fredag 14 november 2014

Komma framåt

Det är en sådan där skön känsla att veta att man kommer framåt i det man håller på med, att man inte bara står på en punkt och stampar sig tokig. Nu kan jag väl inte riktigt påstå att jag riktigt har stått och stampat fast men jag har ju haft en hel del människor runt mig som har gjort det.
Varför man fastnar är kanske en del för att man är rädd för att göra förändringar då man inte riktigt vet vad det innebär för sin egen skull, jag ser positivt på förändringar om man kan sälja dem på ett bra sätt.

Jag blickar tillbaka ett par år och inser att jag har kommit vidare i min egna utveckling för att bli bättre på en rad olika saker och jag känner mig faktiskt riktigt nöjd med det mesta.
Det har visst tagit en hel del kraft av mig men vad annat skulle man räkna med, alla förändringar suger en massa kraft men man har tillbaka det lite senare i sitt liv i form av en massa rikedomar. Ja, inte sådana rikedomar som ni kanske skulle vilja att det är utan i form av kunskap om hur saker och ting kan göras på ett bättre sätt.

En annan sak som gör att jag i dagens läge kan le och skratta på ett mera avslappnat sätt är att se att barnen kommit vidare med sin sport, det går fruktansvärt för dem båda och dem älskar verkligen att träna. Just det här att dem inte klagar att dem tränar för mycket gör att jag vet att dem kan komma ännu längre bara dem lägger ned lite till... och dem har det där lilla kvar att ge.

Man måste komma framåt som människa och inte stanna upp där man befinner sig bara för att det är enklast så. Jag tänker på en speciell person som jag känner till som inte alls vill ha förändringar för det innebär bara att den personen får det sämre. Bara det är till fördel för den så är allt bra men skulle någon annan vilja ha det lika bra så är det kört och man kör in käppar i hjulen.
Man vill ha det som man haft det under en längre tid och man vill inte ha en massa kritik som man inte klarar av att ta för det är ju farligt att bli kritiserad för att vara en person som enbart är egotrippad. 

Nä, jag är glad för att jag och mina barn bara kommer vidare med det som vi har för oss, dem med sin sport och jag vidare trots att jag har det där hjärtat som kan stoppa mig vissa gånger.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar