Jag vill tro men jag tror inte alls det som jag vill tro skulle löna sig ett dugg. Tyvärr har vi inte så mycket att komma med då det verkligen gäller och jag tror inte att andra runt oss kommer att vara dem som räddar oss om det verkligen smäller till. Jag vet inte hur många som skulle vilja komma till undsättning heller i landet för det verkar ju som att den där äran att slåss för landet inte riktigt finns, mer att man ska slåss för att få knark och pengar. Ja, jag tror inte det lönar sig riktigt att försöka få befolkningen att intressera sig för att försvara landet.
Hur ska du får befolkningen till att bli motiverad att slåss mot ryssen eller andra när landet redan visat att det inte klarar av att bekämpa det som sker i fredstid. Javisst, jag skrattar bara då jag får brevet om krigsplaceringsplats... skiter fullständigt i var det är och om det kommer behövas för den biten har jag gett upp. För mig finns det inte så mycket att försvara ska det erkännas och det är efter en massa dumma kommentarer som jag behövt lyssna på.
Jag vill tro på det mesta men jag tror inte att det lönar sig att försvara sig utan lyft händerna över huvudet och ge dig. Jag vill tro att dem som kommer hit vill försvara det här landet men har insett att en del av dem tror att jag som inhemsk ska slåss för dem, har suttit och lyssnat på en tjej som satt och talade om hur häftigt det var med vapen och att det fanns kurdiska kvinnor som stred... det är här som min tro slutar på mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar