Vad annat ska man säga om dagen i stort sett mer än att den varit bra till på kvällen. Det blev en cykeltur på eftermiddagen för att komma ut och röra på mig och det kan man nog säga att jag behöver med jämna mellanrum. Den här helgen har jag vikt till för att bara vila och ingenting annat, gör saker bara om jag nu måste göra saker ska jag erkänna.
Jag har svårt att förstå vad det menas med att man ska ta det lugnt någon gång då jag inte är skapt för att enbart sitta stilla och titta på allting som inte blir gjort. Det bästa medlet för att jag inte ska göra saker är att ta den här cykelturen som jag gjorde i värmen för varmt var det också. Jag cyklar genom många stadsdelar och inser att det byggs på många fler platser än jag hade räknat med. Det här är inte staden som jag minns och växt upp i utan det börjar mera likna ett ghetto där det ska samlas ihop så många som möjligt på så liten plats som möjligt. Mer och mer av den här fantastiska naturen försvinner från oss.
Hem och vilar några timmar och bestämmer mig för att ta en cykeltur lite senare på kvällen då det är svalare, kan vara skönt att få cykla en mil till innan jag lägger ner för dagen. Ja, jag vet inte om det var så bra att ta ut cykeln igen för det slutar inte långt hemifrån med en krasch, väjer för att släppa fram en bil och kommer för nära gatstenen så det blir tvärstopp. Utgången blir en sönderslagen armbåge, kraschade glasögon, stukad eller vad handled samt sår i pannan. Blod men ingen smärta till att börja med.
Brukar inte bli chockad men den här gången var jag det för jag inser att det gick så fort men får vara glad att det inte blev värre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar