Inser det nu

Jag satte igång och kollade över en sak redan igår och trodde mig hittat en bra lösning men då jag kom hem idag insåg jag att det kanske inte var en så bra lösning ändå. Det här kommer ta en del tid men det är inte bara arbetet som kommer ta tid utan att baxa grejer fram och tillbaka.

Mycket väl inser jag att det här arbetet kommer jag få göra på egen hand, jag har gjort det mesta själv ändå men det här kommer jag få slita hund för kan jag säga. Nu är jag van att göra saker själv men nog vore det roligt om någon mera var med och gjorde dem här sakerna då det kan gå lite snabbare och inte bli så tungt.

Det sista stora på ett tag hade jag tänkt mig men jag hade inte räknat med att det här kommer ta mer tid än jag räknat med. Varje gång jag räknar med stöd uteblir det och jag står där ensam som vanligt mitt upp i det hela.

Ja, visst får det ta sin tid bara det blir bra men det är även lite motigt att behöva stå där själv med allting medan andra inte gör någonting vettigt.

Det finns en rad olika saker som jag börjat inse nu när jag blivit lite äldre och så här i efterhand då jag börjat tänka efter ett tag och inte är riktigt inne i det. Allt blir inte som man trott men man vill tro att det ska bli en förändring men samtidigt så kan man ställa sig frågan om varför det skulle bli en ändring efter så många år, gamla takter brukar sitta i?
Det är lika bra lita på sig själv och utföra det som man ska på egen hand för annars blir man aldrig klar och slipper vänta på att andra ska göra det.