Tittar ut genom fönstret för att se hur det ser ut för dagen, ska ju snart ta mig iväg till jobbet via cykeln och undrar hur mycket det blåser. Ja, vinden ger en kyla so tränger igenom det mesta om man inte täpper igen alla hål där den kan ta sig in genom men samtidigt tänker jag på en annan sak. Hur känner sig alla dem här som inte har sitt hem efter sprängning och branden, vart har dem tagit vägen eller rättare sagt ska man fråga sig om dem fått någon hjälp med ett hem?
Vi har börjat gå mot mycket mörkare och kallare tider så det här med att vara utomhus för länge vill man ju inte vara. Behöver ha värmen då man ska sova och behöver ha det där varma målet mat för att klara av att leva, finns inge som ska behöva svälta ihjäl eller frysa ihjäl i dagens läge kan man tycka men vet samtidigt att så är det inte alls i landet. Nog finns det dem som inte har tak över huvudet, ingenting som dem kan kalla för hem så att säga utan får ta en plats i någon källare eller härbärge om det finns plats. Alla behöver en plats som man kan kalla för hem.
Det är inte kallt enligt termometern för tretton grader är inte riktigt kallt men då har vi inte räknat in vinden som är för den gör det riktigt kallt eller burrigt som jag brukar säga. Nu har vi tur att det inte duggregnar ute samtidigt för då är det ett helvete utomhus, tacksam för att jag fortfarande har ett hem att kunna vara i. Den där kalla tiden ser jag inte alls fram emot ska ni veta för jag tycker det är tillräckligt det vi har då lederna tar en del stryk just nu, vet att det blir bättre då det blir lite mera stadigt i temperaturen.
Vi får hoppas på att alla som inte har ett hem får en plats för natten att vara på i alla fall och får ett mål varm mat under den här tiden vi har framför oss. Ingen vill att någon ska gå under för att man inte kunnat ordnat en arm sängplats och varm mat åt dem för natt och dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar