Djävulsk månad

Nu har vi alltså sista dagen av månaden innan den djävulska månaden tar över det hela, ja, jag kallar december för djävulsk månad.

Den här månaden som kommer nu innebär att det är bara att flytta på sig från tokiga människor som stressar fram för att hinna med alla sina små mysiga saker som dem ska hinna med innan julen kommer. Jag för egen del bryr mig inte då jag inte firar jul som alla andra och jag vet inte om det är värt att göra det heller.

Jag missunnar ingen annan att fira det här som jag inte ens vill vara med om men jag kan tycka att allting bara har blivit ett spektakel.

Hemma hos oss har vi sagt att det ska vara så lite som möjligt av dessa saker som påminner om jul och själva jultomten, vi sätter upp lite färgade ljus och adventsstakar för att göra det lite fint. Det här med dukar och gardin struntar vi totalt i och jag har liksom aldrig förstått det här med gardiner, varför ska det vara så mörka på vintertid?

Jag är av den tanken att jag tycker man ska släppa in allt ljus man kan på årets mörkaste årstid...

December innebär bara en massa stress och det är mycket därför jag valt bort den tiden och sedan är det faktiskt så att ingen bjuder bort oss.

Vi har försökt få våra släktingar att fira jul hemma hos oss men det är inte så lockande för då måste dem ju röra på sig, därför det är som det är med den här tiden. Jag lider inte av att fira julen själv med mina barn och göra det så enkelt som det går men ändå fint.

Djävulsk månad som jag skyr som pesten själv ska ni veta.

Inte mycket

Jag vet inte vad jag ska säga om den här dagen egentligen eller vad jag har gjort idag, inte blev det mycket gjort ska det komma fram. Jag hade min plan klar om vad som skulle göras men det blev inte riktigt så kan jag säga er.

Jag vaknar av att det ringer på dörren till en början och det är grannen som är tvungen att ta sig till sjukhus och jag blir hundvakt, kanske inte den bästa dagen men.

Jag mår inte alls bra just nu och då jag klev upp var jag väldigt groggy och det högg i min vänstra sida av bröstet och varm som en kamin var jag... feber kanske? Ja, jag gör som jag alltid gör, skiter i det och försöker rida ut allting utan några hjälpmedel faktiskt.

Jag gör som sagt var inte mycket utan det blir soffläge för mig för det är det enda som jag orkar på förmiddagen, kanske kan jag göra någonting eftermiddagen.

Jodå, på eftermiddagen får jag till slut en sak ordnad som jag sagt jag skulle göra och det var skönt. En hall som varit väldigt mörk blir som en annan med en extra lampa så nu är jag nöjd.

Det tog en del på mig att borra fyra små hål i betongen och skruva fast allting men jag får ta det, kan lägga mig igen en kort stund innan det ska ordnas middag och därefter med grabben på träning.

Så är det

Kallt som attan var det den här morgonen då jag skulle ta mig iväg till en annan arbetsplats än min egna, tretton minus. Ja, inte var det trivsamt att komma ut men måste man så måste man ju och nu kan man kanske snacka om att den kalla vintern har tagit ett grepp om oss och inte släpper det i första stund.
Lite för kallt för mig just nu som redan känner mig krasslig måste det erkännas men ändå tacksam att jag kan sätta mig i en bil och köra iväg.

Attans skit, halt är det på vägen och jag får ett par små sladdar på väg till tjänstgöring men ingen fara, jag klarar av det här så.
Jag har kört nu ett par år på vintern och jag har enbart lärt mig att det handlar om att anpassa hastigheten då det här slår till, ser hur andra utmanar faran gång på gång. Jag har inte skaffat körkort och bil för att leka i trafiken, roligare än så kan jag ha det.

Så enkelt är det, vinterns kyla har satt sina klor i oss och nu får vi se om det kommer hålla i sig som dem sagt att det ska göra. Det som är bra med att kylan kommit är att det blir lite enklare att klä sig då man ska ut.
Det är bara att ge sig in i garderoben och leta fram alla dessa härliga tjocka kläder för att klara av en kallare tid för ett tag, vi har inte haft det så kallt annars det här året.

En arbetsdag avklarad och bara ta sig hem för att försöka göra saker hemma... gick inte så bra då jag börjar må sämre så det blev soffan min del. Jag besväras av den här hostan mest då den gör att jag nästan kvävs ibland. Nu ska det verkligen bli kul att se hur det utvecklar sig för sjuk vill jag inte alls vara.

Frysdag

Burr, det var kallt idag då jag kom ut och skulle åka till jobbet men inte trodde jag att det var sju minusgrader, tråkigt nog var det ju så.

Jag hade gått tillbaka in om jag hade fått göra det men som alla dagar då man ska jobba så kan man inte göra det utan bara snällt ta sig till jobbet. Ja, man får vara glad att det är mestadels inomhus man ska vara.

Om jag var varm idag? Nä, jag kan inte säga att jag direkt har svettats idag och inte ens inomhus ska ni veta. Hela min dag har jag känt mig frusen så att gå inne i bara en T-shirt har jag inte gjort det har varit en tröja på hela tiden för att försöka hålla mig varm.

Inte blev det här en bra dag på grund av att jag frusit hela tiden och det är bara att inse att det är någonting som inte stämmer.

Jag drog på mig dem nya arbetsbyxorna jag fått av arbetsgivaren, bra byxor men att gå med dem utomhus kan man snabbt glömma för speciellt varma är dem inte alls. Dem privata byxor jag har är mycket tätare än dem som jag fått av jobbet och då vet vi det.

Jag klagar inte på byxorna för dem var sköna att ha på sig, mycket skönare än vad jag kunnat ana mig till faktiskt.

En riktig frysdag blev det som sagt för mig och då man fryser försöker man med alla medel hålla sig varm och då är det energi som går åt. Trött och ganska eländig kände jag mig då jag kom hem, inte fick jag vila eller rättare sagt jag tillät mig inte vila. Jag ska inte sätta eller lägga mig då det känns så här för då kan det bli en tuff natt för mig.

Jag ska se till att hålla igång så mycket som möjligt under dagar och kvällar för att lyckas somna så fort som det går till natten.

Minnena

Det blev inte någon bra dag för mig kan jag erkänna, inte på slutet i alla fall då gamla minnen sköljde över mig och jag bara kände den där hopplösheten komma över mig.

Jag förtränger vissa delar av mitt liv och det är för att jag ska klara mig på alla möjliga vis, tyvärr så kan alla dessa minnen komma tillbaka då man pratar om ett speciellt ämne. Jag själv pratar inte om det här minnet då det gör mig så ont och som jag aldrig kommer glömma då det sitter så hårt.

Dagen började ganska bra trots att jag var lite trött, upp kom jag som jag skulle och jag kom iväg till jobbet tidigare än vad jag brukar göra. 

Gjorde det jag skulle och det var rätt skönt utomhus men ingenting jag står och väntar i om man säger så.

Jag känner att det här springande fram och tillbaka mellan hus och kyla inte alls är så bra för hälsan, är just nu redan ganska förkyld och retas av en hosta som inte vill ge med sig. Jag klarar mig ett tag till, är lite envis av mig som inte vill ge med mig för en sådan sak som förkylning.

Jag känner av mitt hjärta igen och att bli påmind om vissa saker gör det inte mycket bättre, blir bara tyst och bakåtdragen. Vill inte prata om det om jag inte blir tvingad men jag vet att det syns på mig hur dåligt jag mår då jag blir påmind om allt det gamla och dem minnen jag har av det.

Jag har så mycket bra minnen som ska kunna ta över dem dåliga men inte lätt alla gånger att snabbt plocka fram god minnen i olika situationer.

Hem direkt efter en biltur och jag känner att all kraft i min kropp bara sugits ur kroppen, behöver vila och nära att jag somnar.

Måste hålla mig vaken så natten kan ta över min kropp och jag kommer upp imorgon för att orka med att möta kanske en fin vinterdag igen.

Även denna

Går inte komma undan då den här dagen var lika fin som den var igår, det ska inte stickas under stolen med att det är vackert på vintern med det täcke som ligger.

Snön täcker över all skit som annars syns i vår natur... tänk om den kunde täcka alla annan skit också i världen för då skulle jag bli lycklig och finna det så mycket roligare att leva. Tyvärr är det väl så, man är tvungen att leva med alla parasiter och annan ohyra så länge man gör och göra det bästa av allting.

Hårda ord men så är det.

Ja, den här dagen innehöll lite arbete här hemma också, det gäller nu att ta igen lite av det som missades igår på grund av innebandy. Inte ska man behöva arbeta för jämnan utan man ska även kunna få fylla dagarna med andra saker.
Jag startade upp min arbetsdag med att åka iväg för att byta en sak som inte riktigt fungerade igår då jag skulle montera den och därefter var det bara att ta sig iväg till nästa ställe för att handla materiel till bygget.

Jag fick sonens tak färdiglagt idag och jag fick det även laserat klart så visst har jag haft saker för mig idag, sällan jag inte gör ingenting.
För mig är det viktigt att hålla igång men problemet finns kvar hos mig att jag inte klarar av att sätta gränser alla gånger, det blir för mycket ibland. Idag var det mycket som blev gjort men inte så att jag mådde dåligt av det som jag ibland kunnat göra.

När en dag är så fin från första början och faktiskt fortsätter i samma stil så kan man ingenting annat vara än glad. En bra start på dagen gör att man mår bättre under hela dagen och jag kan inte säga att den här dagen varit jobbig på något sätt egentligen.

Till vacker dag

Det var otroligt skönt att kunna vakna upp till en så vacker dag som det var ute. Solen sken med sina strålar på träden med sina isiga grenar utanför sovrumsfönstret, så här får gärna alla dagar starta.

Visst är det lite kallt och ser kallt ut men att seden skönheten som lite snö och sol kan kombinera så glömmer man bara bort allt annat elände.
Jag har hur som inget emot att dem kallare graderna kommer men hoppas att det får förbli så, dem här omväxlingarna är jag inte glad över på grund av att det är svårt att klä sig, nu är det varma kläder som gäller.

Om jag bara hade fått gjort som egentligen velat hade jag tagit mig ut en stund i det vackra vädret men då jag har andra saker att göra var det bara att glömma det.
Sonens tak fick sig lite lasyr för att det skulle bli lite fart på allting här hemma, i eftermiddag är det matcher som gäller för oss alla här hemma. En match i H¤ och en i herrjunioren som ska spelas och båda ska sonen vara med i.

Efter att ha varit och lämnat vid arenan tog jag mig mot Erikslund där jag hade ärenden, ja, ett ärende gjorde jag men vände sedan om hem igen för att ta sig till IKEA var inte ens lönt att tänka på. Kö ända bort till Bygg Max var det... sitter inte i en kö för lite lasyr kan jag säga.
Hem efter dottern och efter en kompis till henne och sedan tanka bilen innan första matchen... stressigt blev det men fram kom vi.

Båda matcherna vunna den här eftermiddagen/kväll och man kunde åka hem nöjd och glad för att försöka få saker gjorda. Det jag skulle göra blev helt misslyckat för visade sig att den var trasig den saken som skulle bytas... fan! Jag får byta den imorgon då jag ska göra ett annat ärende men jag ser hur jag kommer få stressa igen och ingenting jag vill göra.

Så nära

Nu är det så nära till att allt ska vara klart i mina barns rum... så skönt det känns kan jag säga. Ja, jag vet att det är fortfarande lite smågrejer som ska göras för att allt ska vara komplett och dem rummen kan lämnas för gott.

Lite lister som ska upp och en del av deras saker ska sättas upp men därefter är det klart och jag hoppas att det ska vara stopp där. Min stora önskan är ju att dem ska kunna sköta om sina rum så ingenting händer med dem, kostnaden för det här har varit ganska stort.

Min dag började med att jag fick mig en liten chock på morgonen, där ute har det kommit snö men kanske därför jag haft ont i lederna, det skulle komma men dröjde sig kvar där uppe.

Att komma ut den här morgonen var med mycket blandade känslor men jag är glad att det kommit lite snö till slut. Det är med snön man kan känna att det är rätt årstid och allt det där, trots allt är det bara 1 månad kvar till julafton, en dag som jag fullständigt skiter i.

Dagen blev ganska lång för mig som inte riktigt mår som jag ska, konstigt det känns i kroppen där hjärtat har börjat prata en del. Jag vet inte vad det är men det ömmar så fruktansvärt och det kan hugga till så jag tror jag ska rasa omkull.

Under dagen kändes det bara helt fel för mig då yrsel flög på mig och jag trodde i dem ögonblicken att nu rasar jag bara omkull... klarade av att hålla mig uppe men så kom tröttheten som en flod. Jag brukar bli fruktansvärt trött ett tag efter sådana känningar.

Ja, tog mig hem i halkan för att se till att få det där taket klart och jag fick hjälp av grabben att sätta panelen. Det ska komma fram att grabben har lärt sig en del i det här med att han varit med om fixat lägenheten och jag hoppas att han ska vara med i allt det som är kvar att göra.

Kylan kommer

Visst är det skönt, kylan börjar nu komma över oss men den är kanske inte så rolig alla gånger. Jag vill ha svalare väder då det tillhör årstiden men den där vinden som har en förmåga att dyka upp kan jag vara utan helt och hållet.

Många säger att dem har klätt sig rätt men ändå fryser, visar sig att man inte har speciellt täta kläder på sig som kan stoppa isande blåst.

Efter en lång och varm sommar och en likadan höst är nu den här kylan välkommen, det blir liksom enklare att klä sig nu. Vet man att det är kallt klär man sig efter det och skulle det mot förmodan bli varmare så kan man ju ta av sig lite. Svårare att klä sig då det är varmt för det är svårare att sätta på sig det man inte har med sig... ganska logiskt eller?

Nu säger jag inte att jag inte tycker om värmen för det gör jag men är som alla andra nordbor, rättar mig efter årstiderna.

Den tiden det ska vara kallt så ska man ha kläder på sig och tvärtom men nu har det varit så att dem där tjocka kläderna har man inte behövt använda i samma utsträckning som tidigare.

Nu är det enbart en sak till som kan få komma och göra ett gott syfte, snön. Så fort snön kommer så blir det ljusare ute och det är det jag vill ha, man blir piggare trots att det är snö och kallt. 

Visst låter det konstigt att man vill ha snö och kyla men så är väl vi här uppe i norden, vill vi ha varmt så sätter vi oss på ett flygplan och åker bort.

Inkomstkälla

Det är väl så, vi har olika inkomstkällor allihop och så det ska vara, skulle vara fan om alla fick sina pengar från samma ställe.

Jag är nöjd för jag har min inkomst från samma arbetsgivare som jag haft under många år, nu kallas det för lön men jag ser det mera som ett bidrag då det skulle kunna vara så mycket mera för det man gör.

Det finns som sagt var ett flertal sätt att tjäna in sina pengar på och dem flesta är väl okej så som jag kan se det som. Nu har vi oturen att världen ser ut som den gör så att många har olika bidrag som inkomstkälla, en del tar sig ur detta och en del sitter fast i smeten för gott... att leva på bidrag fungerar för vissa och det tror jag har med personligheten att göra en hel del.
Jag vill inte leva på bidrag och jag har faktiskt aldrig gjort det, haft turen att alltid haft arbete så jag klarar mig.

Det finns även dem som har sin inkomstkälla via brott men det är kanske ingenting som jag skulle rekommendera någon att ha, tyvärr är det här en sak som många inte själva väljer i första hand men som kan ske då det inte finns andra sätt att försörja sig.
Jag förstår att många av våra i samhället stjäl just för att få i sig mat för dagen och egentligen inte vill hålla på med brott så jag lägger inget krut på klaga för mycket.

Den grupp som jag kan tycka mest illa om är den gruppen som anklagar andra för saker och ting och gör det enbart för att kunna få pengar via skadestånd.
Det som den här gruppen inte alls fattar eller kanske gör det men begriper inte vilka skador dem skapar genom att falskt anklaga andra bara för att dem vill åt lite pengar. Ja, jag känner till flera fall där man gjort det och lyckats med att skapa ett helvete för den drabbade. Jag tycker inte det är rätt en oskyldig människa ska dömas för någonting den inte gjort, inte att man ska vara någon annans inkomstkälla.

En dag till

Man kan väl säga att en dag till har gått av det här året och av sitt liv och det har varit en ganska lång dag måste jag säga, det har varit mycket hela tiden att göra och tänka på. Vanligtvis är det ganska lagom och ibland ingenting men idag har det faktiskt snurrat på hela tiden. Nu är det inte stora saker som det handlat om utan en massa små saker hela tiden som behövts göras för att det inte ska bli stopp i någon kanal.

Jag kom upp ganska sent idag, hade en svår natt på olika sätt men lyckades efter mycket besvär i alla fall, naturligt nog så ville jag inte kliva upp som jag skulle men jag kom upp till slut och det blev fart på mig.

Om det skulle vara rätt kanske jag inte skulle gå och jobba men jag ger mig inte, jag ska vara hemma då jag ramlar om kull men inte förr. Jag är envis och det är kanske för mig ett stort problem många gånger men så som jag ser det har jag inte så mycket att förlora.

Jag tar mig hem efter att blivit kvar en stund på jobbet, ibland händer det att jag blir kvar ett tag men inte alltför ofta.

Jag får då sitta i bilkö hem, 20 minuter för att komma vidare en sträcka på 200 meter... vad i helvete? 

Västerås stad skriker om att man vill att fler ska flytta till staden men att se till att trafiken flyter på är ingenting som dem gör så mycket åt. Det måste gå att fixa fler mindre vägar för dem som har bilen som transportmedel, nej, jag glömde ju att dem inte vill att vanligt folk ska åka bil men dem själva ska kunna göra det.

Ni kan ju föreställa er det själva, vanligt folk åker buss och politikerna får vägarna för sig själva... rena drömmen.

Kommer i alla fall hem till slut men trött är jag, unnar mig ingen vila utan sätter igång med grabbens hjälp att göra klart dotterns tak i rummet.

Vi påbörjar även hans tak så vi ska komma vidare med allt och definitivt bli färdiga med hans tak helst den här veckan.

En del gjort

Ja, jag fick mig en liten sovmorgon den här dagen också då jag var ledig och det behövdes måste jag ju säga. Nu var jag inte heller sen med att sätta igång på förmiddagen med det jag hade att göra här hemma, det finns som sagt saker att göra och då ska det göras.

Ligga på latsidan är inte alls min melodi utan det ska hända saker helt hela tiden och det gör det visserligen, lite jobbigt att vara en sådan människa men skönt att vara effektiv i sitt liv.

Trots att jag inte alls känner mig riktigt pigg så tar jag mig an det första arbetet för dagen och det är att borra upp en klädhängare i dotterns rum, det ska upp två men den andra måste hon bestämma vilken höjd den ska sitta på.

så otroligt viktigt att mina barn får vara med i sitt rums uppbyggnad ska jag säga, dem är inte så små längre och vet själva hur det ska se ut. Jag utför arbetet för det mesta men tycker dem ska bestämma lite.

Byte av takuttag för att kunna sätta tak blev det och en massa tak i dotterns rum kom upp, jag är så nöjd jag kan bli för den här gången fick alla vara delaktiga i att det blev gjort.

Ett svettigt arbete ska erkännas och ett smärtsamt sådant också men jag gör det för det blir snyggt. En helt annat miljö får vi på vår bostad som vi förmodligen kommer leva ett tag till i. Jag är noga med hur jag har det ska ni veta, jag är ingen människa som kräver lyx men jag kräver att det ska vara en harmonisk miljö.

När kvällen kommer är jag ganska trött men det viktigaste är att jag är nöjd över arbetet som blivit gjort den här dagen och tillsammans med övriga medlemmar i huset.

Bara otroligt

Jag fattar det inte alls själv, jag står fortfarande på fötterna trots att jag är så trött och har någonting som ligger och vilar i kroppen. Trodde att det skulle bryta ut men gör det inte utan leker nästan en katt och råtta lek med mig.
Ganska slö var jag idag men allt flöt på som det skulle, kände bara att det var vissa delar som var mer ansträngande än vad jag trodde det skulle vara då jag klev.

Oftare som jag kan känna mig varm och det märkligaste är jag mera frusen nu och då är det trots allt ganska varmt inomhus. Det är någonting på gång i kroppen men varför vill det inte bryta loss för så det är över för en gång skull?

Innebandy var det även idag... på annan ort och jag kunde inte vara med då matchen börjar då jag nyss slutat. Att åka till Sala på en halvtimme skulle bara medföra en onödig stress för mig så jag skippade det. Matchen kan jag följa hemifrån men kanske inte lika roligt men jag får göra på det viset, ska inte utsätta mig för en massa stress som jag inte alls behöver just nu.

Min grabb som är kapten idag och det fungerar bra, jag tror inte att grabben missköter sitt arbete som ledare för han är duktig på att få sina spelare att lugna ned sig.
Den ordinarie kaptenen ger jag ingenting för och den här matchen fick han visa vad han går för, får matchstraff och kan komma att bli avstängd ett tag. Jag kan inte begripa mig på dessa spelare som måste använda sig av en massa könsord emot motståndarna.

Ingen bra natt

Jag har haft svårt med att komma i säng under ett tag men så kom jag i säng faktiskt ganska bra igår kväll om man säger så, hela 1 timme tidigare än vad jag brukar göra men det tog emot. I princip tvingade jag mig själv att kliva ner och sluta mina ögon för att sova... svårt var det men jag lyckades till slut med alla moment som ska göras innan man sover.

Vaknade upp under natten av att jag hade sådana smärtor i hälsenor men framför allt i mina händer som kliade och smärtade som eld, förbannade satans skit var det enda jag kunde tänka... nu tog min energi slut så jag somnade om av det.

Vaknar av klockan som jag ska och jag klev upp igen i ett dis, inte var jag vaken till en början utan kände mig bakfull trots att jag inte druckit någonting. Kaffet smakade ingenting och ciggen smakade skit men lik förbannat så tog jag båda delarna.

Dagen på jobbet flöt på men jag hade ont i händerna men inte i samma grad som under natten, vet inte vad det är för någonting egentligen som händer med kroppen. Utsliten? Ja, kanske efter allt som jag gjort men jag tror att den där stressen runt mig tar ut mig mer än allt annat, har jag någon runt mig som stressar hela tiden så tar jag emot den och blir själv stressad.

Jag gör det jag ska och jag försöker att bjuda till lite extra för att dagen ska gå ännu fortare, gör en annan sak jag inte gillar för att slippa en annan som jag bara ser som idiotisk.

Får komma hem till slut och jag sätter igång med att fixa till tak i dotterns rum, det är så jag kan glömma smärtor och dumma dagar på arbetet.

Det är det här jag ska göra för att gå ned i varv, ibland fungerar det och ibland inte men en sak kan jag i alla fall konstatera, det blir skitfint.

Inte speciell

Fredag och en ledig dag innan helg, kan inte säga att det är en ledig dag då det ska göras så mycket annat innan helgen som andra faktiskt kan göra under helgen.

Många glömmer faktiskt bort vad jag har som yrke och vad det innebär... så har det varit under många år men jag har accepterat det för det mesta kan jag säga, kan vara ganska skönt att slippa vara med andra människor många gånger.

Lite sovmorgon för mig blev det men det kan jag gott få då jag har problem med att sova på nätterna igen, det är svårt att hitta till den där sängen som jag så väl behöver. Efter en natts sömn är jag inte utvilad då jag varit ganska orolig... tyder på att det är någonting som inte riktigt är som det ska vara.

Jag kommer upp och jag vet mycket väl vad jag har att göra under den här dagen och det vet andra parten också men att göra sig besväret att förbereda har man inte... gör det själv så det blir gjort.

En massa ärenden blir det idag men ärenden som ska göra att nästa nivå i det hela här hemma ska uppnås. Jag vet inte om jag har kraften men jag måste tvinga fram den för att bli klar någon gång, under sju månader nu har jag hållit på i stort varje dag med att göra någonting bara för att komma till målet.

Ja, det blev lite gjort ska ni veta så inte är det här en speciell lugn fredag för mig trots att jag är ledig... ledighet betyder bara arbete för mig ändå.

Det som var det viktigaste idag var att jag fick reda på att man ska vara noga med att kontrollera att man får rätt dimmer till rätt lampa. Det är inte alla dimrar som passar till LED lampor som man kan tro och då kommer frågan bara fram, varför upplyser inte IKEA sina kunder att man måste ha en dimmer som klarar av omställningen av ström som krävs?

En sådan dag

Jag började senare idag och det var jag tacksam för, trött som attan är jag just nu och känner att det är någonting i kroppen som inte riktigt är bra. Det vill inte bryta ut och det gör att jag inte stannar hemma från jobbet, vet inte riktigt vad det är för någonting faktiskt.

Under en tid har det varit flera saker som gjort att jag inte känner mig okej som jag skulle göra, jag gör dagarna med en envishet bara.

Ja, jag hade saker som skulle göras idag och jag fick mitt gjort men nöjd, nä, det är jag inte då jag känner mig lite förvirrad till och från. Mycket funderingar har jag börjat få kring olika saker och det kan störa mig så in i vassen ska ni veta, jag vill ha koll på det som sker runt mig för att det är så jag kan känna mig säker.

Just nu känner jag mig inte säker på någonting egentligen och jag har svårt att känna mig säker på människor runt mig.

Min dag blev inte bättre av att mina händer ständigt värkte och spelade ingen som helst roll att jag stoppade dem i varmvatten, kände knappt det heller så. Varje liten rörelse med fingrarna skar som tusen knivar och fumligheten fanns med i bilden... vad fasiken är det här egentligen?

Jag är inte gammal säger många men jag undrar det jag, känns som att jag skulle vara minst 100 ibland med alla leder som nästan gör att jag ger upp.

Då klockan tickar mot sitt slut kan jag bara dra en lättnads suck för nu vet jag att jag kan komma hem och inte göra någonting om jag inte vill. Mycket hände inte alls då jag kom hem utan det blev ett tag framför TV med kaffe och många små tupplurar...

Lättnad

Påstå att jag inte hade att göra idag kan man inte säga för det har gått i ett för mig, jag klagar inte utan berättar bara att det sätter igång nu med alla sjukdomar som gör att det blir mer att göra.

Tiden går fort och mycket därför jag profilerar för att man inte ska skjuta upp saker som finns att göra till sista minuten, lika bra att göra dem då det finns lite lugn tid för det. Planera in sina möten och utforma det som ska sägas eller skrivas kan man faktiskt göra innan.

Det blev en hel del gåendes för mig idag och jag kände det då jag var klar med det och skulle göra sista sakerna för dagen.

Telefonen ringde och det var ett samtal jag enbart kan sucka över då det handlar om så dumma saker, saker som vi aldrig kommer unna genomföra och som det egentligen inte finns ett syfte till ska göras. Har man inte velat träna saker på 40 år så varför ska man göra det nu för och till på köpet inte har den kunskap till att klara av?

Hem med tanken om att behöva arbeta en delad tur, ingenting jag egentligen vill men gör det om jag blir tvungen till att göra det. Viktigast för mig är att verksamheten snurrar på utan att det blir problem för problem har vi tillräckligt av... jag tycker det är lite jobbigt kring en del saker just nu men som måste lösas innan dem blir för stora.

Puh, får meddelande om att jag inte behöver jobba delat lite senare på kvällen och jag är evigt tacksam för det då jag är så trött just nu.

Hemma sätter jag igång med att plocka undan så mycket jag kan då jag inte ska använda en del saker på ett tag, skönt att ha lite fritt runt mig.

Det finns som sagt var saker att göra hela tiden för mig och fler ändå kan jag säga bara man vill. Det handlar hela tiden om viljan om att vilja göra saker.

Äntligen

Ja, säger det på grund av att nu har jag fått det där pojkrummet fixat också med tapet och jag är som vanligt nöjd med min insats.

Idag så var i alla fall min fru och sonen med att arbeta, vet inte om det jag säger tar skruv ibland men det var skönt att jag slapp göra allting på egen hand idag. Trött var jag då jag kom hem så egentligen hade jag ingen lust men då dem hade gått upp och förberett så var det lika bra... bra om allting blir gjort nu.

Jag vaknade lite för sent i dag men jag hann till jobbet i tid men just då man sovit över så är dagen som förbytt, kommer liksom inte in i gängorna som jag ska så fort.

Då det gått en stund var jag igång och det som jag satt upp att jag skulle göra fick jag gjort och lite till om det ska komma fram. Jag tycker att dagarna går fortare om jag har att göra och just nu verkar det som att det blir mer och mer.

Jag har en lång vecka den här veckan men det ska gå det med om jag bara tar det lite lugnt med jämna mellanrum, man behöver inte alltid vara på topp men som vanligt, jag ska göra så mycket.

Tröttheten har börjat gått över till en konstig dvala som det är svårt att sätta sig emot alla gånger, den kryper på en utan att man hinner kontra med någonting.

Just nu säger jag bara äntligen till att tapetseringen är över i grabbens rum och man kan fortsätta med det andra som ska göras, lägga tak i sonens och dotterns rum för att få bort allt eko och kanske få en mera fridfull miljö.

Bara jag får det här sista gjort kan jag dra ned på mitt tempo, göra saker i en mera dämpad takt.

Konstig inställning

Jag tog mig iväg till jobbet som jag skulle idag men jag hade redan planen för vad som skulle göras då jag kom hem efter jobbet också, det är i princip så jag lever mitt liv. Planerar in i detalj för att det ska fungera med allt som jag har på mig och som man i stort sett kräver att jag ska göra.

Ja, jag vet att det inte är alls så här man ska leva sitt liv men jag gör det och jag lär aldrig få leva det där normala livet alla snackar om, skulle jag göra det så skulle jag få höra en massa saker.

Jaga har blivit anklagad för att vara en person som bara sprang på krogen med mina polare, visade sig att jag varit ute två gånger på två år och det var i samband med arbetsträffar... jättekonstig att man kan se det som alltid.

Ja, det finns mycket jag anklagats för men som inte alls stämmer ska ni veta, jag ser bara det här som ett sätt att hitta en syndabock för det man själv gjort.

Jag kommer i alla fall hem efter jobbet och hade planen att jag skulle sätta tapet, kan ni glömma!

Jag kommer hem till två ungdomar som inte gjort ett skit för att underlätta eller förbereda för sakerna och då är det ändå deras som det handlar om. Jag satte mig ned och tänkte att nu ska jag inte göra ett dugg eftersom dem gör samma sak, varför ska jag jobba helt ensam med någonting som dem ändå inte känner någon större tacksamhet för?

Jag låter dem bara smaka på sin egna medicin för jag mår inte dåligt av det kan jag ju lova. Inte ska man behöva säga till om allting som ska göras och helst ska jag göra det flera gånger, tycker inte det ska vara så men så är det.

Vi ska se om det är någon som undrar när rummet kommer bli klart och då ska jag svara med; Ja, när du klarar av att slutföra det!

Trött är jag

Jag är ganska trött vid tillfället och jag blir bara tröttare då jag märker att man skiter i vad jag säger om vissa saker.

Spela på min snällhet kan man göra men det finns en gräns för hur mycket du kan göra det och just i dagsläget så är det stopp, jag har tröttnat rejält. Bara för att jag inte bryr mig om vissa saker så ska man inte försöka utnyttja mig ännu mera för då smäller bomben av.

Jag har länge varit en tickande bomb och det bästa är att jag varnar för det men om det är någon som lyssnar på mig kan jag inte påstå, fortsätter att spela på min snällhet.

Jag har faktiskt fått nog, jag måste även jag ha ett liv som kan kallas för värdigt och inte hela tiden bara behöva göra en massa saker. Kroppen orkar inte mycket mera just nu och jag talar om det och ändå pressar jag den ännu mera.

Ja, jag vet att jag ska sätta ned foten i marken men jag får alltid höra då hur elak jag är... hur kul är det.

Det som jag håller på med gör jag inte i första hand för egen del för jag bryr mig inte, jag kan ta mig någon annan stans för att skapa ett annat liv och där jag inte behöver slita som ett djur.

Det här håller på att brista i alla sömmar som finns och det är inte bara i hemmet det gör utan överallt, jag känner att det får vara nog nu.

Trött är jag men jag försöker att kämpa på för att få ordning på allting men skulle behöva ha hjälp utan att jag ber om det, man vet att det behövs hjälp för att jag ska klara det. Hela tiden tror man att jag ska göra allting för det har jag tidigare gjort, det är bara det att ju äldre man blir desto tröttare blir man.