sina bilar sönderbrutna, på dem allra flesta ställena rör sig folk hela tiden och gör det svårare att bryta.

På vår parkering här på området finns det tio parkeringar för dem boende och vi betalar för marken som den ligger på... där står det dagligen tre företagsbilar och tar upp p-platser som andra behöver. Visserligen har jag garage men skulle jag bara behöva vara inne i en halvtimme får jag köra in den istället för att ha den tillfälligt ute.

Kanske är det dags att företagen betalar en peng till alla föreningar för att man får ha sin bil där och bevakad till på köpet?

Låter jag gnällig? Kan inte själv tycka det då jag bidrar med en massa pengar varje år på att parkeringen finns och sköts om under året samtidigt som jag får betala garageavgift, tycker inte det är mer rätt att företagen då får stå för en del av den avgiften.

Det vi har

Pengar är någonting vi inte har i överflöd, inte vi vanliga i alla fall som sliter varje dag för att få det gå ihop. Nu tillhör jag inte dem som har det väldigt tufft men jag har många i min omgivning som har det förbannat tufft, jag försöker på ett eller annat sätt hjälpa dem få det att gå ihop.

Ja, det är inte alltid så lätt att hjälpa någon med det ekonomiska när man inte har astronomiska summor att röra sig med men kanske gör en måltid nytta?

Vi är många i det här landet som inte får det gå ihop med olika saker men vi gnäller inte så mycket som man kanske skulle göra. Vi hör om människor som är så sjuka att dem inte kan arbeta och blir utförsäkrade med den motivering att dem kan ett vanligt arbete... vad är det för politiker vi egentligen har? Skulle dessa fina herrar acceptera det här? Eller våra unga fröknar som sitter där och snackar dynga för 150 000 i månaden? Knappast troligt för dem vet inte vad arbete är.

Kom ner till oss vanliga istället för att sitta på era höga stolar och tala om hur det här landet ska styras, kanske skulle småbarnen styra bättre?

Ett folk som man sparkar mer och mer på och så snackar man om demokrati!

Är det demokratiskt att skatta sönder sitt folk och försöka utföra en sorts dödshjälp genom att se till att dem inte kan leva som alla andra på egna pengar?

Jag har så det räcker runt en månad och faktiskt får lite över till att sätta undan, det är inte mycket men räcker till som sagt var. Det finns dem som har det mycket sämre än mig och jag önskar jag kunde göra mycket mera men jag måste klara mig jag med.

Obegripligt

Får en liten sovmorgon den här morgonen och det var så skönt men jag vaknar upp till en varm dag igen... och varmare skulle det bli i solen.

Att titta på termometern klockan 10.00 i köket och se att termometern i köket visar på en temp på 32 grader gör att man vet att det är varmt, kanske lite för varmt faktiskt. Det är inte klokt att det kan hoppa så egentligen i vädret från vecka till vecka men så är det bara, moder natur är nyckfull av sig.

Svetten rinner och spelar ingen roll att man duschar, lika svettig efter en kort stund och det där vattnat åker ner i strupen för att inte kroppen ska torka ut men lika snabbt svettas det ut genom miljoner små hål i huden.

Vi kan inte säga att vi inte vill ha det här för det är just det vi vill ha men jag saknar den där svalkande vinden just nu, mår inte alls bra av det här.

Allt är egentligen obegripligt i dagen läge kan man säga, priset på bensin bara klättrar för att man ska se till att klimatanpassa men var tar dessa pengar vägen egentligen?

Ja, dem som redan har pengar och har det mesta betalt av staten behöver inte klaga men vi som finns här nere kan klaga för att det dröjer inte länge till innan vanliga människor inte har råd att ta sig till sina arbeten. Visst ska vi tänka på miljön men det ska gälla ALLA och inte bara vissa.

Det är obegripligt att vi har råd med alla dessa fina banketter för överheten och statsbesök där det frossas i skattepengar men att försörja våra egna klarar vi inte av. Tänker på alla dessa ungdomar som inte har råd med sina avgifter för att kunna spela fotboll eller andra aktiviteter för att hålla sig i form... allt är bara obegripligt just nu och värre kommer det att bli.

Ett land i kaos kommer det sluta med, jag vet att det kommer sluta illa och har förutspått det för många år sedan.

Varmt

Hoppas att ni druckit mycket idag, jag menar inte öl men kanske går det lika bra det med men jag tänkte mest på vatten. Öl kan ni inte dricka under arbetsdagen men går bra att häva i sig några till kvällen för att svalka av sig ordentligt.

Jag själv ska erkänna att jag kanske druckit lite för lite för att det ska vara bra men jag har varit igång så jag glömt det.

Det blev en enormt varm dag idag kan vi lugnt säga men det känns bra i alla fall, hellre värme än kyla. I det här vädret ska man inte ha så mycket kläder på sig men samtidigt ska man inte ha för lite på sig av en massa anledningar, lagom är bäst.

Jag är en av dem som alltid får på mig mina svarta kläder och det är varmt men jag trivs i det och så blir det nog hela sommaren.

Bäst att träna på att dricka massor av vatten eller vad man nu tycker om för det kommer bli en varm sommar har dem sagt. Nu vet vi inte om det här är sant men vi måste ha det i bakhuvudet att det kan bli en varm sommar eller en äckligt kall och blöt sommar, bara förbereda oss för dem alternativen men ändå göra det bästa av vår sommar. Dricka bör man göra i vilket fall som helst kan vi säga...

Har ni funderat

Nu på söndag är det väl val till EU? 

Jag är inte med i svängarna i det här valet och vet inte riktigt om jag heller ska vara det då jag inte tycker att dem som ska väljas är det heller, samma skitsnack som till riksdagsvalet kan jag tycka. För mig är dessa damer och herrar eller vad man ska kalla dem både bu och bä där dem står och snackar en massa som drabbar oss neråt i ledet.

Jag vet inte om jag får det så bättre om det sitter sossar eller moderater i EU parlamentet om jag ska vara riktigt ärlig.

Alla dessa val tycker jag är ett led i att mer och mer tala om för mig vad jag ska göra och inte göra med mitt liv. Tycker det är konstigt att jag inte får äta en snurrad gurka utan att den ska vara rak, mina ägg ska ätas upp innan datumet har gått ut... har man ingenting vettigare att snacka om egentligen.

Som att prata om att det ska förbjudas med abort! Andra ska inte och har inte rätten på sin sida att bestämma om en kvinna gör abort, finns så många olika skäl för att göra det och vad har jag får rätt att bestämma en sådan sak i ett parti.

Tänk om jag sade att nu ska vi förbjuda religiösa samfund att ha sex? Då skulle vi inte ha fler Ebba!

Jag har tänkt lite på det här med valet och funnit att det finns ingen som jag vill sända ner dit för samma skrot är det, går bra här att sitta och lova men då dem kommer ner dit är det annat som sägs.

Jag tror ju att dem flesta vill ner till Bryssel för att komma åt dem där extra kronorna som det innebär, kan flyga fram och tillbaka utan att tänka på miljön som dem snackar så mycket om.

Ni får rösta som ni vill för det gör jag med men det är svårt att rösta då det egentligen inte finns någon som för min talan...

Helt otroligt

Sendrag i höger underarm! Hur fan kan man få ett sendrag från tumme till armbåge? Jag har sendrag i benen men aldrig fått det i armen någon gång men nu fick jag det av att skruva ur ett par skruvar, fick ge mig och be grabben min om hjälp med dem sista som skulle ut.

Jag inser nu att jag inte klarar av samma saker som jag gjorde tidigare och det gör mig lite nedslagen för jag vill klara av allting på egen hand, så gammal är jag inte så jag ska lägga mig ned och känna mig besegrad.

Jag har gjort ganska mycket under det här året men det är nu på våren som jag har fått dem här små krämporna som gjort mig ännu mera begränsad, kanske måste jag bli uppretad igen?
Jag kämpar på som jag alltid gjort men många gånger går det åt så mycket energi för att jag ska komma vidare med allting som jag gör. Den där lilla vilostunden som alla vill ha måste jag ta och jag får den för det mesta men inte alltid. Helst skulle jag vilja köra på som jag alltid gjort men som sagt är jag ingen Stålman.

Dessa sendrag och andra saker som jag har i kroppen är någonting som är ganska nytt men att få sendrag i höger arm har jag inte varit med om tidigare. En del säger till mig att jag har saltbrist och att jag dricker för lite men hur kan jag ha druckit för lite efter 2 liter vätska?

Bara fly

Visst vore det skönt att bara kunna fly ifrån alla bekymmer och återkomma då allt lagt sig? Nu är det ju så att om man flyr från problem utan att lösa dem så finns dem kvar tills du återkommer, enkel ekvation. Det är ingen annan än du själv som kan lösa dina problem och dem finns kvar hur du än försöker att fly undan.

Nu vore det skönt att kunna fly och vara bekymmersfri då man återkommer men så enkelt ska inte livet vara.

Vi tror hela tiden att dem som flyr har någonting att dölja men så är det inte, man flyr av olika anledningar men att det behöver som sagt inte bli bättre av det.
Det vi flyr ifrån försvinner inte alls av sig självt utan det är någonting vi alltid måste lösa på ett eller annat sätt men jag vet att det kan vara svårt. Inte alltid det finns en enkel lösning på det vi har men om man inte försöker så blir problemen bara större och desto mera obehagligt att ta itu med.

Man ska inte behöva fly undan men ibland kan det bara vara skönt att göra det men gäller också att fly ifrån rätt saker om man säger så.
Att fly från sin fiende kan vara på gott och ont men jag tror att ett sådant problem alltid kommer finnas kvar om man inte sätter hårt mot hårt, här kan man ta andra till hjälp ibland. Inte är det lätt att ta itu med någon som ser till att ditt liv blir ett helvete och samhället har di inte så stor hjälp av har vi insett men vi kan försöka.

Dem som trakasserar dig eller hotar, dem vill att du ska fly och tror att dem har en sådan makt så dem kan göra dig vad som helst och det är här jag menar att det handlar om att inte visa sig rädd. Trots allt är det dem som utsätter dig som är dem svagaste i det här.

Inte bra

Efter en orolig natt kliver jag upp men varför ska jag kliva upp frågar jag mig?

Inte en droppe har jag druckit men full som fan känner jag mig så det är inte alls klokt, jag orkar inte med det här mycket längre... begriper inte riktigt vad det är som stör mig under natten så att jag inte känner mig utsövd.

Ja, jag vaknar till efter en stund men tidigare än vad jag brukar vara till jobbet är jag då inte som jag hade tänkt mig.

Jag gör mig redo för att möta en dag som jag hoppas ska få mig på fötter och jag ser fram emot att jag har sällskap den här dagen, vet inte annars hur dagen hade blivit. Jag är inte den jag ska vara i alla fall idag utan mina tankar finns överallt men ingenstans egentligen.

Jag har nätter som inte är bra och jag förbannar varenda av dessa nätter, ibland mins jag vad som stört mig och ibland inte men allt som kan störa mig är en pest. Jag vet att det är viktigt med sömn men vad gör man då man inte kan styra det här hela tiden? Inte alls bra det här och kroppen slits sönder bit för bit.

Frågan är hur länge till man orkar med att ha det så här, ja, det är inte så illa så jag hoppar nerför stupet men det gör mig sjuk eller sjukare än vad jag är.

En orolig natt men som jag ingenting säger om till de mina här hemma, varför ska jag berätta allting för? Ingenting tjänar jag på att dela med mig av den oro jag har eller vad som hänt, bättre att stoppa det i säcken med en gång och försöka glömma det... någonting jag inte alls klarar av att göra.

Kanske hade jag en sådan där dröm om andra sidan igen men som jag själv lyckades förtränga den här gången, måste i så fall varit en lam dröm.

Glömmer bort

Man ska inte glömma bort vissa saker men jag gör det, glömmer dricka och äta mat då jag sätter igång med någonting. Helt upp i min uppgift går jag då jag sätter igång med den så att det här med att äta och dricka är ingenting viktigt för mig.

Min hunger förträngs av att jag hela tiden säger att jag ska bara göra, därefter har jag totalt glömt att jag skulle ha den där maten i mig för att orka ännu mera.

Min törst är nästan värre, trots att jag svettas så det rinner känner jag ingen törst utan dricker då istället en kopp kaffe för att orka mera.

Många glömmer saker men just det här med att glömma dricka och äta tror jag inte många glömmer av sig, det är inlärt att man ska dricka i varje fall för vätska är det kroppen alltid behöver.

Dricker man inte torkar kroppen ut och det kan ge allvarliga konsekvenser i slutet så glöm för guds skull inte att dricka mycket, bra att tänka på nu när det blir varmare.

Ställ fram en kanna på bordet så kanske det gör att du dricker mera, själv brukar jag ha en flaska med mig eller att den finns i kylen.

Det här var en dag som jag hade satt upp en massa jag skulle göra här hemma och givetvis skulle jag blir klar innan jag fick äta... äta gjorde jag inte men jag fick i mig en liter vatten då jag var färdig med största jobbet men sedan blev det inte mycket mera.

En intensiv dag har jag haft i värmen för varmt har det varit och det var som en dröm att komma ut för en stund sedan och njuta av den svala luften.

Varmare än

Det blev en varmare dag än vad man kanske hade räknat med idag men vad gör man, visst attan tackar man för det?

Alla dagar som är fina ska man ta till vara på för inte vet vi när det vänder igen men att det kommer någonting anar vi oss till i alla fall. Himlen måste ha sina urladdningar med jämna mellanrum och marken behöver den där vätan då det är torrt i marken.

Jag sätter på mig en lättare jacka på förmiddagen, tro i alla fall att den ska vara bättre men visar sig att den är för varm den också. Kommer iväg till slut och jag känner redan i bilen att det är för varmt med det jag har på mig men att vända om gör jag inte då det känns meningslöst.

Letar efter den här parkeringen som aldrig verkar finnas då man ska ha den då man så väl behöver det, får vänta i nästan femton minuter på en ledig plats.

Jag blir inte klok på människor som ser att en annan behöver parkering och ändå ställer sig vid bilen och snackar, kanske bättre om man gjorde någonting åt att komma iväg och släppa platsen.

ger upp och svänger runt en vända till och se, en plats ledig och fort in där för jag vet inte om det finns andra som även dem söker.

Den där jackan kanske jag hade kunnat hoppa över för det blev varmt idag, kände att det var för varmt idag för mig som inte är så pigg annars.

Solen är framme

Kan man önska sig mycket mera än det här, solen är uppe då man kliver upp för att påbörja en ny dag?

En natt av god sömn har man fått sig och faktiskt redo att möta dagen i ganska hyfsat skick, lite piggare än vad man brukar vara så visst kan det bli en bra dag trots att det kommer bli väldigt lång. En av dem längre arbetsdagarna jag har men kan också bli en av dem snabbaste om man har roligt på arbetsplatsen, någonting jag hoppas på.

En skön morgon brukar innebära att dagen kan bli en helt underbar dag och vi kan hoppas på att det blir så. Möter dagen positivt gör jag och det är en av dem viktigaste sakerna för att dagen ska fortsätta vara vacker och den här dagen blir lite annorlunda för mig som jag redan känner till.
En dag som som jag inte kommer vara ensam och bara det är annorlunda men som kan betyda att det blir en bra dag.

Ja, som sagt blev det en bra dag och en dag jag slapp den enorma ensamheten också, två saker som bara är positiva. Fler av dessa dagar skulle man behöva med jämna mellanrum för att orka med att hålla upp sitt humör för kommande utmaningar, kanske ett önsketänkande bara men så är det.
Den där styrkan för att fortsätta fick jag lite tillbaka av men säg det som varar hela tiden för det gör det inte och det vet många av oss.

Svårt med

Förändringar är någonting vi har svårt med och vi svarar för det mesta med att så har vi alltid gjort... det fungerar inte längre utan vi är tvungna att följa med i utvecklingen som sker. På både gott och ont är det att allting utvecklas men som sagt var, ibland undrar man vad vi människor ska ha för funktion då maskiner tar över allt som vi tidigare gjort?

Vi kan inte förneka att förändringar krävs för att vi ska hänga med resten av världen men jag tror inte riktigt vi gör det i alla fall. Vi har inte hängt med i upprustning av försvar trots att vi sett hur övriga världen rustar upp efter sin nedrustning, plötsligt finns där en hotbild mot oss och vi har inte så mycket att sätta emot.

Jag håller med i det dem säger att vi inte kan förlita oss på att vi ska få hjälp utifrån om någonting händer, vi måste kunna försvara oss.

Vi har svårt för förändringar som sker och vi ser det på många arbetsplatser där man genomför olika åtgärder för att det ska bli bättre, ja, jag vet inte om det blir bättre men förändringar blir det vad vi än säger.

Många förändringar kommer av att vi ska spara pengar men jag tror inte vi gör det faktiskt, en förändring kan kosta en massa pengar istället som vi faktiskt inte har. Jag själv gillar inte förändringar men jag kan gå med på dem om dem sker i samråd med mig för det gör att jag är mera beredd på det.

Bara bita ihop

Det gäller att bara bita ihop då smärtan kommer, finns visserligen alternativ men vad gör man om man är emot det som är alternativet?

Det här med att knapra tabletter förstår jag mig inte riktigt på då jag anser det vara ett sätt att lura sin egen kropp med att allting är bra. Den dagen då det inte finns tabletter att knapra kommer sanningen fram och då kan det leda till mycket större problem.

Nä, det handlar om att bita ihop och försöka rida smärtan ut och många gånger fungerar det.

Nu ska man inte misstolka mig för jag vet att det finns människor som har så starka smärtor och som inte alls klarar sig utan tabletterna, jag pratar om det här med att om man har en lindrig spänning så kanske det lönar sig att dricka vatten eller vänta ut smärtan.

Jag själv har tabletter för smärta men jag vill inte ta dessa på grund av att jag blir avtrubbad och det gjort att jag valt att uthärda smärta mera än många andra.

Det finns så mycket saker som det är bara bita ihop för om man utsätts för, det blir inte bättre av att bara skrika rakt ut trots att man skulle vilja det.
Bita ihop är vi svenskar annars så duktiga på, bita ihop och backa bakåt för att inte bli träffade av någonting. Vi accepterar egentligen ganska mycket men frågan är när vi ska bita ifrån så som vi en gång gjorde då vi var Stor-Sverige?

Börja om

Ibland är det bara så, man vill börja om från början i tron om att det ska bli bättre och kanske blir det? Det finns många olika sätt att börja om från början och mitt sätt är att göra om hemma, förändra hemmet för att det ska vara så som möjligt som sett det.

Att börja om från början kan vara ett sätt att ta bort gamla minnen som man inte vill ha kvar, det är lättare då att börja om istället för att alltid gå och minnas saker som kan vara obehagliga.

Det sätt som jag gör för att börja om från början kostar en del pengar och energi av mig men jag resonerar att det är det värt. Ser till att så få som möjligt vet hur det ser ut hos mig mer än dem sporadiska bilder som jag kan bjuda på via internet.

Att släppa in dem gamla från livet kommer jag inte göra då det är så jobbigt att börja om från början på det sätt som jag gör.

Många gånger har jag velat börja om från början men då det funnits så mycket runt mig att bry sig om tidigare har jag inte gjort det men nu, jag har kunnat sätta igång med alla förändringar. Dem här förändringarna kommer att göra att jag kan börja om från början från ett visst tillfälle och dr jag kan utestänga alla dessa som jag anser vara obehagliga och inte önskvärda.
Jag har mina små knep för att börja om men det som jag tar till att börja med är att förändra mitt hem och det kommer bli någonting som jag inte kommer ge fri tillgång till.

Falska anklagningar

Trött blir jag bara på personer som har mage att stå och anklaga andra för saker och ting men det som kastas tillbaka klarar dem inte av att höra, med flackande blick och darrande ben står man där med sina anklagelser.

Jag har svårt för dem här som försöker få rätt och tror att beviset dem har är den det gäller... nä du, ta dina anklagelser och stoppa var du vill och sluta på vad du får höra i andra hand bara för att du har ett egenintresse, kanske kan det vara så att du själv är skyldig till det som du anklagar om.

Jag kan ta upp saker jag hört genom andra och om dem är sanna kan jag inte avgöra men dem kan göra skada om dem hamnar på fel ställe, kanske dags att sluta anklaga andra om du inte är ett dugg bättre.
Att gå omkring och anklaga andra för grova saker är skadligt för hälsan men som i alla fall i den här staten är det alltid den anklagade som mår sämst och gärningsmannen kommer undan. Att ta reda på sanningen och straffa gärningsmannen är vi dåliga på att göra, vi väljer att lyssna på allt och tro på det till på köpet.

Jag är trött på människor som inte kan lägga ner saker då man säger till dem, begär inte att man ska glömma saker men lägg ner om man inte tjänar någonting på det.

Akta er

Det som vi aldrig trodde skulle hända är nu här och i större skala än vad det tidigare varit. Bland oss finns dem här som vi kallar för spioner och som vi verkligen måste akta oss för då vi kommit på vilka dem är.

Vi vet aldrig vem som är ute för att spionera och rapportera oss för alla dem misstag som vi kan komma att göra, vi vet bara att dem finns bland oss. Att bara veta att dem finns får oss att rysa och mycket därför det blir att man tyr sig till vissa som man känner till sedan tidigare, nya människor håller man lite på avstånd.

Under åren lär vi oss ganska fort vilka vi ska lita på och vilka vi inte ska lita på, talar inte om vad som står på schemat för dagen eller vad vi ska äta till middag ens. Fruktansvärt är det att vi ska behöva springa och hålla koll på andra runt oss för att inte göra någonting som kan rapporteras vidare. Ibland är det saker som är bagateller för dem ser inte vad man ger utan att kräva tillbaka någonting men skulle man ta någonting av dem så blir det ett herrans liv.

Just nu kan vi läsa om en stor instans som har sina egna regler eller vad man ska kalla det för, tycker mest att det liknar ett system för att utrota dem som inte är värda att ha kvar. Denna instans har i många år fått sina rapporter om olika människor som dem verkligen gjort livet surt för bara för att dem gjort någonting som inte är tillåtet.

Det är tillåtet att sparka på människor som redan ligger, tycker det är den signal man skickar ut.

Vad är det som gör att dessa människor väljer att vara spioner? Får man några fördelar av det verkligen eller är dem bara födda till att göra livet surt för andra?

Vissa människor resonerar att dem är viktigare än andra men ibland kam undra om inte dessa lider av dåligt självförtroende, man tar ut på dem som man tror att man kan ut det på.

Lämna spår

Så är det med livet, vi lämnar hela tiden spår efter oss som aldrig kommer försvinna. Vad det är för spår är lite olika beroende på vilka vi är men spåren kommer alltid att finnas och ju mer spår man vill lämna efter sig desto mera gör vi av våra liv.

Jag tror inte jag träffat på någon under min livstid som inte vill lämna några som helst spår efter sig utan med full ansträngning försöker sätta något.

Ett spår kan vara av den sorten att man gjort någonting som står sig i flera generationer eller bara lämnat ett speciellt minne efter sig till sina barn som kan föra det minnet vidare. Är alla dessa spår bra då? Nä, det finns spår som aldrig skulle ha satts kan jag erkänna men då dem satts är det redan försent för det går inte att sudda ut alla spåren då någon i alla fall kommer ihåg det.

Ja, ni läser rätt, alla lämnar olika spår efter sig i livet även mikroskopiska spår och andra lämnar spår efter sig som verkligen syns var man än kommer.
Jag lämnar mina spår efter mig i form av bilder och texter som jag vill inbilla mig att andra ser och läser förr eller senare. Jag vill verkligen lämna spår efter mig och ingenting jag heller döljer.
Spåren ska finnas efter oss som en liten påminnelse om att vi verkligen har existerat.

Spåren alla vill glömma låter andra oss inte glömma och kanske bra det, vi vill inte att samma misstag ska göras om igen och därför får just dem spåren inte glömmas. Nu kan vi se att dem som inte vill att det ska glömmas gör samma sak själva men att det ska vi helst glömma, konstig värld alltså!

Ping Pong väder

Vad ska man säga om vädret idag då? Inte kan man säga att det varit stabilt för det har det inte varit utan det har varit fram och tillbaka hela tiden.

I ena stunden regnar det för att därefter bli lite ljusare och då kommer det hagel för att sedan bytas till regn och därefter kommer solen fram och värmer en stund.

Vara ute idag hade varit ganska tufft eller väldigt blött då det var svårt att veta vad man skulle ha för kläder. Hade du nytta av paraplyet eller var det bara onödigt att dra det med sig? Ja, jag vet inte riktigt vad jag ska säga för nog skulle man haft med sig en massa grejer för att klara av väderleken idag.

Visst är det många av oss som just idag skulle önska att vi var på en varmare plats, det är sådant här väder som verkligen kan suga ur en alla krafter man har. Det är inte riktigt kallt men det är just det här fram och tillbaka som tar på en rejält hela tiden.
Ska man ha med sig jackan bara för säkerhetens skull eller ska man lämna den hemma? Den åker med i ett svep utifall det ska komma någonting.

Vi får låta det gå ett tag till och bara invänta det där vädret som vi verkligen önskar och kanske får vi det då men man kan aldrig med säkerhet veta. Kanske om två veckor kan det visa sig hur den här sommaren ska bli, bra eller en riktigt dålig sommar.

Till en vacker dag

Det går inte att sticka under stolen med, vi vaknar till en vacker dag den här måndagen och lite piggare känner man sig. Från insidan ser det ut att vara varmt och man kan hoppas att det verkligen är så, under helgen har det varit ganska kallt för att vara maj.

Ja, bara solen är framme med sitt ljus kan vi vara glada för det är just ljuset vi behöver nu för att komma igång innan sommaren som stundar för oss alla.

Den här dagen innebär för mig att göra en del inköp som behövs här hemma för att det ska kännas som lite mera klart.
Städskåp saknas i lägenheten och nu ska det fasiken dit har jag sagt så det går samla ihop alla prylar på ett och samma ställe... kostar gör det men det är det värt måste erkännas. Jag blir bara glad så fort jag får en sak klar för att bara ta nästa steg i utvecklingen.

Lite fick man njuta av solen men mest inifrån bilfönstret ska det framkomma, ljuset jag är ute efter men visst kan det vara skönt med värmen .
Jag ser fram emot sommaren kan jag erkänna men jag har mycket som ska göras innan jag kan säga att jag får min semester. Mål har jag för vad som ska vara klart innan semestern och jag tycker jag ska hinna men man vet aldrig vad som kan hända som alla vet.

Konstig känsla

Kan inte sätta fingret på det direkt men det är någonting som säger mig att det är saker som är på gång, saker som vi inte kan göra så mycket åt utan bara händer. Flertalet gånger har jag haft den här känslan om olika saker och i 99 % av fallen har jag haft rätt i det jag känt... tänker inte skriva om vad jag känner utan skriver bara att jag har den där känslan om att det kommer hända olika saker

Nu kanske man frågar sig om det här är saker som kommer påverka mig och det kommer det i högsta grad att göra, ingen kommer komma undan någonting av det som kommer ske.

Det gäller att riktigt gardera sig för saker och ting för det kommer bli att det är den starke som tar sig upp och ur det hela. Både små och stora saker kommer hända känner jag inom mig men vad det är kan jag inte riktigt sätta fingret på.

Hetsa upp sig för det här gör jag inte utan lever mitt liv precis som vanligt men som alltid gör jag mig beredd på att det kommer ske en hel del förändringar. Dem som drabbas värst är dem som redan har det sämst som vanligt, dem där i toppen klarar sig för det mesta undan det som händer. Ja, inte undra på kanske för det är dem som skapar det som kommer och dem kan alltid veta hur det kommer bli ett tag framöver.

Den där konstiga känslan bara kommer över mig då och då, varje gång gör jag mig beredd på det som kommer.

Sura gubben

Är nu tillbaka men jag är så tacksam den här gången att jag fått den hjälp jag verkligen behöver med att få ordning på en sak som känns viktig för mig och det hälsotillstånd jag har.

Min son med sin mamma gjorde ett arbete som betyder så mycket för det utvecklade arbetet här hemma, satte upp tre reglar som ska på plats i entrén här hemma. Betyder så fruktansvärt mycket för mig och det fortsatta arbete som jag ska göra.

Jag får det här jobbet förmedlat till mig via telefon och jag är nöjd med det jag får se på bild och jag vet då att man kan om man bara vill. Inte lätt att göra saker som man tidigare intalat sig att man inte kan men se, man kunde ju.

Bara fortsätter

Jag skulle vilja säga att jag fick en vilodag idag men då skulle jag enbart ljuga då jag inte fick det, direkt då jag kliver upp klockan 10.00 så kör jag igång med det som jag har att göra och jag vet vad jag har att göra.

En del av dem här sakerna är lite konstigt att just jag står med för det är så simpla grejer som andra skulle kunna göra, varför man inte gör det har jag inte förstått.

Inte med att det räcker att man ska hålla på här hemma så ska man även gå på möte i skolan och det är någonting jag skyr som pesten ska ni veta. Nu är mina barn så gamla så dem ska kunna ta ansvar för vad som sker i skolan och koncentrera sig på att få betyg... jag ska inte behöva hänga över dem och tala om hur viktigt det är.

Ja, den yngre generationen skiter väl i vad jag säger för jag är så gammal så jag "hajar" inte deras levnadssätt men då säger jag att det är inte kul den dagen då dem står där på gatan utan stöd... förr eller senare kommer dem förstå vad en utbildning och körkort kan göra med livet.

Jag kommer inte orka med att hålla på så här hela tiden för jag har redan en massa skador som gör livet till en pest för mig, biter ihop och försöker le åt hela skiten men ibland är även det svårt.

Det känns tungt

Inne i en period är jag där jag känner att det är ganska tungt på alla fronter, ser inte riktigt en ljusning på allt elände utan det bara ser mörkt ut.

Jag försöker att se ett hopp i allt jag gör och i alla dagar som går men det är svårt då jag blir påmind om så mycket bedrövelser jag upplevt. Tyvärr har allt det jag varit med om format mig till en människa som inte alltid är så mjuk och go som man kanske skulle vilja vara, den där hårda fasaden finns för mitt eget skydd.

Kroppen skickar ut sina signaler att det snart inte finns någon energi kvar så det gäller att rappa på med det som arbetas med och det är någonting jag själv vill göra.

Mitt upp i det här har jag börjat med att ta emot signaler från andra som mår dåligt och det gör mig ännu ondare att höra att andra mår dåligt. Jag är inte så hård som alla tror, bakom den där masken finns det en person som verkligen bryr sig om hur andra mår.

Att slåss för både mig och dem som är ännu mindre tar hårt på krafterna som jag behöver spara till andra saker, det är som en svamp ibland. Jag går igenom min dag varenda kväll och jag märker hur kurvan går nedåt just nu i mitt egna mående men ändå sätter jag upp den där masken om att jag inte alls tar till mig olika saker.

Ja, jag är en speciell människa och kommer alltid att vara det tyvärr kan jag bara säga, att vända andra kinden till är ingenting för mig ska ni bara veta.

Första maj

Arbetarrörelsens dag kanske man kallar den också för men jag vet inte jag? 

Jag tycker det handlar mest om att man ska kasta ännu mera dynga på varandra och det kommer en massa lovande om hur man ska få det bättre, någonting som i alla fall inte sker. Att lyssna på talen som sker i våra städer säger mig ingenting mer än att man bara ljuger mig rätt upp i ansiktet, dem som får det bättre är dem som har pengar oberoende vilka som sitter vid makten.

Arbetarrörelsen ska hållas kort, inte ska vi vanliga arbetare ha det bra inte utan vi ska piskas så mycket som möjligt ända fram till att vi inte klarar av piskrappen. När vi inte orkar ta emot ett rapp till gör man sig av med oss och anser oss inte alls attraktiva på marknaden, det är som en sorts modern slavhandel och ingenting annat.
Första maj har spelat ut sin roll kan jag tycka och jag går inte på dessa tal som lovar stort och håller smått, ja, precis som inför valen.