Töväder

Snön är på väg att töa som ni alla kanske sett och det har varit en riktigt bra dag i dag faktiskt. Cykelbanorna fria från en massa snö och slask och det går att ta sig fram nästan överallt, jag är otroligt glad för det.

Visst är det mysigt med snö men det är mysigare med våren kan jag säga för det betyder att snart har vi sommaren här.

Otroligt att det är mindre än fem månader kvar till semestern kommer och jag längtar så att jag blir tårögd för jag tycker att det varit ett tungt år som gått, inte tror jag att det här året blir lättare kan jag erkänna. Jag känner bara det att jag ägs av min arbetsgivare som tycker att jag är tillgänglig bara för att en ruta är tom i schemaläggningen.

Man måste inte ha ett skäl för att lägga sig tom faktiskt men man anser att jag är tillgänglig om jag inte fyller i den ruta med ett sketet "Veto". Jag anser fortfarande att jag inte är tvungen att deklarera vad jag ska göra på mina lediga dagar...

Töväder brukar betyda två saker, antingen är snön på väg bort eller så är det för att vi ska få andas ett tag och det ska komma ny snö och sabba hela våren för oss.

Jag vill verkligen bort från det här landet och allting just nu, bara få sol och koppla av ordentligt efter ett tungt år som har varit.

Synd om barnen bara som ska ha sportlov snart men vi i den här familjen har inget sportlov att se fram emot, vi tillhör dem där människorna som inte bara kan söka semester hur som helst för att då får vi jobba ännu fler timmar för att inte hamna på ett minus.

Lite ledigt ska jag i alla fall ha lite senare om jag får som jag vill... kan hoppas på att man inte kastar in en massa turer där jag inte fyllt i tider.

En annan sak som är bra med att det blir lite varmare och snön försvinner är att dessa långkalsonger försvinner också, det blir fruktansvärt varm och äckligt där under och det är ganska obehagligt faktiskt att ha så mycket på sig.

Hur olika

Visst är det ganska märkligt hur olika vi kan uppfatta saker runt oss? Idag fick jag höra två rapporteringar från en och samma match och det var stor skillnad på dem två olika versionerna måste jag ju säga, den ena talade egentligen ingenting om hur det hade sett ut under matchen medan den andra var riktigt detaljerad.

Den första rapporteringen så sade man att det var ingen bra match, att det var två spelare som inte alls samarbetade med övriga laget och att dem blev sura för att man tappade bort bollen och att det inte alls gick som dem ville. Man hade blivit så arg så man masade sig av planen vid byten och att man hade gått av planen för att man blivit förbannad.

I den andra rapporteringen hette det att man spelade bra i den första perioden men att det tog luften ur spelarna då motståndaren gjorde det första målet, man gjorde en kvittering och det gick bättre igen. Man tappar igen ett mål och det blev en psykologisk krasch som man inte riktigt kom över för att nästa mål skulle gå in i sitt egna mål.

Efter en 1 - 3 ställning så var det kört, man hämtade inte upp sig.

Nu blev jag inte speciellt förvånad då jag hörde vem som hade fått den psykologiska kraschen och slutade spela för jag vet vem det är så... jag har sett det här flera gånger tidigare men tycker att man ska ta sig i kragen och kämpa på.

Desto roligare kommer mina nyheter om tjejen och grabben som spelade varsin match idag, inga förluster utan bara segrar och det verkar som att det aldrig ska ta slut på alla dessa fina segrar... det är jag mycket tacksam för så man inte behöver gråta dessa dyra tårar som man annars kan spilla.

Grabben spelade emot Arboga, deras lag ställer upp med 8 spelare + målvakt emot en styrka på tre femmor + målvakt, man vinner matchen i alla fall med 11 - 2.

Tjejen spelar match emot Köping i damjunioren, nu satt tjejen på bänken då andra målvakten stod, en match som är väldigt jämn men som VIB ändå äger för det mesta. Mycket fint spel från båda sidor men Köping gör dem flesta misstagen och utgången är bara en, VIB vinner till slut med 9 - 5.

Segrar

En dag av bara lycka för alla som jag känner till som spelade innebandy idag för alla fick uppleva segerns sötma denna dag då snön var på väg att smälta av en aning sedan igår.

Vi ska ta matcherna en i taget med lite ord trots att jag inte var med på grund av att jag tyvärr arbetade , som alla vet så är just innebandyn mitt stora intresse och att få se dessa juniormatcher slår ut allt annat faktiskt. Jag skulle kunna tänka mig att bara sitta varenda helg och glo på matcher som spelas men det är helt omöjligt för jag ska vara på jobbet lite också, önska kan man och sedan om man får som man vill är en annan sak.

Tjejen spelade idag emot Per-Ols och hon var målvakten för dagen så det blev hennes andra match för VIB att spela i målet.

Mycket tjat om hennes armar har det varit och då jag lämnade henne i morse var det sista jag sade till henne, se till att ha händerna som du ska för att skydda ditt må. Om hon lyssnade eller inte visste jag inte då. Fick mina rapporter om hur det gick för laget under matchen och det gick bra men ett lite rörigt spel fick jag höra.

Hur gick det i målet då? Det fungerade bra och många fina räddningar gjordes av tjejen och armarna var där dem skulle för det mesta men visst, svårt att lära om sig är det ju men det måste sitta med en gång.

Jag önskar att jag hade fått se spelet för vad det verkade som så var det storspelat av tjejen i målet, snabb som attan och tog en del bollar som kanske ingen annan skulle ha tagit.

Slutresultatet i denna match blev 2 - 1.

Grabben spelade match idag han med men lite senare och här skulle man ta sig an Orresta på hemmaplan. Inte många spelare var det motståndaren hade att ställa upp emot ett nästan fullt VIB men match blev det trots allt.

Nu ska man ju inte säga så mycket för det var inte mycket till match egentligen då Orresta inte hade en chans att komma till på VIB: s mål, försvaret var alldeles för tufft kan man ju säga men ingenting som är så ovanligt.

Grabben min spelade bra med en hel del bra skott på mål men bollen ville inte in mellan stolparna, slog i ribban, slog i stolpen och ett skott där som målvakten plockade snyggt. 

För övrigt så hade grabben spelat på bra och fick sitt beröm och mer och mer imponerat på alla i sitt lag och på tränarna som kanske en dag inte trott att han skulle bli så bra.

Synd bara om motståndaren som ska behöva känna sig så små med det resultat som blev i matchen då den slutade med 19 - 0 för VIB. Det kan inte vara kul att spela en sådan match?

Tredje matchen för idag var den som skulle stå mellan Arboga och Rönnby, en match som klassas som ganska svår och det har vi sett tidigare då Rönnby hela tiden förlorat emot dem.

Den här gången ställdes Rönnby upp utan den där spelaren som man satt "stjärnstatus" på och som ska vara lagets bästa spelare, hon finns numera i 01. 

Faktiskt blev det en vinst denna gång för laget och se där, man klarar sig visst utan den där stjärnspelaren som en del tränare inte tror att man ska klara sig utan men som jag sagt att man visst gör det.

Slutresultat i den här matchen blev 3 - 1 till Rönnby och jag kan bara säga grattis till vinsten...

Lagmoral

Vet inte riktigt vad man ska kalla det för, kanske heter det laganda men spelar ingen roll egentligen då det handlar om sådana saker.

Hur är det man ser på laganda egentligen, spelar ingen roll i vilken ålder man är nu, rent allmänt så måste man ju kunna prata om det för att reda ut vissa saker.

Har man dålig laganda om man byter klubb för att man utsätts för saker som man redan gjorts en gång och på det här sätter kommer man undan att det ska ske igen, dessutom från samma person två gånger? Nej, jag tror inte man kan kalla det för dålig laganda utan jag vill nog säga det att man tröttnat på att bli utsatt för en massa dumheter som ingen heller vill reda ut eller vågar göra.

Dålig laganda är då man dagen innan en match sitter och säger att man inte kan spela match och egentligen inte har något skäl för att göra det, samtidigt bara en stund tidigare är det en som redan meddelat att man inte vill spela samma match och dessa är kamrater... det kan man kalla för dålig laganda så det bara förslår sig. När man börjar svika sina egna bara för att man inte vill så anser jag det är en konstig moral man har och sådana kan man inte lita på då det hettar till.

Det är en dålig moral då man skriver att man är "sjuk, typ" så att man inte kan spela, vad betyder det där typ egentligen? Är det inte bättre att skriva då att man har fan ingen som helst lust att spela matchen eller bara säga att man skiter i hur det går för laget för att det är ändå så kasst?

Det här med att snacka om laganda eller moral är ett känsligt ämne har jag kommit på för att det som andra gör är inte dålig moral utan handlar då om att man har dåligt självförtroende, va?

När man byter lag för att man vill vinna, vad ska man kalla det för? Jag kallar det nog för dålig laganda för då har man väl svikit sitt lag till att bli bättre?

Kanske dags att ta reda på vad dålig laganda egentligen är och inte bara säga till vissa att man har dålig laganda som byter klubb då man har en bra anledning. Har man en bra anledning och får det bättre så ska man givetvis göra så att man får det bättre och mår bra av det.

Nu tänker jag inte sitta och beklaga mig om det här så mycket mera utan säger bara till er där ute att ni ska ha en trevlig fortsatt kväll och titta ut i det vackra vädret vi fått, det väder som vi ville ha till jul men som inte behagade sig att komma då...

Fortsättning

Att det skulle varit över med den där diskussionen om en spelare igår kunde man ju glömma, det satte fart igen idag och det blev mycket kan jag ju säga er som läser det här. Jag vet inte riktigt vad jag ska tänka och tycka om det som jag läser för det är rent skrattretande faktiskt.

Visst är det väl så att vi har olika uppfattningar om hur spelare är och hur dem utvecklats men i det här fallet måste jag ju säga att jag verkligen går emot en del. Det som sägs är ingenting som jag alls själv har sett och det skrev jag till dem andra, mötte mycket olika kommentarer men jag står för det.

Att skriva att den spelaren har rätt inställning vet jag inte riktigt om jag tycker är okej, man har inte rätt inställning då man fuskar med träningsmomenten för att man tycker att dem är tråkiga. Undrar hur det skulle se ut om alla gjorde det?

Den här tjejen är så noga med att få bra betyg i skolans idrott men då kan man ju inte fuska sig igenom hela skiten, kanske är det en sådan tjej som verkligen smörar för idrottsläraren ordentligt. Det som jag sett på träningar så är just den tjejen som får mest uppmärksamhet och är det så att hon surnar till så är ledaren direkt där och ar hand om henne. 

Man har fjäskat så för just den här spelaren och höjt henne till vad man kallar för "stjärnstatus"... inte klokt att man som ledare redan sett till att en liten tjej fått den statusen utan att egentligen vara så bra.

Inte rättvist att hon inte ska få komma med och spela sista biten av en turnering? Vad menar man, jag har ju sett dem första två bitarna och en cup i Falun och inte gjorde hon några större insatser där inte. Stod mest och glodde under tiden som andra fick jobba för att få tag i bollen istället för att gå in och hjälpa till.

Ville ha bollen men ville inte lämna den ifrån sig för man skulle prompt gå igenom ett helt försvar med snabbhet och styrka men ingen bollkontroll, tappar bollen i 95 % av fallen bara för att man inte vill samarbeta. Inte tycker jag att man är duktig då!

Jag ska vara ärlig och säga det att den flickan är en riktig besserwisser som är van vid att få som hon vill och har en massa kritik men vill inte själv göra så mycket för att bli en bättre spelare, det räcker med att hon och ledarna säger det. Bakom henne står föräldrar som säger att hon är bäst i laget och dem andra bara är medelmåttor som inte har passningsspel och då undrar jag, är dem blinda eller? Deras egen dotter passar inte speciellt mycket utan tror att hon är en levande gudinna som gör mål på mål och fattar inte att sanningen är annorlunda, knappt gjort några mål och tycker att andra spelar som skit då dem förlorat...

Jag är inte alls förtjust i sådana personer som tror att dem är bättre än andra, den inställningen ska man inte ha i ett lag i alla fall då det handlar om samarbete...

Skrämmande

Jag får alla dessa SMS där man sitter och pratar om matcher och uttagningar men mycket mera annat också. Jag lägger mig inte i så mycket för just nu har jag ingen lust med att starta en massa diskussioner för jag har fullt upp med mitt egna kan jag ju säga.

Jag skulle kunna lägga mig i men som sagt finner jag inte läge i att göra det just nu.

Den läsning som jag bjuds på är en riktigt skrämmande läsning kan jag lova er alla. Här sitter det människor som är över 40 allihop och pratar om spelare och hur man ska göra med vissa spelare och vilka som är bäst men kommer egentligen ingen vart.

Det som man kan konstatera är att just en spelare är den som är bäst eller varit bäst eftersom hon försvunnit från laget och då har laget börjat spela bättre, märkligt.

Det är så här, spelaren var inte speciellt duktig utan det var tränarna som gjorde henne duktig i sina ögon och talade om för övriga att hon var den som var bäst och därför blev hon spelaren som alla respekterade.

Nu kommer den riktiga sanningen så som jag såg den och faktiskt talade om, den här spelaren var inget annat än en sådan person som ville höra hur bra hon var, ville ha sin vilja igenom och tyckte att hon kunde göra som hon ville. Passade det inte henne så drog man till sig sura miner och såg verkligen till att förstöra för hela laget med att dra dem med sig i sin besvikelse.

Det är kanske en sådan här spelare som man verkligen kan kalla för en dålig moralspelare eller?

Det är mycket prat om en spelare som lämnat laget och som man anser vara den bästa men som jag anser vara den sämsta egentligen på många vis, dem andra spelarna som lämnat laget pratar man inte alls om. Kanske spelar det ingen roll om hur många spelare som lämnar laget bara det inte är den spelare som ledarna anser vara bäst lämnar laget, alla andra skiter man i.

Jag kan inte se det här som att det är helt okej faktiskt, ledarna ser till att skapa oreda i laget men dem förstår inte att det är dem själva som skapar en konstig stämning.

Skratta och skaka på huvudet kan jag egentligen bara göra åt det hela som jag får läsa om en spelare som jag anser inte vara värd att gråta över att förlora, det finns många andra spelare i det laget som är dubbelt så bättre och som man måste värna om. Spelare som inte heller drar ner moralen för övriga laget, nu finns det ett par till som jag anser förstör för laget men jag har ingen tjej där som kan påverkas så...

Maskin till

Undrar när allt det här ska vara över med sjukvården så att jag kan slippa åka till det där stora huset som egentligen ingen vill ha med att göra. Ganska så trött är jag faktiskt på att ta mig dit för en massa undersökningar och andra utredningar, jag är ju frisk tycker jag.

Jag vet att jag har problem med mitt blodtryck så att hjärtat skadats men vad då? Jag har det här livet och inget mera och jag försöker att göra så mycket jag kan av det och det är ju av den anledningen jag fått mina besvär.

För att behaga andra och tjäna ihop till levebrödet har ju gjort att jag stressat och glömt bort det viktigaste med livet, leva och vara frisk och se var jag är nu. En massa maskiner som ska kolla upp hur jag mår, en för att mäta hjärtats gång, en för att jag ska kunna sova och en annan för att se hur mitt blodtryck reagerar under ett dygn.

Jag ska inte klaga på sjukvården faktiskt, inte dem som gjort mig sjuk utan jag själv, se hur dum man kan vara då man inte tänker sig för hur man lever. Jag som många andra har tänkt att det är ingenting som kan hända en själv så in med denna förbannade rök i lungorna och puffa dig grå i ansiktet, inte kan du får skador av det inte... jävlar vad man lurar sig själv då man är en ung finnig pojk som tror att man kan börja med en sak för att bara lägga av med allt det onda.

Inte fan har jag fixat att lägga av med röken, ölen har det blivit mindre av men den har jag väl aldrig haft problem med för jämnan, tagit mina öl som alla andra normala människor. Det är den där förbannade stinkande pinnen som är det stora bekymret.

Vem vill leva för evigt? Vem vill inte leva för evigt egentligen? Bara att inse det att man kommer en dag att duka under men man kan alltid hoppas på att det ska dröja ett bra tag till och då slippa sluta sina sista dagar kopplad till en maskin som tagit över hela kroppen den sista tiden...

Vanlig dag

Klev upp som jag skulle denna morgon också men det var inte som en vanlig dag för ganska mycket yrsel fick jag efter ett tag och jag kunde inte fatta vad det berodde på, jag hade ju sovit som jag skulle den här natten. Inga drömmar som jag led av och masken hade jag haft på mig under hela natten men ändå ganska konstigt i kroppen kändes det som.

Som alla andra dagar var det här tyckte jag men ju längre tiden gick på dagen så kunde jag ju inse att det var inte som en vanlig dag för mig för någonting händer i kroppen på mig, saker som jag kan vara utan tycker jag för jag har ju haft det bra ett bra tag.

Jobbade med en del saker som skulle jobbas med men det var svårt att bara nonchalera dem där små stötarna som jag kände där dem inte ska kännas, medicinen hade jag fått i mig och då ska det inte kännas så här...

Det var då jag kom hem på delade turen som jag verkligen fick den där stöten som gjorde att luften gick totalt ur mig och jag var tvungen att lägga mig och vila ett tag. Länge sedan som det högg så fruktansvärt i bröstet med en svag försvagning ut mot vänster sida, nu är det kört tänkte jag bara... ingen fara på taket utan andas lugnt och vila en stund så ordnar det sig.

Somnade på soffan här hemma en timme och allt var som vanligt igen och den vanliga dagen kunde fortsätta som vanligt.

Jag tänker inte oroa någon med mina smärtor för jag vet att dem kommer att försvinna och jag kommer att leva ett tag till, vem ska skriva den här bloggen om inte jag finns och får belysa er med saker som kanske ingen annan funderar på.

Farsan tar man inte slut på i första taget kan jag ju erkänna, finns för mycket just nu att leva vidare för kan jag erkänna så smärtan överlever jag lätt bara jag får pusta ut med jämna mellanrum.

Kanske kan det vara så att jag har en inre stress inom mig för det senaste som har hänt, ingen som vill höra att ens dotter är en svikare för att hon vill utvecklas inom någonting som hon är bra. Just att få höra det har tagit ganska kraftigt på mig, jag är inte så okänslig som många vill utmåla mig som, jag har ett hjärta jag med även om det kanske inte alla gånger märks.

Den vanliga dagen slutade med glada nyheter där min dotter var involverad faktiskt. Hon hade fått träna med damernas A-lag i VIB idag och det är inte illa pinkat för en 12 årig tjej. Det skiljer trots allt en himla massa år mellan henne och dem äldre tjejerna och det roligaste var att hon hade fått beröm för sin insats i målet.

Bra jobbat för att bara ha stått i mål drygt fyra månader...

Tre matcher

Söndag igen då kan man ju säga och man vill verkligen vila när det är söndag men det får man inte, väcks av en telefon som piper om att det kommit SMS.

Lite irriterande kan jag väl erkänna att det är med den här telefonen som piper ibland hela tiden och det inte är någonting som är riktigt viktigt heller, det som sägs kan man ta via telefonen eller via ett möte om det är så viktigt.

Jag tar det lite lugnt för att sedan är det saker som jag ska göra, planerat in lite i alla fall men frågan är hur mycket jag orkar då jag sovit en aning oroligt under natten, har en stundande förkylning på gång känner jag.

Upp och sätter på kaffet så jag ska vakna till för att jag ska åka iväg för att komma på en match som spelas i K-borg idag mellan Rönnby och Hallsta och någon enstaka match kan jag väl gå och titta på så att dem vet att man finns där i bakgrunden.

Det spelas då jag kommer till hallen... vet inte om jag tycker att spelet har blivit så mycket förändrat men ett par saker upptäcker jag i alla fall, man spelar mer bakom målet så som jag sagt åt dem att göra men inte ville göra.

Tre mål ramlar in i Rönnbys kasse så man undrar då hur det ska går men man kan hoppas på det bästa men visst undrar man då.

I tredje perioden är det någonting som händer och Rönnby kvitterar till 3 lika så en oavgjord match till gör dem denna söndag.

En sak som jag kritiserar är en av spelarna som använder sig av mycket huggande med klubban så det smäller, vet inte riktigt vad det ska betyda att göra så men det är någonting som hon alltid gjort. En annan sak med samma spelare är att då hon förlorar i kamp så slutar hon röra sig och ville helst inte arbeta hem för att jaga boll.

Tjejen min med frugan åker iväg till Örebro för att spela men jag får vara hemma för grabben ska spela en match lite senare och den ska jag ta honom till idag. Det blir till att åka moppe i det kalla vädret men jag är så van vid det så jag ska väl överleva det med, ser till att grabben får på sig ordentligt med kläder.

Min telefon piper någon gång under eftermiddagen då jag är hemma och tystnar och jag är tacksam för det, orkar inte med att läsa en massa dumma SMS, frågor om hur det gått trots att man sagt att man ska vila för att inte slita ut sig.

Tjejens match börjar klockan 13.45 och det spelas för fullt där borta i Örebro och det går bra får jag höra, ett högt tempo precis som det ska vara för att annars är det inte Innebandy kan jag ju säga.

Jag kan bara ge er resultatet då jag inte var med, 5 - 4 vann VIB med emot Lillån.

Grabbens match mot Köping börjar klockan 15.00 och visst förstår man en sak, det blir en vinst igen och nu är det bara att hålla reda på alla bollar som slungas in i kassen bakom Köpings målvakt och det går fort. Ganska tråkigt att se en sådan här innebandy kan jag erkänna och ibland kan jag bara fråga mig varför man inte ger upp med en gång?

Den här matchen slutar som många gånger förut, vinst med stor marginal på hemmaplan, 18-2 till VIB...

Vunna matcher

En helg med bara en massa innebandy igen och det är en rad matcher som ska spelas men dem som är viktigast är dem som mina barn ska spela. 

Under helgen ska dem spela två matcher vardera men det är ett par andra matcher också under helgen som intresserar mig men kanske inte lika mycket.

Grabben spelade emot Skälby idag klockan 10.00 och det var en bra match, bra och jämn för att den här gången blev inte resultatet så ojämn som det många gånger kan göra. Grabben spelade sitt spel men tyvärr hade han lite svårt att komma på att han skulle in med kroppen till en början, han är som gjord för att plocka spelarna i närkamper för han väger drygt 20 kilo mer än motståndaren för det mesta.

Då han väl kom på att kroppen är ett av hans viktigaste verktyg så gick det bättre och han kunde spela på och han gör det med bravur när han gör det.

Jag har bara att inse att jag har en grabb som är gjord för det här spelet trots att jag inte själv klarar av att idrotta på något vis själv, jag orkar inte springa och törs inte överanstränga mig.

Bara att gotta sig i att grabben får göra det som jag skulle vilja göra ibland, jag är nöjd om jag får kolla på och ta mina kort.

Matchen mellan  SKÄLBY - VIB slutade 4 -6.

Den andra matchen för idag gick av stapeln i Köping där VIB skulle möta just Köping. Det var tjejen som skulle spela med sitt nya lag och det är hennes premiärmatch i det nya laget, bara hålla tummarna innan på att det skulle gå bra för henne.

Ut på planen kommer tjejen i sin orange målvaktsdress tillsammans med reste av tjejerna i dem röda tröjorna som senare skulle bli vita.

Erkänner att det var en fröjd för mina ögon att se det här laget spela emot Köping, fart hela tiden och snygga passningar som levererades fram och tillbaka för att kunna bli en del mål. Man ser skillnad i hur man tänker i dem olika klubbarna och lagen, här ser man till att fienden inte kommer till för att skjuta på målet så mycket och gör att målvakten kan ta det lugnt.

Visst kommer det ett par skott på målet men dem plockar tjejen galant för att göra snabba utkast till tjejerna som ska spela bollen.

Premiärmatchen är över och tjejen fick hålla sin nolla i målet, en tjej som myser just nu på planen och myser riktigt ordentligt då hon ska till sina träningar för att kunna avancera inom sporten.

Matchen mellan  KÖPING - VIB slutade 0 - 9.

En annan match som jag hade velat se var den som stod mellan Rönnby och Sala, tyvärr korsade det i tider och man kan inte vara på fler ställen än ett. Fick som sagt hoppa över den matchen tråkigt nog för jag tänker fortfarande gå och titta då jag kan, vill ju att dem tjejerna ska komma vidare men det kanske gäller då att få ordning på allt, kanske byta ledning eller?
Jag tänker inte säga mer än jag behöver för det kan låta som att jag är bitter men det är jag inte, på tjejerna kan jag ju inte vara bitter utan jag bara ifrågasätter hur dessa tjejer kan ligga så långt bak i utvecklingen.

Matchen som Rönnby spelade mot Sala blev i alla fall oavgjord, 2 - 2.

Spelklar

Skönt att det är klart till i morgon så att tjejen får spela sin första match för sitt nya lag och klubb. Under två veckor har hon enbart fått träna så visst längtar hon efter att få spela match igen.

Det är ganska sjukt att man inte kunde skriva på ett papper då man fick det utan väntade med att skriva under det bara för att det var SM som dem sade. Vänta ett tag, det var väl inte ordförande i Rönnby som spelade och inte fixade ett skit med det här SM som hon snackade om...

Skit i vilket just nu, jag är bara tacksam att tjejen ska få komma ut på planen igen och spela men nu som målvakt så som hon sökt sig till i det nya laget. Jag trodde först att hon skulle vara klar på måndag som kommer men man hade fixat så att hon skulle få spela redan på lördag så som i morgon och hennes första match blir emot Köping.

Ju längre tiden går så känner jag att det blir bara bättre och bättre med att finnas i VIB med båda barnen, mera ordning och reda och inte så mycket hoppande fram och tillbaka med tränare som egentligen inte vet någonting.

Det har varit en stor brist och som vi bara blev mer och mer irriterad över och en av dem bidragande orsakerna kanske för tjejerna till att hon la av. Att gå tillbaka till Rönnby kommer hon aldrig att göra sade hon, dem har gjort för mycket illa.

Självklart ska vi med till Köping för att se tjejens premiärmatch för det är så viktigt att vi finns med där. Jag tar med mig kameran som vanligt för att ta mina bilder för det här får man inte alls missa.

Ska väl inte glömma att nämna att vi ska på match innan Köping och det är min grabb som ska spela och där fungerar allting som det ska, bara bättre och bättre blir grabben där ute på planen.

Vad annat kan man säga egentligen än att jag är en stolt pappa till två toppenspelare?

VIB vs RÖNNBY

En match som skulle gått av stapeln i förra veckan men som Rönnby ville skjuta på för att man skulle vara med och spela i New Body, man ville inte att sina spelare skulle skadas men jag säger bara skitsnack. Är man med i spelet så får man tåla att det kanske blir någon spelare som inte håller måttet och kanske måste stå över.

I kväll var inte Rönnbys nummer 3 med och spelade och det är en av lagets bästa spelare anser man.

Här i denna match fick man se nummer 8 i Rönnby spela emot VIB, en annan spelare som alla säger att hon är så bra... inte var hon så bra som man säger faktiskt för inte mycket som hon gjorde för att göra mål eller rättare sagt komma fram till mål.

Spelar man i -00 så kanske man tycker att hon är duktig men i serie -99 så är hon inte speciellt bra och ingenting man kan se upp till kan jag säga. Jag har aldrig sagt att 3 och 8 är mycket duktigare än andra är, visst är dem snabba och skickliga men kanske för att dem har det där som många andra saknar.

En match blev det i alla fall under kvällen och jag är bara glad att den låg på en tid efter att jag slutat mitt arbete så jag fick chansen att se den.

Det spelades på det vis som jag önskar att det laget i -00 serien kunde börja spela men som dem inte lärt sig spela. Varför spelar man inte på det viset då? Kanske för att tränarsidan inte lärt dem att man faktiskt kan spela på det viset...

Det ska bli intressant att följa VIB nu istället för att följa Rönnby på det viset som an gjorde tidigare. Jag hoppas att -00 spelar upp sig men jag blir bara tveksam då jag hör lite här och där, det finns dem som är upprörda över hur det har varit och nästan som det får fortsätta med det mesta.

Nu ska jag inte prata så mycket om -00 för det är en annan klass än vad -99 är så vi får hålla tummarna för att man förstår att man måste lägga om sina träningar och börja prata mera med varandra som spelare och kanske det allra viktigaste, att ledarna pratar med varandra.

Jag njöt i alla fall av den här matchen som spelades och slutade med en seger för VIB med 3 - 0.

Mycket nu

Visst är det mycket just nu och faktiskt har varit under en lång tid tycker jag, för mig har det varit mycket och det är inte bara bra saker som varit kan man lugnt säga. Mycket känslor har det varit som blivit upprivna av olika anledningar men man får se det från den ljusa sidan, allt börjar lugna ned sig lite grann.

Det finns saker som är svåra att smälta men jag försöker att se på det hela med positiva ögon för det är inte jag som drabbas av det i längden i alla fall.

Om man nu vill göra som man vill så får man väl göra det, jag bryr mig inte speciellt mycket just nu om det. Jag bara säger en sak, kom ihåg vad jag sa för att få ordning men ingen lyssnade på det jag sa då...

Jag tror ju det att jag kommer att få rätt för då man ser på det med lite mera granskande så ser man vad som håller på att hända just för att man inte velat ta emot dem råd som man fått. Man kan inte leda en styrka utan att ha makten i sin hand, utan den där makten eller kraften till att hålla ordning så har man snart ett förfall att vänta sig.

På alla fronter har det varit mycket men det har gällt att ta det lugnt och inte hetsa upp sig för det lönar sig inte att göra det. Bättre att se det hela från ett annat håll, det neutrala hållet och låta dem sänka sig själva hos andra och det man gör i dagens läge.

Man tycker en sak om andra och håller sitt om ryggen trots att just sitt är en del av problemet för att det inte blir bättre, man vill bara inte se det utan skyller på andra istället.

Jag tar reda på min skit för att hålla mattan ren framför dörren och är det så att andra inte vill eller orkar göra det så är det upp till dem. Jag har mina svårigheter att lösa och vill göra det utan att andra blir lidande för dem ska inte drabbas bara för att jag inte orkar vissa saker.

Kanske man skulle ta mitt lilla råd att dra sig tillbaka och fundera över hela situationen om man verkligen ska ha en roll som man inte klarar av längre eller som man inte orkar med?

Tyckas konstigt

Visst kan det tyckas väldigt konstigt att jag som inte har min dotter kvar i laget åker till träning för att hjälpa till i det gamla laget, det är bara det att jag vill att det laget ska komma upp i en högre division.

Jag vet att dem här tjejerna kan mycket mera än vad dem visar upp alla gånger och tyvärr förlitar sig på andra spelare som man lånar in. Man jämför sig med spelare som har ett högre självförtroende och därmed sänker sig själva.

Vad är det man måste bygga på egentligen från början? Kanske är det att få upp deras självförtroende och deras fysik för att dem ska orka med att hänga med lagen som är mycket snabbare?

Visst kan man hitta saker hos varje spelare som är unik men tänk om man kunde slå ihop det här så att alla får alla delar, det skulle kunna bli ett riktigt bra lag som man ställer upp en dag på planen.

Ingen spelare är direkt dålig men just att man inte tror på sig själva gör att man blir dålig, att sluta jämföra sig med andra måste vara ganska jobbigt och alltid veta att man ska förlora den här matchen innan man spelat den. Inte behöver man förlora matchen om man bara vänder trenden och intalar sig själv hur jävla bra man är istället för det är dem i grunden.

Här har jag sett att man som ledare inte arbetat med spelaren enskilt just genom att höja deras självförtroende för att hade man gjort det så skulle inte läget vara som det är just nu, dem hade kunnat vunnit en massa matcher istället för att förlora dem.

Man måste få tjejerna att inse att nu är det slut på allt lekande och allt fokus läggs på innebandyn då man spelar den men jag tror att man måste vara fruktansvärt tuff i orden för att dem ska förstå det.

Skit i dem spelarna som man tycker är så bra och koncentrera sig på att tala om hur duktig man själv är...

Jag offrar mig att hjälpa till i ett lag där min egen dotter inte längre spelar och jag gör det för att jag vill och tror på dem, jag skulle inte vara där om jag inte trodde att dem skulle bli bättre.

Ännu mera

Det har gått nästan en månad sedan cupen i Falun och det kommer nu fram mera om vad som egentligen hände där uppe och jag kan inget annat än att bli rådlös då jag hör det.

Jag och dottern är ute på uppdrag för VIB, dela ut reklam för att tjäna in pengar till lagkassan och som vi resonerar, vi vill vara delaktiga i laget så fort som möjligt. Det är då det nya kommer fram då dottern pratar med mig om hur hon känner sig för allting som har hänt.

Tidpunkten för det här med vattnet i hennes säng hade skett under fredagen den 27 december efter klockan 00.00 så alltså låg min dotter i en blöt säng i två nätter. Det är ju för djävligt det hela kan jag bara säga i orden för att så här ska det inte gå till. Men var fanns ledaren som skulle vara inne i sovsalen vid den tidpunkten? Här kommer det fram att hon var ute och jagade tre av spelarna som inte alls befanns sig i sina sängar som det var sagt och kanske det bedrövligaste var att en av dem var hennes egen dotter, skandal säger jag ju bara.

Man undrar bara om inte dottern till ledaren ska vara ett föredöme men det verkar inte som så utan är man ledardotter så kan man göra som man vill.

En av dem nattliga spelarna var också en av dem som fick vila på lördag förmiddag tillsammans med den som hällde vatten för att dem hade ju inte sovit på natten, hade jag fått reda på det här då jag kom på lördag morgon så hade jag inte varit tyst.  Man tyckte att man skulle låta dessa två spelare slippa gå dem 3-4 kilometerna som alla andra var tvungna till för att dem skulle orka spela matcherna under lördagen, skitsnack säger jag. Orkar man jävlas och springa och jaga pojkar på natten så ska man orka spela också... här luktar det bara särbehandling.

Det är bara tragiskt att min dotter inte säger sådant här med en gång för att inte uppfattas som en tjallare och skvallrare...

Här står man och frågar mig varför min dotter vill sluta i Rönnby -00 och fattar fortfarande inte trots att man förklarar att den som kom från -01 är samma spelare som terroriserade dottern tillsammans med en annan i det andra laget så hon bytte lag.

Det är väl förståeligt att man försöker ta sig från dem som plågar en och som redan utsett att man ska plågas för att man inte ger igen?

Det är ingen ursäkt att man har ADHD för att bete sig illa emot sina lagkamrater kan jag ju säga men det är precis som att man ska skydda dem från att få en konsekvens för sitt handlande. Jag känner just nu bara ett enormt agg för hur man har resonerat i det hela, man låter den som är drabbad sluta för att behålla den som mobbar bara för att man är rädd för att man ska bli anklagad för diskriminering på grund av funktionshinder.

Gick vidare

New Body steg 2 har spelats idag och i serie - 00. Laget som min dotter spelat i var ett av lagen som spelade så det var en höjdpunkt kan man ju säga för många, min dotter var där för att titta men inte för att vara en del av det som sagt var.

Man förlorade dem två första matcherna hörde jag och det var väl tråkigt men man vann den tredje med 7 - 3 och genom att man vann den så gick man vidare på målskillnad och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om detta.

Visst vill jag att det här laget ska vinna men inte på det vis som man gjorde det nu igen. Halva laget var ju för guds skull inlånat från andra lag inom Rönnby, -99 och -01 hade man tagit in och lät sina egna spelare sitta på bänken den större delen av tiden.

Det fanns spelare som inte fick spela en enda minut av dem tre matcher som dem spelade och man kan ju undra vad dem tänkte? Jag vet inte om jag skulle suttit kvar om jag var dem. Det här var ju som att man tog in spelare utifrån och hade sina egna som några dockor bara för att fylla upp stolarna.

Nä, i mina ögon så kanske man kan säga att det var inte det ordinarie laget som vann utan det var ett gäng legoknektar som vann åt dem bara för att få tre lag att skicka till  Växjö för att göra upp om medaljerna i mars månad.

Målvakterna man hade var inte ens deras egna så inte ens den som skulle vara den vakande tillhörde deras egna, om man tänker spela på dem här kompromisserna så tror jag ju att man är farligt ute.

Visst vill man vinna sina matcher men kanske ska man göra det med sina egna i ledet och inte bara tro att man kan ta ett lag mot toppen genom att låna in spelare.

Hur ska man göra till finalen? Ska man gallra bort sina egna spelare och komma med spelare som inte är deras egna?

Så som jag tänker är det dags att börja träna hårdare för att vinna det som ska vinnas på egen hand och inte bara lita på att andra ska göra det åt sig, det är inte rätt emot laget i det stora hela och på det här viset finns en risk att spelare bara skiter i allting och försvinner.

Höjdpunkten på det hela, jag kallar det för katastrofevenemang, var att dem som ledde laget inte ens är ledare för laget och det är då man verkligen får sig en funderare på vad det är som inte stämmer. 

Kanske gör man det bara så bekvämt för sig själv just nu...

Död för mig

Jag har en person som jag betraktar som död trots att han lever och jag tycker att jag har rätten på min sida att betrakta honom som det.

Det finns ingen människa som jag avskyr så mycket som honom och jag kommer alltid att göra det för det finns ingen plats för honom i mitt liv eller mina barns liv.

När jag fick min dotter så ringer svinet upp mig för att önska mig God Jul, ingenting som jag är intresserad av kan jag ju säga. Jag gör en brytning och börjar prata om min dotter och då får jag till svar att han har lite bråttom för att han ska ut på jakt... så viktigt var det att jag hade blivit pappa!

Inte en enda gång har det svinet sett mina två barn och han kommer aldrig att få träffa dem heller kan jag ju säga er, vill man inte kännas vid dem då dem kommer så behöver man inte möta dem senare heller.

För mig är denna man död trots att han ska kallas för min pappa men jag vill inget ha med honom att göra för han är en pest enbart för hela denna värld. Så mycket skada den människan har gjort går inte att tala om men det finns ingen som har så många fiender som honom, dem allra flesta är hans egna barn.

Jag har sagt en gång att då den mannen läggs i jorden så ska jag dansa på hans grav och det ska jag göra för att visa min totala glädje över att en pest är bekämpad på jorden.

Mina barn har aldrig träffat sin farfar och inget dem lider av kan jag ju säga, har man en farfar som inte ens önskat sig barnbarn kan gott dö ensam och bortglömd och det är just det han kommer att göra en dag. Visst finns det dem slickar honom i röven men det är för att få tag i dem pengar som han kanske har, förmodligen har han supit upp dem som med alla andra pengar som han stulit av mig och många andra under åren....

Tolkningar och anledningar

Ibland kan jag bli lite fundersam över hur andra tolkar det som sägs, man hör en sak och sedan tolkar man det som man vill och vrider på det till någonting som inte alls stämmer. Just det här är myndigheter eller vad man nu ska kalla dem för att göra, en sak sägs och därefter då det kommer på papper så är det ingenting som stämmer.

Om man säger att man inte har daglig kontakt med någon som blir det att man aldrig har kontakt med den personen, lika bra att säga att man har daglig kontakt så det inte blir feltolkat.

Jag i mitt fall kan ju säga att jag inte inte daglig kontakt med någon och vill inte heller ha det för hur skulle jag orka med det? Man ska inte ha daglig kontakt med sina föräldrar eller syskon för det tär på en.

Det här med att man inte träffar vissa personer är också en sådan här sak som många hakar upp sig på. Om man inte har kontakt eller inte pratar om en viss person som egentligen ska stå en nära som dem säger, då är det någonting som är fel på dig. Myndigheter är här också ett bra exempel på hur dem tänker kring den här frågan. Du är i deras ögon sjuk som inte har kontakt med din pappa eller inte vill att dina barn ska träffa honom utan föredrar att säga att han är död för att det inte ska komma en massa frågor.

Myndigheter resonerar på det sättet att man visst ska ha kontakt med dem som finns runt en, spelar ingen roll om den personen har en läggning att skada andra med vilje, bara myndigheten får som dem vill så spelar det ingen roll vad som händer.

Jag undrar hur många som far illa av att myndigheter och samhälle säger att det ska vara på ett sätt trots att det finns en fara för att bli utsatt? Då det väl händer någonting så tar inte samhällets organ på sig ansvaret utan då låter det istället att skulden ligger på dig själv som gjort det här felet trots att du vet om problemet. Det är ett bra konstigt samhälle som vi lever i kan jag tycka...

En annan sak som jag finner väldigt lustigt att höra är den här; "Han/hon/du är inte som alla andra". Vad är det dem egentligen menar med det?

Är det verkligen meningen att alla ska vara likadana, stöpta i samma form? Det blir ganska tråkigt om vi alla människor är exakt likadana varandra kan jag säga, ska det vara på det viset så vet ni vart ni kan stoppa mig...

Lång dag

Det blev en lång dag för mig och för oss alla kan man säga, jag klev visserligen inte upp ur sängen förrän klockan var vid 07.50 men jag var vaken. Ont i lederna hade jag så jag valde att ligga ett tag extra och jag pratade med grabben som började tidigt medan dottern inte skulle börja vid 10 tiden, ganska lyxigt kan man säga.

Jag visste vad jag hade att göra idag faktiskt men det var inga roliga saker men saker som jag vet att man måste göra i ett hushåll så bara bita i det sura äpplet.

Jag gillar att ha att göra men jag orkar inte hålla på för mycket så nu gällde det att lägga upp allting lite smart för att orka med sakerna. Åka till city först eller städa, inte svårt att bestämma sig för att sticka till city för att lägga den där handpenningen på resan för att ut och resa ska vi göra för tredje året i rad. Tycker nog att vi kan göra oss förtjänta av att sticka från det här landet ett tag.

Jaha, 4000 spänn fattigare men med ett litet leende på läpparna och någonting att se fram emot hade jag då jag gick ut från butiken och redan var jag där under en himmel med sol och värme, vet inte hur den svenska sommaren blir men det bryr jag mig inte om för bort från Sverige ett tag ska jag.

Jag vill faktiskt inte vara i Sverige under min semester för jag blir inte lyckligare av att åka till samma ställe hela tiden här hemma, ganska tråkigt och bara deprimerande att veta att pengarna jag ger svenska staten inte ger mig så mycket.

Hem efter uträttat ärende nöjd, bara för att plocka fram maskinen som ska se till att dammet skingras ett tag, idag borta för att i morgon komma tillbaka. Aldrig har jag varit med om ett hem som kan damma igen över bara ett dygn och dem säger att ventilationen är som den ska och jag säger bara skitsnack.

Sak samma, jag vet att jag har städat så inte mycket annat att göra utan det får väl damma igen så som det gör och bara att kämpa vidare.

Laga till mat för att komma iväg på träningar, det allra viktigaste för oss i den här familjen då det är ett gemensamt intresse för oss alla och som ger så mycket på alla sätt. Det är många timmar som läggs i dessa hallar för att barnen ska komma vidare i sitt spelande och jag har en del i det också så att jag är nöjd, dem gör någonting som jag inte kan göra.

Barnen kommer förmodligen att lyckas bättre i livet än vad jag gjort och det får jag se som ett plus i kanten, har lyckats att få två barn som är fruktansvärt duktiga i innebandy och som får höra det från olika håll och inte bara från mig.

Lämna ifrån

Jag är inte så att jag inte kan lämna ifrån mig mina bilder på laget, dem är ju på bild så visst ska dem få en del av bilderna så dem har i sitt arkiv till sidan. Trots att dottern lämnat truppen så ska givetvis en del finnas kvar i den gamla klubben för det är trots hennes moderklubb.

Jag har som sagt ett tusentals bilder på laget hemma och jag bjuder gärna på en del av dem jag har, att skicka alla bilder skulle vara helt omöjligt faktiskt men en del kan jag skicka. Jag hoppas att dem bilder jag skickat över den här gången ska vara av intresse, jag har bara plockat en del och sedan är det mottagaren som får välja ut sina egna bilder att ha på sidan.

Just bilderna är till för att göra lite reklam och kanske kommer det att bli flera men då inte som lagmedlem så att säga utan som besökare på läktaren.

Det som man kanske kan fråga sig är varför inga andra föräldrar har tagit bilder av matcherna som spelats, har man verkligen inget intresse av att ha bilder på sina spelande barn? Jag tycker att det är så otroligt viktigt att ha bilder för att på äldre dagar se på och som mina barn kan visa för sina barn.

Just att jag tar mina bilder på mina spelare är för att visa hur mycket jag uppskattar dem och att dem orkar med att spela så som dem gör, det blir många matcher under ett år...

Visst kan jag bjuda på lite bilder till hemsidan, jag ska inte vara så nedrig så att jag inte ge bort lite bilder för att visa upp dem för alla som vill se dem. Jag har upphovsrätten på bilderna så jag äger dem men lånar ut dem så att säga...

Nu i kväll skickade jag iväg 98 bilder sammanlagt men det är ingenting jämfört vad jag har i mina arkiv här hemma kan jag tala om.