Just med det ordet beskriver jag hur den här dagen varit och ingenting annat. Det börjar redan från morgonen då jag kör dotter och katt till veterinären då det kommer en företagsbil, ingen jävla blinkers alls på och kör runt i rondellen och jag var så alert så jag stampade på bromsen. Katten skrek till och jag förstår henne för det var inte trevligt.
Om dessa idioter i trafiken kunde börja använda sin spak till vänster så vore det bra... företagsbilar tror jag är dem som är riktigt dåliga på det här med trafikvett.
Fortsätter vara bedrövlig då jag ska till jobbet och får en övningskörning framför mig och jag vet inte vad dem höll på med, blinkar men byter inte fil förrän jag riktigt nära och då har jag ändå bromsat för att hon ska byta. Istället för att byta svänger hon tillbaka till vänsterfil och jag tror att hon lämnar företräde trots att hon inte gör det utan vet egentligen inte vart hon ska och svänger över framför mig så det blir att bromsa.
Om man nu inte kan lära ut privat så ska man inte göra det för det här med att titta i speglarna lär då inte den här privatläraren i alla fall.
Inte blir dagen bättre av att jag retas upp på möte, sitter och ljuger mig rätt upp i ansiktet för att ställa in sig hos chefen, fy fan säger jag bara. Brukar inte svära i mina texter men jag är frustrerad kan jag ju säga för är det någonting jag inte gillar så är det ljugande människor och inte sådana som slickar bakdelar hela tiden.
Börjar tröttna nu på allting för det verkar inte alls bli bättre utan bara sämre på alla fronter, vet inte var människan är på väg.
Och inte blir det bättre av att se att det gått åt 80 personer till i landet i den här smittan... när ska det ta slut egentligen kan man undra? 2 274 personer bara i Sverige som har fått sätta sitt liv till och vi ska inte nämna dem övrigas tal för det är så man blir gråtfärdig över allting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar