Ruskar på mig och tar mig upp
efter flera ringningar på klockan och tar mig upp som en stel pinne faktiskt
ända fram till att jag riktigt sträckt ut mig.
Jag gillar inte alls tidiga
dagar men det är någonting som är känt, gillar dem inte men tar mig i alla fall
upp för att komma till jobbet. Hur mycket jag önskar att jag kunde ligga kvar
så finns den där driften till att komma till jobbet kvar, finns inte en suck
att jag skulle göra som många andra att vara hemma bara för att jag är trött.
Det är inte alls kul nu när
det börjar bli kyligare för att kroppen säger ifrån mer och mera och leder gör
ont, gäller verkligen att få på sig kläder så man inte blir värre. Känner att
det är en förkylning på gång någonstans men som inte riktigt vill komma ut,
känner mig en aning varm men bara stå emot tills det hela bryter ut totalt.
Att vara mer sjuk än vad jag
är tänker jag inte bli men jag är medveten om att motståndskraften hos mig är
en aning sänkt sedan förra året, trots det så har jag klarat mig riktigt bra
ifrån olika sjukdomar.
Lite avundsjuk är jag på dem
som bara kan skicka benen över sängkanten på morgonen och hoppa upp med ett
glädjeskutt och välkomna dagen som kommit, jag har varit en sådan förr men med
åren har den personen bara försvunnit.
Att möta en ny dag med ett
leende måste vara helt underbart men det händer mig ibland och inte bara på
lediga dagar för det är inte bara lediga dagar som kan kännas underbara och att
man ska uppleva någonting som är riktigt trevligt.
Den här morgonen var jag
enbart trött efter en jobbig natt…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar