Död för mig

Jag har en person som jag betraktar som död trots att han lever och jag tycker att jag har rätten på min sida att betrakta honom som det.

Det finns ingen människa som jag avskyr så mycket som honom och jag kommer alltid att göra det för det finns ingen plats för honom i mitt liv eller mina barns liv.

När jag fick min dotter så ringer svinet upp mig för att önska mig God Jul, ingenting som jag är intresserad av kan jag ju säga. Jag gör en brytning och börjar prata om min dotter och då får jag till svar att han har lite bråttom för att han ska ut på jakt... så viktigt var det att jag hade blivit pappa!

Inte en enda gång har det svinet sett mina två barn och han kommer aldrig att få träffa dem heller kan jag ju säga er, vill man inte kännas vid dem då dem kommer så behöver man inte möta dem senare heller.

För mig är denna man död trots att han ska kallas för min pappa men jag vill inget ha med honom att göra för han är en pest enbart för hela denna värld. Så mycket skada den människan har gjort går inte att tala om men det finns ingen som har så många fiender som honom, dem allra flesta är hans egna barn.

Jag har sagt en gång att då den mannen läggs i jorden så ska jag dansa på hans grav och det ska jag göra för att visa min totala glädje över att en pest är bekämpad på jorden.

Mina barn har aldrig träffat sin farfar och inget dem lider av kan jag ju säga, har man en farfar som inte ens önskat sig barnbarn kan gott dö ensam och bortglömd och det är just det han kommer att göra en dag. Visst finns det dem slickar honom i röven men det är för att få tag i dem pengar som han kanske har, förmodligen har han supit upp dem som med alla andra pengar som han stulit av mig och många andra under åren....