Mådde inte alls bra idag då jag klev upp, febern hade inte släppt sitt grepp om mig under natten och förresten, natten var fruktansvärt orolig för min del.
Jag har inte mått bra sedan några dagar tillbaka men jag har bara nonchalerat det hela för jag har liksom inte tid med att vara sjuk, säger som jag brukar göra. Nu kanske jag inte ska göra det längre för att feber är inte alls att leka med och det känner mitt arma hjärta av ordentligt. Under natten vaknade jag av att jag inte fick luft och hjärtat ville inte slå... kanske någonting att lyssna till eller?
Jag tog mig till jobbet och jag gjorde det jag skulle göra men hela tiden ville kroppen bara lägga av, ville i alla fall inte göra mera än det som innebar lugna saker med papper. Proppa sig med Alvedon är inte det jag vill men jag var tvungen att stoppa i mig några men jag vet inte om det lindrade speciellt.
I kväll är det en speciell kväll för oss här hemma och den vill jag ju inte missa för allt i denna värld. Match emot Rönnby -00 i serie 1 och det är en viktig match för tjejen som ska stå där i målet mot sitt gamla lag, jag bara måste få se den.
Och jag fick se den trots en febrig kropp och rinnig näsa och jag njöt av matchen.
Första perioden hände inte mycket men det var fart i den så visst har Rönnby blivit bättre men det vill liksom inte till sig för man kom inte fram, Köping var det lag som ägde bollen för det mesta.
Man blev lite till sig kan man säga då motståndet var extra kraftigt nu men så hände det, Köping gör det första målet och sänker moralen hos målvakten "släpper inga returer".
Nu var det kanske färdigt och det åkte in fler mål efter det för att sedan komma ett kvitteringsmål men det blev då bara ett, matchen var i stort sett över ganska fort.
Köping vann matchen igen med 6 - 1.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar