Ja, man har gjort första dagen efter semestern och jag vet egentligen inte vad jag ska säga faktiskt. Jag ska inte påstå att jag jublade över att vara tillbaka för det finns inget att jubla över, allt är som det brukar vara.
Jag har saknat en del av kunderna och så är det, man kan inte sakna alla och kommer alltid att vara så.
Den här dagen var jobbig och det började redan på första arbetet för dagen, mina armar domnade från armbågen ner till fingrarna och jag visste inte vart jag skulle ta vägen på grund av värken som jag hade. Det var bara att bita ihop för att inte visa att jag hade ont och det här kom från bröstet för jag hade svårt att andas och svetten bara rann på mig.
Ganska tufft var det att hålla kroppen uppe och inte ge upp innan jag kom tillbaka till basen.
Det har varit mycket att tänka på så jag kan inte riktigt säga att jag är så utvilad i skallen som jag skulle velat vara men det får väl gå det här med. Jag har två korta dagar att jobba för att sedan vara ledig två dagar och därefter gå på helgen, ingenting som jag ser fram emot men har som sagt inget val.
Första dagen och man är redan trött, så här ska det inte vara måste jag erkänna men jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det just nu, kanske blir det bättre ju längre jag jobbat.
Jag blev riktigt arg idag kan jag erkänna då jag inte brukar bli det på jobbet. Det hela handlade om schema där jag först ska jobba sex dagar och betyder att jag inte har så mycket tid med mina barn för att därefter få göra tre halva helger.
Som en extra klick på moset så säger man att det här ska vara en grund för ett grundschema som kan kopieras period till period! Vad i helvete! Inte tänker jag jobba på det här sättet för jag har ett privatliv och en familj, det är vad jag tror i alla fall men okej, låt kommunen ta ihjäl på sina anställda...
Nä, jag orkar inte bry mig så mycket mera utan lägger ner det här och förresten, lika bra att bara lägga sig ned och självdö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar