Siffran stigit

Visst har man följt nyheterna så gott det går men inte så att man har slickat TV och annan media ska jag erkänna. Det är bara jobbigt att sitta där och lyssna på allt det här om viruset som skördar sakta men säkert egentligen överallt och vi vet inte hur många till som kommer att försvinna från jordens yta, vi vet bara att det kommer bli många fler.

180 stycken här i Sverige som gått bort och då kan man kanske säga att vi är förskonade det värsta för vi tittar oss runt och vi hör horribla siffror och visst attan blir man lite skrämd av det.

Ingen idé att tänka för mycket på spridning eller döden för det är som det är, bättre att tänka på att leva och försöka hindra att det sprids ännu mera. Var en kan göra lite för att motverka spridningen och visst tror jag att dem allra flesta gör det, finns enstaka fall som tycker att det är okej att ta sig ner till ett SPA mitt i allting och vad ska vi kalla sådana?

Det här är ingenting att leka med och det förstår vi nu men som vi inte riktigt förstod innan, vi trodde ju att det här skulle inte komma till det lilla vackra Sverige.

Kan tycka faktiskt att det mesta som man hör på TV är bara bedrövelser och jag tror att det är mera sådant än av den andra delen, den som handlar om glädje.

Vi är olika och vi uppfattar saker olika men det är det som är bra för hur skulle det vara om alla uppfattade lika i alla frågor, vem skulle vi då tjata på?

En sak som jag kan tycka är glädjande i det här läget är att "Svenska Hollywoodfruar" ska försvinna ur rutan, ett program som jag tycker är rent bedrövligt.

Sunda förnuftet

Alltmera kan vi läsa om virusets härjning och det kommer nog att hålla på så ett bra tag, bara gilla läget och inte få alltför mycket panik över att det sprider sig hit och dit och skördar sina offer. Allt är bara så tragiskt och mitt i den här skiten kan vi läsa om folk som inte bryr sig ett skit om vad som råder i landet eller i världen.

Det finns lite finare sort som tror att dem inte kommer drabbas eller tycker dem står över alla regler och förordningar men ingenting som vi är obekanta med. En del människor i vårt samhälle behandlas som att dem är några gudar faktiskt.

Lite trött på allt som skrivs är jag och ja, jag vet att en del inte stämmer men allt kan inte vara lögner så lite gallrar jag med.

Mycket som skrivs gör att en del får panik och tror att det är världens slut, ja kanske är det en del av slutet men tror nog att det kommer komma ännu värre saker när det här är över. Vi vet inte vad som väntar på att ta över det här och lika bra med det.

Visst har jag en oro i mig jag också men jag tänker inte få panik för det hjälper inte mig eller någon annan, bara hålla huvudet kallt och hoppas på det bästa som jag brukar säga. Det jag kan göra i min roll är att instruera om hur man ska göra för att hålla det här på distans så länge det går men så finns det dem som inte förstår eller vill inte förstå och då kan jag ingenting göra.

Människan är en säregen art och det vet vi sedan tidigare, tänker mest på sig själv i första hand och bryr sig inte om vad som händer hos grannen.

Var glad att vi än så länge varit förskonade från den spridning som andra stater haft och att vi inte haft samma dödstal som dem haft eller har. Jag låter mina tankar gå till dem stater som varje dag ser döda och ser människor som kommer dö inom en snar framtid trots att dem inte själva vet om det. Det är kanske nu man ska bli troende och be sina böner till gubben där uppe för att slippa bli en i statistiken?

Använder vi bara sunda förnuftet och ser till att tvätta händerna ofta och kanske använder lite sprit så kan det hjälpa att hålla spridningen borta. Det finns dem som inte alls förstår vitsen i att göra det här och dem kommer vi aldrig kunna få att förstå.

Friska luften

I dessa tider ska man inte vara i folksamlingar men då jag ställer frågan om vad folksamlingar är för någonting får jag inte ett riktigt svar, alla har sin egen syn på vad det är liksom jag har.

Ja, svaret kanske ingen har eller så finns det en miljard svar på frågan så det får vara nog med det, man kan inte lyssna på alla eller allt som kommer till en. Jag är inte mycket för att blanda mig med en massa människor utan undviker det så mycket som möjligt, räcker med att jag har en person till i samma rum för att jag ska tycka det är nog.

Idag var det dags för det där som man kallar för att komma ut i friska luften och den skulle man få i Eskilstuna på en fotbollsplan... bättre än ingenting men bästa är att det är ingen större trängsel. Det som jag upptäckte var att lilla Somalia var där, ja det är vad man kan kalla fler somalier än tio på plats. Ett lag som var enbart somalier i och givetvis har man hela supporten med sig där på läktaren, nästan så man kan fundera på var man är en stund. Usch på mig, så ska man inte säga men så är det då det är ett sådant lag som spelar.

Skit samma vilka som spelar kan jag tycka bara det är ett rent spel men jag har många gånger sett att det är inte så enkelt att spela mot ett sådant här lag för det är armar och ben där dem inte ska vara. Det liknar mera lite en slakt eller ett begär av att skada andra då dem spelar men värst av allt är att det finns en domare på planen som godtar det här.

Det här var en match som inte kan kallas för okej ska man vet för det var bara ett lag som hade alla fördelar på sin sida och kanske kan man tycka att det var en uppgjord match.

Frisk luft fick man i alla fall men att säga att det var ett nöje att se fotboll kan jag inte alls säga, att se en sådan uppgjord match är aldrig ett nöje att se. Att efter matchen ha en livlig diskussion med domaren där det kommer fram att han dömde till fördel till andra laget för att dem spelade mera tekniskt är ingenting man vill höra, alla dessa armbågar och sparkar efter blåsning räknas visst inte. Nä, den där domaren kanske skulle ha en raket i arslet och se andra vyer uppifrån!
Jag brukar inte säga så mycket men nu gjorde jag det för det var en bedrövlig insats av domaren.

Ja, man tror inte att det ska vara någon spridning av smitta under en match men då man ser hur dessa somalier snyter sig så det bara sprids med vinden på plan så kan man fundera lite över om det inte är dags att tala om för dem vad som gäller. Inte spelar det någon roll om två meter gäller då vinden tar sig med deras snytningar tre gånger längre... nä, skicka dem till bättre vetande skola säger jag bara tillsammans med domaren där man kan leka med varandra i samkväm undan från andra.

Börjat röra sig

Jag ser det då jag är ute på ett ärende under dagen, det är lite mera rörelse igen på alla varuhus och då kommer frågan, har alla glömt det som sagts från regeringen?

Inga större samlingar av människor ska ske och det är sagt att samlingar på mer än 50 personer ska förbjudas men då är det ju inte logiskt det här, vi är fler än 50 på Bauhaus som ett exempel.

Ja, jag har försökt att leva som vanligt men det som jag verkligen varit försiktig i är att inte ha för nära kontakt med andra och det gäller även min egen familj. Nu har jag inte svårigheten med att vara isolerad från andra för jag är en sådan som försöker hålla andra på avstånd men jag undrar om andra har svårt att förstå det som sagts.

Det här vårvädret tror jag är en anledning att andra inte klarar av att hålla sig undan, sol och varmare väder gör att man söker sig till varandra och det blir lite att man ska trotsa det som sägs uppifrån.

Vet inte om jag har fel men jag får en känsla av att man inte tror att man själv ska drabbas, tror inte det själv men jag är försiktig ändå för man vet aldrig. Det här med att lita på andra gör jag inte, säger att man inte är sjuk och så är man det ändå och det sista jag vill bli är just sjuk.

Det har börjat röra sig ganska mycket under dagarna har jag märkt av men det gäller vissa platser, nästan så att andra ska krypa upp i hålet där bak ibland... måste vara ett lockande anus för många.

Att kunna röra sig fritt i samhället är bra och det ska man kunna göra trots att det är en sådan här sak som snurrar runt men som sagt, gäller att hålla avstånd och inte vara uppe och slicka i ansiktet på andra. Har man otur så kan man få en snyting och då vill jag nog kalla det för självförsvar.

Lika stor chans

Visst är vi rädda för Coronaviruset men vi är fasiken inte lika rädda i trafiken kan jag säga för där lyser frånvaron fortfarande på att använda den där förbannade pinnen på vänster sida av ratten. Just det, kallas mera för blinkers och är ett bra hjälpmedel i trafiken som är i dagens läge, det är inget nytt påfund att man ska ha en sådan monterad i sin bil utan är ett riktigt bra hjälpmedel för alla som befinner sig i trafiken.

Snackar om att vi ska sänka utsläppen i trafiken och att vi ska dra ner våra egna kostnader på bensin men det här fungerar inte om man alltid måste bromsa i tid och otid för att någon idiot inte kan slå på sina blinkers.

Ska du svänga så sätt på blinkern för det hjälper mig mycket i mitt bilkörande, slipper bromsa mer än vad jag behöver och slipper köra in i sidan på dig bara för att du skiter i spaken.

Jag blir heligt förbannad kan jag erkänna på dem här som inte bryr sig, att dem inte tänker på sin säkerhet är upp till dem men det finns andra som bryr sig om sin. Om det inte skulle vara lag på att ge tecken var man ska så skulle givetvis inte biltillverkare montera dit blinkers, så enkelt är det.

Hela tiden blir våra bilar mer och mer tekniska och man tycker att det skulle vara idiotsäkert att vara i trafiken men det är det inte.

Det är större risk att då i trafiken än att dö av Coronaviruset men inte fan skrämmer det människor att skita i att ge tecken i trafiken. Jag kan bara tycka att dem här som tycker att blinka är onödigt och hålla avstånd skulle ta sig en funderare om det inte är snart dags att lämna in körkortet eller köra in i en bergvägg.

Nu tror jag inte att en olycka skulle hjälpa dem här hopplösa fallen för dem är lite för dumma för att förstå sitt eget och andras bästa.

Spöklikt

Inte trodde vi att det skulle bli så här men som det blev i alla fall. Lite spöklikt är det och bara det skrämmer skiten ur oss medborgare kan jag tänka mig, vi vet inte vem som ska drabbas nästa gång och kanske lika bra det för vi kommer inte undan någon av oss.

Även om det inte är vi själva som drabbas så kan det vara någon som står oss nära och bara det är en tragedi men det är det ingen som skriver om då vi inte tillhör den så kallade eliten. Vi som inte tillhör eliten är någonting som man kan offra men så har det alltid varit.

Vilka offrar man först då det är krig kan man fråga sig och svaret är alltid detsamma, folket? Man kan inte offra sina ledare för till slut finns det ingen som kan leda sina trupper men det är ingenting som jag riktigt tror på för bland trupperna finns det alltid några som är bra mycket bättre än sina ledare.

Kanske vore det bra om man lyssnade på vad trupperna säger för att det inte ska bli tokigt men av någon anledning gör man inte det förrän det är alldeles för sent.

Vi har hamnat i någonting som ingen egentligen vet var det ska sluta men vi kämpar för att slippa vara en i statistiken för när vi väl är där så kan det betyda slutet eller ett lidande lång tid framöver. Vi kan endast förlita oss på att alla samarbetar i det som uppstått och slutar med att anklaga varandra för vems fel det är.

Som jag sade så har jag länge sagt att det kommer komma någonting som alla kommer få lida av men att det skulle bli en sådan sak som det här trodde jag inte, var man än kommer är det spöklikt. Tyst och man vet inte vem som ska bli nästa offer i det här kriget, vet bara att någon av oss kommer det bli.

Blev hemma

Jag tog mitt beslut under dagen igår och det var att stanna hemma två dagar från arbetet på grund av att jag inte mådde bra, hade svårt med att andas men inte för att jag var smittad utan för jag misstänker allergi.

Jag tar mig ut för att skaffa allergitabletter och jag tar en ganska omgående och vilar på det för att se om det blir bättre... och mycket riktigt så tar det ganska fort på mig. Nu kan jag andas utan svårigheter och trycket på hjärtat släpper så visst är det allergi jag råkat ut för.

Ganska simpel grej kan man tycka men då det sker så tror man att det är andra saker och jag låter mina tankar gå till dem som verkligen har haft oturen att drabbas av smittan som härjar. 

Vi läser om spridningen som sker och man blir rädd, även jag blir rädd för en gång skull men jag tjänar inga pengar på det och det skrivs inte om mig på det viset. Finns dem som bara måste gå ut i media och tala om att dem eventuellt haft smittan och det är mycket för att inte glömmas bort, jag kan säga det att den som gör det är redan passé.

Jag ber er alla som känner sig dåliga med framför allt feber att hålla er hemma och kolla upp vad det kan bero på i dem här tiderna, vi ska inte vara den som sprider saker som ingen vill ha.

Tillräckligt många har fått betala med sitt liv för den här farsoten på vår jord och som jag kan se som ett tecken på att vår moder jord tycker att vi ska avfolkas lite. Istället för ett stort krig skickas det här på oss och jag vet inte vad som är bästa faktiskt.

Tror jag gjorde rätt i mitt beslut att vara hemma nu två dagar för att få se om det hjälpte med att ta allergitabletter, kanske en och annan som tror jag inbillar mig men vad ska man göra då man inte kan andas som normalt och hjärtat bara hugger som attan där inne?

Gav upp

Det bär mig emot att säga det men jag gav upp idag till slut, orkar inte gå omkring med att ha svårt att andas. Ta det lugnt, jag har inte viruset utan det är allergi och det är lagom jobbigt det med då hjärtat tar stryk i långa loppet och jag kände det nu idag att det får vara nog.

Jag genomförde min dag på jobbet men jag orkade inte med att springa ut och in för det var bara jobbigt att vara ute och suga i sig all skit. Jag måste se till min egna hälsa och beslöt att avbryta mig arbetsvecka nu för att vara hemma ett par dagar.

Brukar inte ge mig för allergi men det här året blev det för tufft för mig och andningen.

Man kan tycka att hjärtproblem och sömnapné och navelbråck ska räcka men inte i mitt fall, jag ska ha mer än det är det någon som tycker verkar det som. Den här ständiga värken som jag har gör mig galen men på något vis bemästrar jag den ganska bra ändå så mitt liv fortsätter framåt fortfarande, den är så trött och sliten kan man säga.

Att sedan då få allergi som grädde på moset gör bara livet ännu surare än vad det är och man undrar bara när man ska ge upp och kämpa emot?

Gör jag rätt eller fel? Ja, jag vet inte men jag vet bara att jag gav upp nu för jag orkar inte med att flåsa och ha huvudvärk för att jag blir täppt i näsan. Bara iväg i morgon för att skaffa nässpray och tabletter för att se om allt lättar.

Kanske blir det bättre av att jag får vara hemma och vila och kurera mig ett par dagar för att sedan komma igen efter det.

25 döda

Just nu pratar alla om Coronaviruset och det är väl bra att man tar det på allvar men visst är det jobbigt att hela tiden bli påmind om det.

Vi har inte än så länge så många döda som andra länder har kunnat rapportera om, tyvärr är det inte riktigt över och vi vet inte när det kan vara över utan är tvungna att vänta ut det hela. Riskgrupper uppmanas att stanna hemma från sina arbeten och det är väl bra kan man tycka, jag hör till gruppen men jag är lite mera envis och kommer nog att gå till arbetet även i morgon. Jag finns på en plats där jag inte möter så många under mitt arbete och jag försöker även privat undvika kontakt. Jag har aldrig varit en sådan som sökt upp trånga utrymmen och där det finns en massa människor så jag tror jag kan klara mig ett tag till.

Vi får väl se, tar en dag i taget men måste ta ett beslut om hur jag ska göra i det här fallet faktiskt eftersom jag känner mig helt okej med undantag av en kraftig allergi som jag inte haft tidigare då jag var ung. Allergisk har jag blivit då jag blev äldre och den har blivit värre med åren men annars är jag fullt frisk.

Jag ser på nyheterna och det är fruktansvärt allt det här men samtidigt så känner jag att livet och samhället inte kan eller får inte stanna upp, vi måste se till att allting snurrar på någorlunda normalt.

25 döda för tillfället och ett hundra tal som intensivvårdas för tillfället, man undrar om landet var för sen i sitt agerande men att saker inte riktigt tas på allvar har vi sedan tidigare fattat? 

Får nog ta mig en liten funderare just nu om hur jag ska göra och agera i det här, helst vill jag inte tänka på det men jag måste nog göra det.

Ska väl tillägga att det är ju så synd om familjen som inte kan åka på sin semester över Påsk på grund av rådande omständigheter. Det är synd om dem men dem tusentals andra som inte får åka på sin semester skiter väl vi i för dem bidrar inte lika mycket till det svenska samhället.
Nu får det vara nog skrivande om att det är mera synd om vissa än om andra i samma situation.

Till vacker dag

Vad ska man känna en sådan här dag då man vaknar upp och upptäcker att det är en vacker dag igen med sol men är ganska råkall i luften?

Att bara få vara med om att det varit ett par dagar som varit otroligt vackra är en skön känsla och man vill inbilla sig att nu har våren kommit till oss. Jag njuter varje stund då jag får se solen och sitta i dem varma strålarna och bara hoppas på att det hela ska fortsätta.

Utanför väggarna i bostaden är det tyst, inte mycket till aktivitet kan man säga men finns anledning till det just nu. Människor är väldigt försiktiga just nu och det ska man väl vara men som sagt så är det ingen större fara att vara utomhus och ta sig en stärkande promenad.

Jag ska försöka vara utomhus en stund för att få njuta av den friska luften och solen idag jag med istället för att sitta inne hela dagen. En promenad i vårluften gör oss alla gott.

Förbereder mig för att ta mig iväg till jobbet den här sista dagen av min helg som jag har men visst tar det emot lite kan jag erkänna. Jag vet att jag har en del saker som jag ska göra för att bli riktigt nöjd innan jag tar ledigt under en dag, det är saker som jag ser måste göras för annars blir det inte gjort.

Hur illa det än är med allting så finns den där känslan kvar för att det ska bli utfört så man kan känna sig riktigt nöjd med sig själv och det man utfört. 

Den vackra dagen ska man ta till vara på innan den tas över av någonting annat men frågan finns, blir det sämre under dagen? Nä, jag tror att det kommer vara fint hela den här dagen och då ska man nyttja tiden så mycket man kan. Nu gäller det att se alla dem positiva bitarna som vår kära värld kan ge oss istället för att bara tänka på det otäcka vi har som granne.

Så synd

Vacker dag fick vi idag och ingen som kan protestera mot men en sak som gjorde den här dagen speciell var att det var inte mycket folk ute på gatorna. Inga samlingar så att säga någonstans utan det man såg var en samling på två personer och det är ovanligt då det är så vackert väder.

Det där naturliga sorlet som brukar möta en då man är ute i solskenet var som bortblåst med den blåst som vi fick med solen. 

Tyckte själv att det var bra att passa på att lapa lite sol i alla fall, det där sociala är jag ändå inte speciellt bekant med i mitt arbete.

Jag har fortsatt arbete trots att jag ligger i riskzonen men jag är som jag är, håller andra en bit ifrån mig vid minsta misstanke om en sjukdom som kan hoppa över mig. Visst är det så, jag kan inte alltid lita på att den jag möter är frisk men arbetsgivaren tycker inte att vi som arbetar där jag arbetar behöver hålla undan utomstående och kunderna möter massor av människor i sin vardag... vad är det dem drar med sig till mig egentligen kan man fråga sig?

Kände idag att jag hade lite ont i bröstet men som vanligt nonchalerar jag det för jag tror att jag är oemotståndlig och det kan bero på många orsaker.

Jag har så mycket kraft så jag klarar av att arbeta och jag har inte några av dem symptom som man säger att man ska ha för att vara smittad och jag tror inte jag är smittad heller. Problemet är att det är så mycket just nu så att även en frisk människa kan känna saker som inte stämmer.

En lång dag i ensamhet för det mesta var det för mig men jag hade att göra och som jag ville bli klar med för att få slippa hålla på för länge med sakerna. Mer än vad jag egentligen borde göra fick jag gjort och det känns i kroppen nu när jag sitter här hemma och skriver det här.

Har läst lite nyheter och det slås upp stort hur kungligheterna sätts i karantän för dem måste ju skyddas till varje pris, vad är det som gör dem mycket viktigare än alla andra egentligen? Varför skriver man inte mera om vanliga människor som drabbas av det här?

Jag undrar jag

Ibland kan jag fundera över det här som sker i samhället kan jag erkänna för er, snackar om att man ska visa empati eller solidaritet emot sina medmänniskor.

Alltid är det någon som sitter i en högre post som pratar så snyggt om det här men då ställer jag min fråga, vet dem själva vad det är för någonting? Alltid då det kommer till kritan så gäller deras ord enbart dem som finns där nere och gör skitjobbet åt dem och dem tar åt sig av äran av det, är det rätt det?

Om landet bli invaderat av terrorister så är det folket som får ta smällen och våra politiker kryper undan med en massa SÄPO-vakter runt sig men varför då? Vad är det som egentligen säger att våra politiker är mer värda än vad folket är?

Det finns så mycket saker man kan skriva i det här ämnet men att göra det skulle göra mig till en landsfiende kan jag tänka mig, jag tar bara upp en del för att det kanske kan bli lite förändring om tillräckligt många läser det.

Empati är vad som krävs för att du ska kunna arbeta inom vården men så är det väl även om du ska arbeta som politiker?

Nä då, du kan bli politiker utan att ha empati men du ska kunna blåsa andra för att tjäna på det själv har jag fattat och det har alltid varit så. Om du där nere får 100 kronor i löneökning så får våra politiker 1000-4000 kronor för dem har ju så låga löner och måste ju kunna äta sig mätta. En parodi som inte är av den här världen kan man lugnt säga, sparka på dem som sliter sönder sina kroppar för ingenting egentligen... blir ännu sämre som pensionär medan en pensionerad politiker kan håva in samma pengar som sex pensionärer gör.

Jag undrar jag verkligen var solidariteten och empatin hos våra styrande har tagit vägen och lite är det så med våra chefer vi möter också. Det går inte att lyssna på vad dem som finns där nere har att säga utan är det någonting bra så stjäl dem förslagen själva för att kunna håva in mera stålar genom att visa sin egen intelligens, en som dem många gånger saknar.

Följa nyheterna

Jag brukar inte göra det annars men jag tycker att det är viktigt nu att göra det för att kunna vara lite uppdaterad och tror att många andra som mig gör det. Det är viktigt att vara uppdaterad då det är en sådan här sak som sker och där det gäller att vara riktigt aktsam mot alla i sin närhet för att ingenting ska bli värre.

Sprida smitta är ingenting som någon vill göra, ja, det finns dem som inte tycker att det är deras ensak att vara med och stoppa det hela men dem har inte riktigt alla hästar hemma.

Jag vill inte ha någonting som jag inte själv valt just nu och jag håller avstånd men försöker ändå göra det som jag brukar göra inom vissa ramar. Vara ute och röra mig gör jag men jag möter inte människor och det har jag inte gjort tidigare heller i överdriven storlek.

Jag kan inte se mig som en smittbärare varken nu eller tidigare och ska inte bli det heller, om alla vore som mig så tror jag det hela skulle varit över på ett kick.

Solen hittade fram idag också och det var rent underbart att få se den och faktiskt känna av den ett tag. Det här är vad man behöver för att slå bort tankarna på det andra som inte känns så där jättekul så vi får hoppas på ännu en fin dag i morgon men kan man hoppas på det?

Vi får ta en dag i taget och se vart allting tar vägen för det kan bli både sämre och bättre, ingen som kan förutspå vad som ska ända.

Följ med i nyheterna för att höra det senaste och försök gardera er så gott det går, finns dem som inte alls förstår vad det handlar om kan jag lova er.

Tyst

Kliver upp till en morgon som är regnig och lite gråtrist men för det så måste man låta dagen komma och det vardagliga måste fortsätta som alltid. Det skulle se ut om man bara låg kvar i sin säng och sov för att allting verkar som att det skulle bli tråkigt.

Märker av att det ligger någonting i luften just nu då det är så tyst överallt runt mig, aldrig har det varit så tyst en förmiddag på länge kan jag säga. Det är lite som att allting har stannat upp men hur länge ska det vara så kan man fråga sig?

Allt det som vi säger är normalt är kanske inte alls är så normalt egentligen utan ett skådespel bara som visar sig nu. Vi kan inte bara dra oss undan allting för att det finns saker som kan påverka det dagliga livet för det är som att säga att vi aldrig mera ska kunna leva det där som alla tar för normalt. Nu är det inte bara här som det är som det är utan det finns överallt, människan vågar inte riktigt leva som man brukar göra utan drar sig undan för att skydda sig totalt. Att bara sätta sig i total karantän tror jag inte riktigt på.

I och med att undervisning på skolor ligger nere och man stänger igen för att inte skapa folksamlingar gör att det blir tyst på våra gator och verksamheter tystnar. Bra att man är försiktig men att vara för försiktig är inte heller bra då det kan få en negativ påverkan på oss människor, blir svårt att återgå till det så kallade normala efter en sådan sak.

Jag ska att inte påverkas för mycket av det utan ska vara lite mera försiktig med vilka jag möter och tecken som inte är bra, det är svårt i mitt arbete men man gör vad man kan i det här läget.

Allting kan inte bara tystna på grund av rädsla för att bli sjuk, gör det man kan för att det ska höras att vi lever och tror på en snabb lösning istället. Vi är inte ensamma i det här läget så att säga utan vi kan enbart göra det vi kan för att livet ska återgå till som det var innan.

Åtgärder

Det kom lite nya åtgärder i virusets spår men kanske inget som vi inte förstod skulle komma, alla åtgärder som går att ta till för att stoppa spridningen lite är i dagens läge tacksamt. Vi vill inte att fler ska sprida runt det och då är åtgärden att stoppa all undervisning från gymnasieskolan och uppåt, stoppa alla flygningar in till landet och stoppa dem kvotflyktingarna som planerats skulle komma inom snar framtid.

På gruppbostäder och äldreboenden satte man besöksförbud men det fanns undantag och det var servicebostäder inom LSS... konstigt kan jag tycka faktiskt.

Japp, jag fick igenom min önskan om ett besöksförbud på min servicebostad jag arbetar på då samtliga bor i en samlad korridor och som man kan se ibland som att vara en gruppbostad. Jag själv som hör till riskgruppen vill inte ha dit smittan, har kunder också som finns i riskgrupp så det kändes bara naturligt att få ett besöksförbud.

Vi behöver inte ha in en massa människor som kan ha med sig saker vi inte vill ha, det är inte rätt att vårdpersonal ska behöva utsättas utan vidare men visst är det kunden främst vi ska tänka på.

Det tog en stund innan Sverige reagerade men nu har man gjort det och jag hoppas att alla gör sitt yttersta för att vi tillsammans kan stoppa det här.

Nu har vi en enad fiende och tillsammans kan vi stoppa den men bara om vi förstår vad samarbete är. Jag har hört att det finns dem som tycker att det är orättvist emot dem med besöksförbud och en massa andra åtgärder, det är sådana som bara tänker på sig själva i främsta ledet och sådana jag har lite svårt för.

I det är läget spelar det ingen roll om du har en massa pengar, du kommer inte undan.

Det är bara att kämpa på och se till att sköta om sig med sin hygien så ska man klara sig lite bättre, jag kämpar på och jag tror aldrig jag gett upp och varför skulle jag göra det nu för? Jag är med i det lag som gör vad jag kan för att hindra spridning.

Måste fortsätta

Livet måste gå vidare trots allt det tråkiga som sker runt om oss hela tiden, inte bara det här med viruset som sprider sin väg genom befolkning och tar lite liv här och där. Vi kan inte stanna upp tiden för att det kommer faror som tar eller hotar oss för skulle vi göra det så är nog det civila samhället snart utdött.
Dem som ser till att producerar födan åt oss kämpar på i vilket väder det än är trots att dem även ibland inte vet vad dem ska ta sig till. Det gäller att kämpa vidare för livet måste fortsätta hur som helst, kanske inte som det brukar men näst in till kanske man ska säga.

Här i Sverige har viruset skördat sitt sjunde offer och kanske är det inte mycket men det är ändå offer som räknas. Tillsammans kan vi göra någonting men en enda enstaka kan ingenting göra så nu får vi se om världen kan stå enade emot den fara som vi har nu och för hur lång tid framåt kan vi inte säga.
Vore inte det här en bra chans att försöka enas även då vi lyckats slå den här gemensamma fienden vi har? Är det kanske att vi bara ska slåss för att vi har tråkigt eller ligger det i våra gener att slakta varandra?

Livet måste gå vidare hur vi än tycker och tänker och vad vi än råkar ut för men kan vi kanske stanna upp lite för att fundera hur vi vill att det egentligen ska vara i världen?
Kanske kan vi om vi bara anstränger oss, rikedom och makt är inte mycket värda om det kommer en farsot, den bryr sig inte utan tar dem liv som den vill bara.

Jag fortsätter mitt liv samtidigt som jag har saker i minnet, jag är inte odödlig men att bara sluta upp med saker kan jag inte bara göra och kanske det nedan är ett bevis för det.
Jag anstränger mig en hel del för att skapa miljöer där man kan må bra av att vara i och inte bara låta det vara som det är. Det är konstaterat att om man har en god arbetsmiljö mår man bättre och producerar mera och det är det här man får av att ljussätta på annat sätt.

Det senaste

Just nu sägs det att det är 900 drabbade i Sverige av viruset och då kan vi kanske att det gått ganska snabbt ändå trots att många sade att det var igen större fara, vi är beredda.

3 fall har konstaterats ha avlidit i virusets väg och javisst, inte många som gått bort ändå här i landet. Totalt 5 800 säger man har strukit hädan i smittans bana av dem 160 000 som smittats så kanske dags att dra till sig sina öron och vara ännu mera försiktigt.

Det här kan bli en långvarig historia och ingen kan nu säga hur det ska bli i fortsättningen, jag säger bara att man ska vara försiktig men inte att få panik.

Var iväg till grannstaden Eskilstuna för att titta på fotboll i kylan, ja, det var snorkallt i blåsten trots att det var 8 plusgrader ute. Med en gång då man kom ut på den öppna planen märkte man hur det drog och dum som man är fortsätter man stå där ute.

Jag har en gång sagt att det finns inga som är så dumma som fotbollsföräldrar som gör det mesta för sina barn, min egen son spelade inte men han skulle ha med oss att titta på lagets match. Ingen vinst så det var som att man åkte bara för att det skulle finnas någon från deras stad som tittade.

Svänger in för att köpa ett par saker på Ö & B innan vi ska hem för kvällen och jag tänkte att man kanske skulle köpa en extra toarulle... jaha, det var så det var. Inte en rulle i siktet kan jag säga er så det stämmer att folk verkligen hamstrat.

Ingen fara med mig då jag redan har två balar hemma sedan tidigare, jag har faktiskt två balar hemma för jämnan för det är ingenting jag njuter av att handla. Vet inte om det behövs hamstras heller i så enorma mängder för jag vill ju tro att det kommer nya lager.

Förbannade skit, det var inte bra att stå utomhus för jag har ont i hela kroppen efter den där timmen i blåsten. Trötthet och ont är vad jag fick av att vara aktiv i luften.

Vacker dag

Annat än att det varit en vacker dag man kan ju inte säga för det är vad det varit trots att den var lite kylig. Önskar att jag hade varit ute lite mera än vad jag var faktiskt men då jag gjort mig illa i benet så är det här med att röra mig lite svårt nu.

Jag hade satt upp planer för vad jag skulle göra nu under min lediga helg men det kan jag glömma, kanske kan jag göra vissa delar men att fullfölja allting kan jag bara glömma. Man får vara glad för det lilla man kan få gjort en sådan här dag så.

Nere i city rör sig ett fåtal personer sig runt men ute vid Erikslund var det full fart i dessa tider och kanske det för att bunkra en massa. Fortfarande har jag inte bunkrat för visst vill jag tro på att jag ändå kommer få tag i det jag verkligen behöver för att överleva. Får höra att det är svårt att få tag på toalettpapper men jag vet inte riktigt vad det är som är viktigt med det i stora lager? Själv har jag alltid varit en sådan som har ganska mycket toalettpapper hemma så inte oroar jag mig.

I dem här svängarna har bensinen gått ner i pris och då kan man fråga sig varför man inte kan hålla priset så lågt hela tiden för? Vad är det med viruset som gör att priset kan vara så billigt helt plötsligt, har man räknat med att det kommer köra likbilar fram och tillbaka på gatorna eller?

Ursäkta att jag skojar lite men jag vet inte vad jag ska tro egentligen just nu om allt som sägs och allt som står i tidningarna, det står så mycket och sägs så mycket som man inte vet om det är sant eller inte.

En vacker dag var det i alla fall så visst fick man lite glädje till sig, lite lättare att tänka på någonting positivt i allt elände.

Liknar panik

Jag har mina åsikter om det här viruset som går nu, visst är det oroväckande men gäller främst att inte få panik men jag ser det nu att det finns dem som inte klarar av det här.

Det är tomma hyllor i butiker trots att alla gör sitt bästa med att fylla det behov vi har så varför bunkra upp saker i onödan eller vad ska man kala det för. Jag hade kunnat tänka mig det här vid ett stort krig men nu?

Jag försöker leva som jag brukar för att drabbas av panik kommer jag inte göra, försiktighet är vad som gäller i det här läget och då tror jag man klarar sig bra.

Jag har andra saker att bekymra mig för just nu än viruset.

Visst märks

Jag för egen del har inte bunkrat upp speciellt mycket, inte mycket mera än vad jag brukar göra kan jag erkänna. Jag brukar ha varor hemma så det ska räcka tre veckor i snitt om det skulle vara någonting och tycker det får räcka och sedan är det att jag vet inte ens var jag ska ha det.

Skulle det vara så kan jag äta min ärtsoppa i flera dagar i rad då det är någonting jag verkligen gillar och som många andra bannar totalt av någon anledning.

Då jag går ut och luftar mig på jobbet märker jag av att det är någonting som ligger i luften, inte lika mycket folk som rör sig omkring som det brukar vara. Antar att det är många som är rädda just nu och jag tänker inte döma dem, man får göra sin egna bedömning om hur man ska hantera sin rädsla för att för egen del försöker jag leva som vanligt.

Nu handlar det om att inte släppa andra för nära inpå sig och sedan hålla den där hygien som man ska för att slippa smitta eller smittor för hygien ska man annars ha också.

Egentligen syns det på mycket att det är någonting som sker i samhället, att andra är rädda för det som svept över oss men det bästa vi kan göra är att vara försiktiga men inte få panik.

Sverige hade så bra beredskap sa man i början men det visade sig att det inte alls stämde, bara lögner så det skrek om det och se var vi står nu. Faktiskt är det så att vårt land kan inte nonchalera någonting andra länder tar på allvar men vi gör det ändå, vet inte om Sverige tror att det står över allting annat.

Visst märks det på många olika saker att andra människor håller sig undan vissa platser men det är lika bra det, onödigt att sprida saker som ingen annan vill ha. Vi har dem här personerna som inte alls förstår läget utan tycker bara det är orättvist emot dem att en konsert som dem ska gå på kanske blir inställd.

Alltid bästa

Jaha ni, idag måste jag ju erkänna att jag träffat på en som inte egentligen känner till sin arbetsgivares ledord för här saknades det totalt det där goda mötet som det snackas om. Ja, jag är inte så känslig men i det här fallet kan jag börja fundera lite över hur mycket som fastnat av det hela i den skallen ska ni veta.

Någon glädjespridande person ska jag ju inte påstå att den här människan är utan mera en person som suger ur glädje ur en annan. Jag kommer med glädje för att uträtta ett uppdrag som jag har och jag sänks ganska snabbt då jag möter personen ska erkännas.

Alltid bästa möjliga möte, ledordet räcker verkligen inte till där utan kanske dags att skicka personen på en charmkurs och lite riktiga övningar i hur man möter andra människor och hur man sprider glädje runt sig.

Kanske inte min rätt att säga det här men jag anser att en sådan person inte skulle arbeta med det som hen gör utan se sig om ett arbete som är mera lämpligt, kanske i en lagerlokal där hen får arbeta helt avskilt.

Nog med sådana tråkigheter om hur människor kan vara mot andra och till på köpet kollegor, dem finns överallt och kommer aldrig försvinna heller.

Coronaviruset kan vi läsa massor av i dagens nyheter och det sprider sig så nu måste alla ta sitt ansvar med sin handhygien och mycket annat för den delen, ingen vill bli smittad och det gäller även mig trots att jag inte är rädd.

Det som skrivs kan upplevas lite som att man sprider panik bland folket just nu kan jag känna, blir inte bättre av att Greta får ännu mera rubriker så visst får hon publicitet trots att det finns värre saker än det hon protesterar emot just nu.

I allt det här eländet ska jag skriva att det faktiskt finns en sak som var positiv idag, fick ett meddelande om att brandskyddsarbete min kommande chef lagt fram blev ett "Guldkorn" på utbildningen och bland sina kollegor. Tackade för den hjälp som hon fått till att lyckas med det och det är så man blir rörd över att man kan vara till nytta.

Jag själv tackar mina kollegor som gett mig det uppdraget att hjälpa mig att utföra det grundarbete som jag gjort.

Mycket om det

Visst ska man vara aktsam just nu när vi har en så stor sak som kan ta liv utan att en enda kula avlossas.

Människor kan gå bort på många olika vis och den här sjukdomen sprider sig lite som en eld från träd till träd utan att man kan fälla så man får en brandgata. Mer och mer åtgärder gör man för att slippa att det sprids men frågan är om det kommer hjälpa speciellt mycket?

Hela Italien i karantän och det säger mycket ska man veta, en massa pengar som faller bort då turister inte är välkomna och ge landet en massa inkomster. Vad är det som är viktigast, pengar eller hälsan? Beror lite på vem man pratar med men jag tycker det är bra att man tar det här på allvar trots att jag inte är rädd för egen del. Jag ligger i riskzonen eftersom jag har hjärtat att tänka på men jag är inte alls rädd utan det får väl bli som det blir säger jag bara.

Som vanligt

Vackert väder idag då man kliver upp för att möta ytterligare en dag av sitt liv och inte har jag långtråkigt i mina dagar, hinner inte med det kan jag säga er. Hela tiden har jag saker som jag ska göra och har jag ingenting att göra så hittar jag på. Varför ska man vara ledig en dag och bara ligga i soffan eller sängen för, finns så mycket annat att göra och som är nyttigare.

Får mig en kopp kaffe för att sedan bara köra igång det som ska göras inomhus men det finns en önskan om att kunna avvara lite tid där ute i solen.

Okej, solen får vänta ett tag till för nu måste jag koncentrera mig på att få så mycket som möjligt undanstökat. Är det så att jag har så lite som möjligt att göra inför semestern betyder det för mig att kanske det här året får jag ha den där semestern som jag aldrig tidigare haft.

För mig skulle det betyda mycket om jag slapp jobba fyra veckor även då jag är ledig så därför kör jag på som vanligt då jag har en stund över.

Sista helgdagen

Då är man i stort sett klar för att göra den sista helgdagen för den här gången och det känns skönt trots att jag inte haft en så lång helg att göra egentligen men ändå. I hela mitt liv har jag arbetat helger eller obekväma arbetstider och jag har trivts med det också men ibland kan jag tappa sugen för det kortare stunder.

Just nu kan jag känna att det är ganska jobbigt att ta mig upp för att åka till jobbet en lördag och söndag men jag tror också det beror på det väder vi har. Man blir inte riktigt inspirerad av att ta sig upp då andra ligger och sover fortfarande utan man vill göra samma sak.

Nu ska jag inte alls klaga för jag har det ganska lugnt på jobbet under helgerna och kan stöka undan en massa saker som inte blir gjorda under vardagarna, det är bara det att ibland känns det så ensamt på jobbet.

Man biter ihop och jobbar på men märker snart hur man pratar en del med sig själv för att kanske få bra svar på det man funderar över, ganska sjukt och det håller jag med om. Det här kan ses som ett problem för att prata med sig själv ses många gånger som sjukligt hos våra kunder.

Som sagt var, jag ska snart göra den sista dagen av helgen för den här gången och sedan är det att vänta i fjorton dagar innan nästa helg ska göras.

Trots att jag arbetat helg har jag lyckats få lite gjort här hemma också men det tog emot lite till en början. Det måste bli klart snart så jag kan lägga all min tid på att vila för det fungerar inte riktigt att arbeta på två ställen hela tiden.

Började bra

Ja, det började bra den här dagen kan jag tycka men andra kanske tyckte annat. Det var visserligen lite grått på morgonen då man skulle ta sig till jobbet men det blev bättre.

Solen tittade fram framåt förmiddagen och det var som att det var någon hört att det var dags att den skulle komma fram igen. Vi behöver verkligen lite bättre väder för att må bra och förbereda oss för den här våren som vi har att se fram emot.

Trött var jag men jag hade att göra så tröttheten var bara att skjuta undan för att göra alla arbeten som jag hade framför mig, där det fanns avbokningar fyllde jag med annat som skulle göras. Ja, jag har alltid saker att göra ska ni vet på min arbetsplats och det är en del saker som jag inte ens ska behöva göra.

En hel del frågor dyker upp i min arma skalle kring en del saker som jag upptäcker som jag inte tycker stämmer. Svar kan jag alltid glömma för då jag ställer mina frågor möts jag av lögner eller bortförklaringar, vem vill egentligen svara ärligt?

Njuter av solen då jag får eller kan vara ute gör jag och jag mår bra trots att det är lite kallt men varför klaga då solen är framme?

Konstig dag

Ja, nog kan jag säga att det här blev en konstig dag för mig. Egentligen skulle jag vara helt ledig men bara för att det skulle vara ett möte flyttade jag timmar för att komma in... helt i onödan ska ni veta nu och inte var jag glad över det.

Min enda lediga dag under veckan blev bara helt förstörd och jag vet inte vad man ska tycka och tänka om det men okej, nästa gång kommer jag inte göra så här kring den personen.

Två timmar som jag hade satt undan för att vara med på ett möte och så blir det ingenting, får reda på det väldigt sent och det är ännu värre.

Bara att kasta om dagen för att det ska bli någon ordning men jag vet inte om jag fick till det riktigt bar men visst kunde jag styra om det mesta. Var in ett tag på jobbet för jag skulle ändå varit på möte så kunde lika åka in en stund som jag måste göra då jag ändå har tjänstetid.

Tråkigt nog så kommer det här att finnas i mitt minne och funderingarna hur mycket man ska offra för andra.

Idag var jag ut en stund på kvällen och körde men jag hade helst sluppit det, en grym dimma som verkligen såg till att sikten var minimal.

Här blir man bara arg då en del inte förstår att använda sig av pinnen på vänster sida för att visa var dem ska och det skulle vara bra om man slog på sina ljus också. Fruktansvärt många som kör olagligt och man frågar sig själv var farbröderna i gul och blåa bilar är när det är så här?

Sprider sig

Javisst, det sprider sig och varför skulle det inte göra det för?

Nu har man gjort sig en nyhet av det genom att stänga skola i Stockholm men kanske för att det går en kunglighet där eller tillhör en finare skola än den allmänna skolan? Jag är ganska osäker på att man skulle stänga en skola så snabbt annars bara för att man hittar en smittad.

Tänker inte klanka ner men man kan undra om det här är ett ytterligare bevis på att vi har inte samma värde i landet, dem som finns här nere är det inte så stor fara med.

52 fall som man har hittat med smittan och givetvis kommer det öka trots att det finns dem som säger att dem garderat sig och att det inte är någon som helst fara. Man får tro vad man vill eller lyssna på vem man vill, jag själv har insett att lyssna på vad som sägs gör ingen mindre orolig för många gånger förr har det sagt saker som inte stämmer.

Det här är ingenting att leka med då vi vet att över 3000 personer redan gått bort i led av smittan och det kommer komma ännu flera. Nu ska vi inte få panik för det är det värsta vi kan få, håll huvudet kallt men var försiktig i dina kontakter med andra.

Vi vet hur fort saker kan sprida sig innan någon riktigt fattat vad som skett och det är vad jag tror att det gör nu med det här också. Agera är ett ord som inte många förstår innebörden av innan det är försent i många fall och därför det blir som det blir.

Grå igen

Jaha, man tar sig upp den här morgonen också och den är grå den igen men lik förbaskat måste man gå igenom den även om det hade varit skönast med att ligga kvar i sängen som alla förstår. Redan nu på morgonen börjar hjärnan gå igenom vad som kan komma ske under dagen, en del saker finns redan planerade men det är dem där eventuella sakerna som kommer upp. Svara på saker som inte skett kan man inte göra men i det här arbetet kan man gardera sig med att ha svar på olika saker innan för att inte överraskas.

Det kan vara bra att ha med sig en reservplan också om det skulle vara så man får lite tid över till annat.

Jaha, visst hade dagen en massa innehåll och även en sak som jag inte alls ville ha och det var snö av den blöta sorten. Just den här dagen då jag skulle ut och trampa ett bra tag så ska det givetvis snöa som attan.
Bara bita i det sura äpplet för jag vet att jag får komma in i värmen till slut efter en promenad i ett dassigt väder, det blev i alla fall en bra dag som gick undan bara för att jag hade saker att göra. Lite längre blev jag kvar på arbetet men har mig själv att skylla kan jag erkänna och lite av arbetet tog jag med mig hem att göra. Man ska inte göra som jag gör men det här är bara så typiskt mig kan jag säga, utan någonting att göra känner jag mig lite värdelös.

Nu har jag morgondagen att se fram emot och kanske blev det inte så som jag räknat med kan jag erkänna men det får vara som det är. Jag är av den där hjälpsamma personen så jag offrar tid för att andra ska kunna visa upp ett lyckat resultat för myndigheter. Kanske och jag säger kanske kan jag få någonting utav det jag med.

Inte lika bra

Jaha, det var då ingen sol som mötte mig idag då jag kom upp utan det var en regnig dag som mötte oss här i Västerås. Det får vara som det är, det är en ny dag i alla fall i våra liv och den ska tragglas igenom den med hur som helst.

Vet inte från början vad som väntar på mig då jag tar mig iväg på morgonen och lämnar av frun på sitt arbete och jag sedan vidare till mitt egna.

Sällskap fick jag idag i alla fall och det var skönt, fick någon att ventilera mig med och rådfråga om en del saker. Ibland behöver jag dem här dagarna tillsammans med den här personen kan jag ju erkänna, den enda som är kvar sedan 2004 av den gamla grupp vi tillhörde en gång i tiden.

Klockan tickade på fort men det blev inte så långrandigt som det ibland kan bli och det mest otroliga var att jag fick så mycket gjort samtidigt som jag hade sällskap.

En del saker idag som dök upp som var lika tråkiga som vädret vi fick ska jag säga och som vanligt började min hjärna arbeta. Mycket funderingar över hur andra tänker och inte tänker på vad dem gör och inser att det är för mycket av min kraft som försvinner då jag gör det.

Önskar bara att man kunde vara lite mera försiktig i hanteringen av andras pengar och ägodelar, det är inte bara att spendera och kasta innan man förstår hur mycket som finns och vad värdet är.

Nu hoppas jag på att det ska bli bättre väder under morgondagen, behövs efter den här dagen ska ni veta. Mycket ljus som kan ge kraft är vad jag behöver.

Ny dag

Vaknar upp till en ny dag och nya möjligheter brukar man säga. Jag har aldrig riktigt förstått vad man menar med det som man säger men visst finns det möjligheter att få nya saker gjorda på en ny dag men gäller också att man orkar med att göra det.

Solen är framme den här morgonen då jag sitter här och bara förbereder mig mentalt för att komma till en arbetsdag, första dagen efter en veckas semester.

Kanske kan det här bli en riktigt bra dag men jag förutsätter att det ska bli det, ingen anledning att börja dagen med att tro att det ska bli en skitdag. Solen har kommit fram och vad annat kan man säga än att det är underbart och att det får gärna vara så lite oftare?
Ja, det är dags att ta sig iväg nu för att komma igång med den här dagen och det första bekymret blir att hitta en parkering.

Alltid den här måndagen på schemaveckan kan det vara lite problematiskt att få tag på parkering, bli att parkera och gå drygt en kilometer men det kan vara en bra start på en lång dag.
Arbetsplatsträff där det kanske inte sägs så mycket som jag inte redan känner till kan jag erkänna, det mesta brukar jag veta om innan det ska komma upp men alltid bra att höra om man ändrat på någonting. Jag får på något vis ihop mina protokoll vad man än säger och hur mycket lite man säger... ganska duktig på att notera.

Ja, det blev en bra dag där jag fick en del sol på mig trots att det var en del inomhus också, jag har det som filosofi att försöka gå ut ett par minuter då och då när solen har vett att komma fram.

Tar inte på allvar

Ett konstigt land det här Sverige kan man tycka många gånger, man säger en sak och gör en annan sak då det gäller.

Läste nu för en kort stund om två små grabbar som kommer tillbaka från ett ställe där Coronaviruset härjar och grabbarna hade haft feber ett bra tag... vad ska man tro om det. Kan det vara så att dem bär på smitta eller är det enkelt virus dem fått?

Ja, i det här fallet kanske man skulle ta ett test för att utesluta men icke, här skulle föräldrarna själva avgöra vad som var lämpligast.

Vi har nu en farsot som härjar och då ska man ta det på allvar men det är som att Sverige tycker att det är ingen större fara. Vad är det egentligen som är allvarligt i det här landet, att våra kungligheter har diarré eller?

Många gånger skrivs det på väldigt konstiga sätt i tidningarna och då är det  inte ens dem det handlar om. Vad då sorg för att en nära vän genomgått en skilsmässa? Vi normala går igenom det här jämnt i landet och inte är det någon som skriver om det.

Folket i landet är det inte synd om utan dem kan man sparka på hur mycket som helst bara dem höga mår bra. Allt är så förskräckligt om det händer någonting med våra styrande höns, trodde dem var människor med men visar sig att det är ett gäng möss som är livrädda för allting.

Tänk er själva, hur tjock skulle inte tidningen vara om man skrev om allting som hände folket? Ingen som skulle orka läsa den tidningen varje dag, inte jag i alla fall men det är bara en tanke.

Det är inte allting som tas på allvar i det här landet kan jag tycka, det som kommer som varningar från samhället ses inte som farligt förrän dem själva råkar ut för saker. Vi hörde ju vad man sade om dem här sprängningarna tidigare och det var ju inte så farligt tyckte man, visst fasiken är det väl allvarligt om det sprängs öppet i samhället. Det ska inte behöva smälla en enda gång alls men här handlade det av massor av smällar.