Inte för så länge sedan sa jag till en del att dem skulle behöva vakna upp och se vad det här var för någonting och vad konsekvenserna kunde få för följd. Ingen som lyssnade på dem signalerna jag skickade ut och jag kunde bara känna att man nonchalerade mig gång på gång trots att jag tog upp det.
Det går inte bara blunda för allting för att man tror det ska bli bra, om man inte ska vara i den miljön ofta så måste det vara helt okej för att annars blir man tokig. Nu kanske man har vaknat upp en liten stund för att förstå vad jag och några till har pratat om.
Tyvärr är det så, man tror att allting ska bli bra och vill ge det en chans men många gånger spelar det ingen roll hur många chanser man ger någonting, det blir bara samma fel ändå.
Jag drog en suck då jag fick det bekräftat att man nu hade vaknat upp och förstod vad jag pratat om efter så lång tid. Det här kanske man skulle ha sett innan man lät det ske för nu kan det vara försent att göra så mycket åt.
Det är mycket som andra blundar för trots att det kommer varningssignaler gång på gång att det finns svårigheter men man väljer ändå att inte lyssna på dem. Jag vet inte riktigt vad som krävs för att man ska lyssna i tid innan det bara blir mera tråkigheter, det tråkiga blir att man får bara mera att reda upp i slutet.
Tur i oturen får jag väl säga att det här är, man har nu förstått vad det var som jag pratade om för man upplever det själv då man kommer i den positionen så man utsätts för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar