Den sista

Javisst är det skönt att den sista helgdagen för tillfället är över, nu blir det vardag igen och vi kan gå tillbaka till alla vanliga rutiner. Ja, alla kommer inte gå tillbaka till vanliga rutiner om jag känner dem rätt för dem har aldrig följt en regel i sitt liv.

För mig är det bara skönt att få tillbaka dem här vanliga veckorna för jag är styrd av rutiner och annat som har med vardag att göra.

Ledighet är skönt att ha men för en del människor är inte dem här långa ledigheterna alls bra, det är bara förvirrande men vad bryr sig systemet om det egentligen? Det ska vara lika för alla sägs det... nu är vi inte riktigt lika allihop för jag har inte haft den där långa ledigheten och jag har inte ens dagar så jag kan vara ledig i den omfattningen.

Ledighet ska vara lagom lång för att man inte ska blanda ihop dagar och annat som gör att vi kan fungera som vanligt.

Ja, helgdagarna är över nu och nu ska man tillbaka till rutinerna... och en ny kollega som kanske kommer förstöra mina rutiner. Det fungerar inte att tro att saker ska skötas av mig och blir det fel kan man inte ringa någon och fråga saker hela tiden. En gyllene regel är att inte ringa till den som är ledig och inte till chefen så fort det är något, man ska klara av att lösa sina uppgifter på egen hand.

Tror nog att dem rutiner jag har och mitt sätt att jobba kommer att bli ganska förstörda inom kort tid.

Skönt att det går tillbaka till det vanliga för en del för dem behöver det verkligen. Det är inte alls som man tror, alla mår bra av mycket ledighet och dem vet att dem har den rätten på sin sida. Det är här som ett av dem stora felen finns, rätten på sin sida att kunna ta ledigt när som helst då det behagar en.