Bara en massa

Söndag och en vilodag... för vissa men för en annan så väntade det bara en massa innebandy på annan ort. Tre väntade matcher som jag räknat med att se men blev lite till som var oväntat skulle bli. Det är inte alla söndagar som man får se så så mycket av det som man verkligen gillar och vet ni vad? Det är gratis att titta på junioren så kanske vore någonting att tänka på när ni har det riktigt tråkigt och inte vill betala.

Match 1, Serie 1:
KB-hallen i Köping för att där möta Per-Ols på hemmaplanen i det andra mötet och det ska bli intressant att se vad som kan komma att ske i den här returmatchen.
Man brukar ju säga att man är som starkast på egen planhalva men med Per-Ols så kan man aldrig vara helt säker på att vinna hemma men man kan hoppas.

Ja, så här efter matchen kan vi bara säga att Köping är ett starkt lag borta som hemma faktiskt. Nu blev det ingen vinst utan en förlust med 0 - 2, ingen stor förlust som det var förra gången då siffran var 5 - 1 för Per-Ols på hemmaplanen.
En straff fick bortalaget men satte den inte på tjejen, kallt stod hon upp så länge som möjligt och det gjorde straffläggaren frustrerad och inga häftiga flaxningar med armarna blev det heller som det brukar vara p målvakten.

Vi kan säga att första matchen var bra med en massa fart men det var faktiskt Köping som hade spelet hela tiden och låg på, problemet var att man fick inte dit bollen där den skulle sitta.

Match 1, Serie 2:
Vasahallen för att där möta Arboga på bortaplan och att möta Arboga kanske är lite speciellt. Det är lite hatkärlek mellan just Köping och Arboga men inget vi ska gå in på just nu. Den här matchen var inte tjejen som stod utan hennes kollega i laget så nu sattes hoppet till henne att hon höll tätt.
Tyvärr så blev det fyra insläppta mål och det var riktiga skitmål och vi kan kanske säga att målvakten har en del att arbeta på för att bli bättre.

Jag säger inte att målvakten är dålig men hon behöver träna en del saker för att bli bättre för hon har en massa målvakt i sig men kanske inte tagit till sig det som hon skulle behöva ta till sig, tiden får ha sin gilla gång men att släppa in mål direkt efter att laget gjort ett mål är kanske inte så roligt. Vins med 5 - 4 för Köping i alla fall.

Match 3, Serie 1:

En match som vi passade på att titta på då vi ändå var i Köping eller Arboga om man vill säga så. Laget -99 som spelade mot Arboga 1 ikväll i Ullvihallen och jag har sett dem spela 1 match tidigare och det var en katastrofal match dem gjorde då, hoppades att dem skulle spela bättre nu.

Kan bara erkänna att mot Arboga spelade man i -99 en innebandy som var tuff och var motiverade att få bollen upp mot mål men kanske inte alla gånger som bollen kom dit som den skulle. Det var i alla fall det här gänget som gjorde det första målet i matchen så där måste vi nog ge någon form av beröm att man startade så starkt.
Hela matchen gick i en fart som man inte riktigt trodde fanns hos dem men man såg att dem blev trötta fort och det tyder på att man har dålig kondition.
I den här matchen blev det ingen vinst men jag tror att tjejerna kan räkna in det som en vinst för det var bra spelat...

Tystnad

Visst är det skönt med tystnad om man inte har någonting att säga och jag förutsätter att man är tyst om man inte har någonting av vikt att säga. 

Det är lite värre om det är tystnad trots att det finns saker att säga och det är kanske så jag upplever det många gånger, man säger inte mer än man behöver och jag vill heller inte fråga om allting för det är inte riktigt så det ska vara faktiskt.

Jag har inte så mycket att säga och då är jag tyst, det blir lite som att vara ensam trots att man inte är ensam men jag är så van vid det så jag lider inte alls av det så som andra kanske skulle göra.

Jag njuter av tystnaden för det betyder att jag inte behöver bekymra mig för det som jag kanske skulle behöva bekymra mig för men får jag ingenting veta så är det redan klart.

Mobil

Visst i helvete är det en fantastisk uppfinning!

Jag tycker det är bra att det finns mobiltelefoner men det är då bra om dem används på rätt sätt kan jag ju säga. Man ska kunna nå andra och nås av andra på ett enkelt sätt, nu är det ju inte alltid som den används på det viset.

Det finns dem som har en mobiltelefon men att använda den för att upplysa att man blir sen eller att det blivit ändrade planer går ju inte för sig.

Varför i helvete har man en telefon om man inte kan använda den för? Det är så enkelt så, det finns dem som man vill prata med men det är inte den som man ibland måste prata med i alla fall har jag förstått. 

Jag trodde ju att man skulle använda sig av sin telefon då det fanns ett behov av det men icke där inte, den är mest för att man ska kunna sitta och trycka i den med land och rike runt men inte dem som man verkligen måste prata med.

Hur gjorde man förr då man inte hade mobil? Det var enkelt på den tiden faktiskt, ingen stress över att komma på att man glömt den där förbannade lilla saken hemma, och ta med sig vanliga telefonen gick ju inte alls.

Nä, jag tror att det var bra mycket bättre förr och man kunde leva ett annat liv då också. Nu för tiden blir andra sur om man säger att man inte ska ha telefonen på då man reser utomlands. (Om jag inte vill prata med dem här i Sverige, varför skulle jag vilja prata med dem i Spanien för?)

Det är en otrolig uppfinning men jag tror inte att vissa människor är mogna för att ha en sån där liten modern sak på sig, dem skulle kanske istället ha en stor Walkie Talkie med sig, svårare att snacka då man kör bil och dessutom går det inte att skicka en massa SMS.

Vi ska ta det där med SMS, märkligt att det finns människor som sätter upp lappar på arbetsplatser om att privat mobil inte får användas under arbetstid och det visar sig att den som satt upp lappen är den som verkligen använder mobilen! Mycket märkligt eller?

Jag svarar inte alla gånger i telefonen men det är inte för att jag inte hör, jag skiter ibland att ta den med mig eller enbart skiter i att svara i den.

Ta fram vinnande

Vad är det en tränare vill med sin träning? Självklart att få fram ett vinnande lag som kan tampas om den där åtråvärda första platsen men då handlar det mycket om hur man för fram sin information om hur man ska spela.

Man kan inte stå som tränare och bara låta sina spelare göra fel efter fel i varje match som kommer utan man måste påtala om vad man gör för fel.

I sportens värld handlar det om att producera spelare för en högre nivå, spelar ingen roll om det är nya spelare, man måste lägga ned sin tid till att förklara vad som krävs av dem och i vad dem spelar för position. Inte kan man ha spelare som är som ett gäng yra höns bland spelare som faktiskt kan det som dem gör?

Jag kan bara bli ledsen ibland då jag ser att det går flera månader innan man har fått fram sitt budskap till en spelare bara för att man är så otydlig.

En annan sak som man måste veta är att en snäll tränare är inte alltid en bra tränare, många som spelar vill ha en tränare som inte håller på och lallar för det inger inget som helst förtroende hos spelarna.

Man måste faktiskt ibland kunna gapa till sina spelare om hur dem ska göra men man ska inte leda spelarna i spelet för det ska spelarna själva förstå där ute.

Jag brukar säga att det inte är jag som spelar där ute men det betyder inte att jag inte är med där ute, jag är inte tränare men jag är en sorts coach till mina barn som spelar.

Ta fram vinnare är en tränares uppgift och man måste göra det fort för det är ingen som väntar på att dem ska bli färdiga för spel av sig självt.

Både tränare och spelare vill ju samma sak och det är att vinna men det ska vara vinst där alla jobbar gemensamt och intensivt emot samma mål.

Gör med kroppen

Varför ska man vara hemma då man är sjuk? Kanske för att man ska kunna vila upp sig och se till att en infektion försvinner ur ens kropp, detta är nytt för mig på många vis för alltid har jag bara nonchalerat detta. Nu till slut så har jag fattat varför man ska vila då man har fått feber och det är för att det där hjärtat säger bara till mig, "visst, jobba på du men jag tar inte konsekvensen"... 

Jag fixar inte att gå uppför en trappa och ännu mindre bära i trappor i det här tillståndet, knappt så jag fixar att gå i trappor då jag är frisk.

Jag gick faktiskt i trappor i går då jag skulle se en match trots att jag var dålig, att missa en match med barnen ska ingenting få hindra mig från att göra men jag kan ju säga att det var nätt och jämnt så jag stod upp efter trappgången.

Enorm smärta i bröstet fick jag och då jag väl skulle registrera smärtan så hade jag glömt maskinen hemma.

Tog det hela på allvar efter en natt som jag sovit oroligt och haft febersvettningar att jag kan inte med att arbeta idag, dåligt samvete för att jag inte fixar att jobba som jag gjort tidigare fick jag... kanske det som är meningen med mitt liv, att arbeta tills jag faller ihop på min post?

Nä, någon gång måste man sätta gränsen utan att någon annan gör det åt mig, jag vill se mina barn växa upp ett tag till och sedan kan jag skita i allting.

Tog det bara lugnt och låg i sängen fram till klockan var närmare 14.00 idag, tyckte att det var bäst att röra på sig innan trycksåren kom och det viktigaste, ta medicinen eftersom hjärtat snackade med mig.

Tänk om alla hade ett hjärta som snackade med en, mycket oroligheter skulle försvinna från denna ruttna värld då.

Helt ofattbart vad lite feber kan göra med en stor fet kropp? Den kan sätta vilken idiot som helst ur spel för ett tag och och en del dårar sätts för gott ur spel men dit tänker jag inte räkna mig just nu, senare kanske men inte just nu.

Vinst igen

Mådde inte alls bra idag då jag klev upp, febern hade inte släppt sitt grepp om mig under natten och förresten, natten var fruktansvärt orolig för min del.

Jag har inte mått bra sedan några dagar tillbaka men jag har bara nonchalerat det hela för jag har liksom inte tid med att vara sjuk, säger som jag brukar göra. Nu kanske jag inte ska göra det längre för att feber är inte alls att leka med och det känner mitt arma hjärta av ordentligt. Under natten vaknade jag av att jag inte fick luft och hjärtat ville inte slå... kanske någonting att lyssna till eller?

Jag tog mig till jobbet och jag gjorde det jag skulle göra men hela tiden ville kroppen bara lägga av, ville i alla fall inte göra mera än det som innebar lugna saker med papper. Proppa sig med Alvedon är inte det jag vill men jag var tvungen att stoppa i mig några men jag vet inte om det lindrade speciellt.

I kväll är det en speciell kväll för oss här hemma och den vill jag ju inte missa för allt i denna värld. Match emot Rönnby -00 i serie 1 och det är en viktig match för tjejen som ska stå där i målet mot sitt gamla lag, jag bara måste få se den.

Och jag fick se den trots en febrig kropp och rinnig näsa och jag njöt av matchen.

Första perioden hände inte mycket men det var fart i den så visst har Rönnby blivit bättre men det vill liksom inte till sig för man kom inte fram, Köping var det lag som ägde bollen för det mesta.

Man blev lite till sig kan man säga då motståndet var extra kraftigt nu men så hände det, Köping gör det första målet och sänker moralen hos målvakten "släpper inga returer". 

Nu var det kanske färdigt och det åkte in fler mål efter det för att sedan komma ett kvitteringsmål men det blev då bara ett, matchen var i stort sett över ganska fort.

Köping vann matchen igen med 6 - 1.

Mörkt hela dagen

Från morgon till kväll, mörkt så man blir rädd. Inte undra på att människor är deprimerade faktiskt då dem sak behöva göra ett vettigt arbete utan en gnutta ljus. 

Jag vaknar upp och jag vet faktiskt inte om det är natt eller dag, så mörkt var det under hela dagen idag och inget jag alls gillar.

Försöker att komma igång med att göra saker men lusten finns inte riktigt där kan jag ju säga, jag vill bara ha ljus och att sticka ut skallen i friska luften hjälper inte alls mig för där finns inget ljus... och dessutom regnar det som attan också.

Mörker och regn, två saker man kan hålla sig för skratt då man får för ingenting man alls önskar sig i november. Nu vill man ha den där snön som kan göra det lite ljusare för oss men kanske inte heller är någonting man vill ha.

Man får se fram emot det som är roligt för det finns massor av saker som kan underlätta ens vardag, i mitt fall är det innebandy, sitta och studera resultat och gissa mig fram hur olika lag kommer att spela och hamna i listan.

Sjukt faktiskt att en sådan sak kan göra en människa glad men så är det, bra att vi är så olika.

Jag tar mig i alla fall ut på eftermiddagen men egentligen skulle den där sängen vara skönare att glida ned i för att bara sova, helst gå i ide som björnen gör. Nu kan man inte alltid välja dem lättaste vägarna som många andra gör, man måste kämpa sig igenom dem här tråkiga grå dagarna för att kanske för att få det härliga ljuset till slut som kan pigga upp oss.

Kvällen bjöd på träning för sonen och även dottern som skulle träna med sonens lag för att för mycket träning kan det aldrig bli för en målvakt. I det här fallet så kan man även få en massa bra tips på hur man ska bli bättre och bättre som målvakt.

Man kan nog säga att det här var ljuspunkten på dagen i alla fall men andra skulle nog säga att man var sjuk som gick och kollade på innebandy på en innebandy fri kväll...

Döden

Knackar på din dörr men vet du vem som  finns bakom dörren?

Det är väl inget man vill tänka på, döden, men vi blir många gånger påminda om att den finns i vår närhet hela tiden. Det som jag tycker är värst av allting med det här med döden är att då du inte ens funderat över den så är det andra som har gjort det.
Det ringer försäkringsagenter och vill sälja dig en rad olika försäkringar som ska garantera dig ett visst belopp om du dör... vad har du för nytta av den försäkringen då?

Visst ska man sörja för att ens nästkommande är tryggade ett belopp men  om man inte har några efterlevande så spelar det ingen roll om du har en försäkring eller inte, staten tar varenda krona som du efterlämnar dig om du inte satt ihop ett testamente.
Till och med efter döden så kan staten tjäna en del stålar på dig.

Jag är mycket medveten om att döden en dag ska knacka på min dörr men jag orkar inte tänka så mycket på det för jag blir ju inte piggare av att veta det.

Vinst återigen

Japp, det blev ytterligare en seger för Köping att lägga i sin säck som nu börjar bli ganska tung av alla segrar som dem haft det här året och ändå har det inte riktigt säsongen kommit till hälften. Jag ler för mig själv då jag får uppleva att tjejen finns nu i ett segrande lag som ändå låg i botten förra året.

Som jag sagt tidigare så kanske det här var ett bra byte, visste inte från början att det skulle vara ett vinnande lag och kanske inget som jag heller brydde mig om. Visst är det kul att man vinner någon gång istället för det varit tidigare, aldrig.
Att aldrig vinna tar ganska rejält på psyket och det kan leda till att man inte alls vill spela vidare varken i mål eller ute på planen.

Den där säcken börjar nu bli tung av alla segrar och inget som tjejen är ledsen över utan hon känner sig riktigt nöjd med att kunna få vara med i ett vinnande lag.
Ganska kul att få spela mot sina gamla lag är det för just här får hon visa upp vad man förlorade då man inte gav den rätta tiden åt sina målvakter och nu får man mer än så...

Kanske går att nå

Man skall aldrig ge upp om att försöka nå någon så att man får den där riktiga kontakten och få förståelse. Om man inte ger av sig själv till någon annan så kan man aldrig få någonting tillbaka och det har vi många gånger sett under den tid vi levt, det är lättast att bara skynda undan.

Om man ger sig sjutton på att man ska få en bra kontakt så kan man få det men visst kräver det att man backar undan med jämna mellanrum så båda parter får en stund att vila på.

Alla är inte lika men man kan med små steg se till att man närmar sig ett gemensamt mål men då ska båda parter vara med i det hela för att få det att fungera. Vi människor tror att det fungerar att nå målet med en hastighet på 100 men så är det inte, rätt hastighet och rätt metod så kan man nå målet lite fortare än vad man annars skulle göra.

Vad har den här dagen gett mig då kanske ni undrar? Inte så mycket men det som den har gett mig är att jag har upptäckt att man som människa klarar av mer än vad man trott sig att göra, det gör mig ganska paff faktiskt att det har blivit en upptäckt.

Det finns saker som gjort mig paff åt andra hållet också idag och det gör ju att jag blir lite fundersam på hur mycket man egentligen tänker på sina egna.

Att ge upp hoppet om människan ska man inte göra och det gör jag inte heller men jag blir väldigt fundersam ibland på hur människan tänker alla gånger.

Det är viktigt med att ha makt över andra så man kan svassa omkring på mjuka moln och bara hiva in pengar varje månad utan att det händer så mycket, vi har för många av den kalibern i samhället för att det ska vara bra. En annan finns där nere på golvet och ser till att jobbet blir gjort och jag är faktiskt tacksam för det för makt kan man ha här nere med...

För att nå andra människor så måste man se till att bli en av dem, inte vara någon som bara snackar och inte visar att man förstår. Visst är det många gånger svårt att gå in i den andra partens roll men försöker man så kan man lyckas.

Det kostar

Det var någon som sade att innebandy var en billig sport men inget som jag har märkt av. Visst kan det vara så att man kan köpa det billigaste för att spela med eller som en del säger, köp begagnat men jag vet inte riktigt om det är det som är det som kostar.

Man ska ta sig till olika hallar för att spela och det kostar en del att åka bil och för det mesta så går det inte att samåka då alla bilar redan är fullsatta, man ska åka fram och tillbaka till träningar och som i vårat fall till Köping med en för att träna. Visst kostar det en hel del att ha barn som spelar innebandy som målvakt och utespelare, inte är någonting gratis i den här världen kan jag ju säga men bara att hosta upp stålarna och vara nöjd.

Nu ska jag inte gnälla över kostnaderna kan jag ju säga, är bara glad att barnen vill idrotta och på så vis kanske kan få ett mera värdefullt friskt liv i framtiden. Då jag var yngre så fanns det inga pengar för att utöva en massa sporter då man var så många i familjen.

Jag kommer att se till att barnen har den bästa utrustning som kan tänkas för att dem ska spela och inte behöva oroa sig för att få en massa skador.

Jag hade kunnat göra som min idiotiska svärmor sade en gång i tiden, låt dem ärva skor efter sina syskon men nu är det ju så att ett av mina barn har ju större fötter än sina äldre halvsyskon så det förstår jag inte.

En annan sak med det där uttalandet är att man inte alls ska ärva skor för är det så att någon har ett fel så kan även detta ärvas, det ska hon veta som har arbetat på BVC tidigare, undrar vad det var för dumma förslag som hon delade ut?

Nä, det får kosta för att det ska bli bra, bara att dra in på någonting annat som man inte alls behöver.

Inte sant

Det är helt otroligt det man får höra att det verkligen händer fortfarande i vårt land, att man kan behandla andra på ett sådant ruttet sätt. Jag har nu arbetat i snart 30 år inom samma bransch och det var ganska stelbent då jag började men jag trodde att det hade blivit bättre faktiskt men så är det inte, idiotsaker förekommer fortfarande.

Låt mig nu säga att det inte är Västerås som jag pratar om utan en helt annan stad som det hela handlar om där man som chef inte alls förstått hur man ska vara som chef. Man har alltså satt skräck i sina medarbetare genom att behandla dem som skit och komma med en massa saker som man inte ska göra, man ska exempelvis inte ha ögonkontakt med sina kunder för då har man sex med dem... man ska inte ha en kommunikation med sina kunder via ord utan lappar... man undrar vad det är för dåre som dem satt som chef på det stället egentligen men visst kan alla bli chefer, en chefspost går ju faktiskt att få bara man gått högskolan.

Jag ska vara tacksam för den chef som jag har och det är jag också för jag har det bra som det är. Nu ska man väl inte säga att man kan få allt man vill ha men man får det man behöver för att få verksamheten att gå runt och det är huvudsaken.

Jag blir rädd då jag hör vad det är för chefer som sätts på deras stol och kan bara hoppas på att jag aldrig behöver få en chef som säger att jag har sex med andra om jag har ögonkontakt med dem... om det skulle vara så, då skulle grejen ha ramlat av för länge sedan av utslitning... men kanske skulle det vara trevligt att ha sex utan att behöva anstränga sig.

Om man har sex med ögonkontakt, hur får man in spermien för att få barn egentligen? Kanske man skulle forska på?

Äh, nu till lite roligare saker som skett idag faktiskt för det finns faktiskt bättre saker än att bry sig om idiotiska chefer och det är innebandy.

Finns ingen sport som jag har så stort intresse av som innebandy som alla vet och ikväll fick jag se en bra match på bortaplan emot KnäppMora, ja, dem heter faktiskt så. Jag tror inte att dem är knäppa men jag kan inte heller säga varför dem har tagit det namnet och inte bryr jag mig heller om det.

Det var en match som spelades intensivt och den innehöll mål, utvisningar och straff som den ska göra. En del tacklingar med sitt fula spel fanns det även med och det fula kan man kanske vara utan... men en match ska vara tuff och hård men den ska gå till schysst så ingen blir skadad.

Jag blev otroligt rörd då jag ser min grabb göra det som jag velat se länge, går upp som back för att skicka bollen mot mål och det utan att passa någon annan.

Den här matchen vanns överlägset av grabben med sitt lag i MIK, 7 - 1 till dem blev det.

Glädja andra

Det känns bra att man kan göra någonting som gör att andra gläds åt det.

Jag har min egen dotter och son som spelar och det faller sig bara naturligt att jag tar mina bilder på dem under match men samtidigt så hamnar det övriga laget även dem på bilderna. Jag skulle kunna behålla bilderna för mig själv men har valt att dela med mig av en del av alla dessa bilder som jag tar under mach.

Jag ser det som att jag lånar deras döttrar för att få mina bilder och då kan man väl inget annat göra än att dela med sig av bilderna eller?

Jag säger inte att jag är något proffs på att fotografera men jag får en hel del bra bilder som kan vara av glädje både för mig och för andra.

Då det kommer fram att andra gillar att se bilderna så kan jag inte sluta med att ta bilder som jag hade tänkt till en början, trodde faktiskt inte att det var någon som var intresserad.

Jag har fotograferat i alla lag som mina barn har spelat med och i vissa lag har bilderna tagits emot med glädje hos vissa föräldrar men en del har även tyckt att det varit onödigt, vem vill se sådana bilder då det enbart är juniorer som spelar?

Jag tycker att man ska lyfta fram dessa juniorer på ett positivt sätt och förstå att det här är dem som kan föra vidare sporten till en gräns så att det kanske går att tjäna lite pengar på det.

Nu när jag fått positiva reaktioner så kan jag fortsätta ta mina bilder och del med mig av dem med jämna mellanrum.

Is i magen

Man måste ha en massa is i magen i många fall och har man det så ordnar det sig alltid, allting ordnar sig förr eller senare. Ibland måste man sätta in enorma resurser för att lösa uppgifter men ibland händer det att det löser sig på egen hand, handlar bara om att ha is i magen.

Jag ser bara till mig själv, ger inte upp utan har den filosofin om att allt kommer att ordna sig förr eller senare, vet inte hur men vet bara att det kommer att lösa sig och se, det löste sig.

En kämpe har jag alltid varit för att gnälla är inget jag har lust med att göra över småsaker för inte blir väl ingenting bättre av det? Ska man klaga så ska man göra det över saker som påverkar flera, att strida bara för sin egen del anser jag vara ganska kasst för det kanske inte är alla som tänker som dig.

Du kan faktiskt tycka att en sak är rena skiten och onödigt men ställ dig denna fråga, tycker alla som dig?

Den där isen i magen smälter bort och det är kallt till en början i magen men vartefter som den smälter så blir det bara varmare i magen och den där isande smärtan går över till en värme som påminner om när man kan känna sig kär... hur den värmen känns kan jag inte beskriva utan det kan nog ni göra bättre.

Ta det lite lugnt så kommer saker och ting att ordna sig av sig självt, jag vill ju tro det faktiskt.

Jobbar man emot någonting så gör man det bara svårare för sig själv, du som får lida för om det blir sämre och då ska du ta dig tillbaka på spåret igen och det är inte det enklaste om du inte har någon bakom dig.

Innan du sätter igång någonting större så kan det vara bra att veta att du har andra med dig.

Vi kan ta ett exempel med det här att ha med sig andra, i innebandy kan det vara bra att ha med sig en eller två spelare i anfallet så det finns alternativa sätt för att sätta den där lilla bollen i målet. Klarar du inte själv av att göra mål så kanske någon av dem andra gör det och då är det lyckat.

Går du helt själv med fem stycken emot dig så kan jag garanterat tala om dör dig att du är ganska chanslös i ditt anfall.

Ha is i magen för det kommer att lösa sig förr eller senare. Det som du inte vill ha kan man göra sig av med på ett eller annat sätt men det gäller att vänta på det rätta tillfället och göra det på rätt sätt utan att det blir en komplikation av det hela, ingen vill ha ett varigt blödande sår att dras med.

Rönnbymatcher

Ja, det blev innebandy idag med så inget nytt på fronten på det viset. Det är alltid någon match att se under helgerna så inte behöver man ha det tråkigt kan jag lova er. Nu kan man väl inte säga att alla matcher är så roliga att se för det brukar bli som jag tror i slutresultat.

Idag skulle tjejen spela en match vid 15.15 mot Rönnby 5 men innan så spelades det en match mellan Rönnby 3 mot Surahammar 1 och jag tyckte att då kunde vi åka tidigare, det var i samma hall så... och vi tog oss dit för att se hur det gick för tjejens gamla lag.

Kanske inte den allra bästa match som jag sett för Surahammar är inte ett så där bra lag att möta enligt mig men samtidigt gick det inte så bra för Rönnby heller.

Det finns spelare i Rönnby som är duktiga, lite för duktiga för att spela där om man ska vara ärlig för det är som att det har gått ett gift i laget som kallas för egocentriskt spel.

Man hade trott att laget skulle spela bättre med en annan ledning men det går inte speciellt bra måste jag erkänna, lite mera måste dem kunna anstränga sig. Målvakten har i alla fall blivit bättre.

Det här är laget Rönnby 3 är tjejens gamla lag men det är då inte många som hälsar eller pratar med henne sedan hon hoppade över till Köping, det är som att det är en helt okänd person som kommer. En som jag kan tycka är lite av det fulaste som finns är en av dem före detta ledarnas tjej, trots att dem känner varandra sedan länge och den goda kontakten med mamman så hälsar hon inte och gjorde det knappt då tjejen var med där.

Man tycker ju att man kan kosta på sig ett hej i alla fall men tjejen säger spontant att hon skiter i dem så då får det väl vara... målvakten i Rönnby var visst den enda som hälsade och bytte ord med henne efter matchen.

Matchen mot Rönnby sätter fart och under hela första perioden spelar Köping som skit rent ut sagt och jag är inte den enda som säger det. Man liksom slappnar av bara för att man tror att motståndarlaget ska spela sämre för att dem är yngre, man får helt enkelt inte tro att det ska bli en enkel match för ingen match är det. Det gäller att samspela hela tiden och det viktigaste är att samla poäng för att komma bland dem främsta i tabellen.

Under andra och tredje perioden blir det mera spel och nu kommer målen också, tjejen som finns i målet har inte mycket att göra och det är så det ska vara.

Enstaka gånger som bollen kommer i kontakt med tjejen och det kanske kan kännas tråkigt att vara målvakt i dem fallen men då det hettar till så är spelarna där ute glada över att dem har en målvakt som kan sitt jobb.

Ännu en vinst idag blev det idag, Köping vinner på bortaplan med 7 - 0.

Smidigt

Upp tidigt en ledig lördag för att komma iväg till Köping för match. Inte alls glad att behöva stiga upp så här en lördag men det går väl bra då det inte alltid är så tidigt, tjejen måste ju får vara med laget under matcher. Nu hade jag väl idag helst sluppit åkt till Köping för det visade sig att den andra målvakten skulle stå i målet den här matchen, tjejen ska stå i mål i morgondagens match här hemma i Västerås.

Biljett fixad och klar för tågresan, busskort finns för att ta sig mellan hemmet och tågstationen så allt var väl fixat kan man säga... hade jag bara vetat att det inte fanns något riktigt ställe i Köping att få frukost så hade jag tagit med mig det.

Fick vänta på bussen en stund i morse men det gick det också trots det småkyliga ute på morgonen och då var det skönt att få hoppa upp på bussen, ett godmorgon från chauffören gjorde att resan kändes lite bättre.

25 minuter innan tåget skulle gå till Köping kom vi till stationen och det blev en liten väntan där i småkylan igen och att stå där nere i trapphuset var inte speciellt varmare kan jag erkänna.

Tåget rullar in och vi får varsin sittplats där på tåget för att komma till metropolen vi skulle till, tyvärr åkandes baklänges och det är inte trevligt, nu var kroppen och hjärnan så trötta så man hängde inte med i åkturen så ingen fara.

Satans skit kan man bara säga, 1 timme och en kvart för tidiga till Köping så nu skulle man bara hitta någonstans att vara för att inte frysa sönder och se vilken tur man hade, Café Saga var öppet så det blev en smörgås och kopp kaffe för att magen skulle få sitt lilla för att väcka upp resten av kroppen från det kyliga som vädret fixat.

Det gick ju smidigt det här så man undrar varför man är så dum så att man åker en massa bil när man inte behöver göra det? Det är betydligt billigare att sätta sig på tåget för att åka till match om man är ensam vuxen som ska åka.

Matchen emot Hallsta gick ju bra, 6 - 2 till Köping och det var som att Hallsta inte kom fram på planen.

Eftermiddagsmatch hade vi idag också mellan VIB och Malmaberg, en match som jag såg fram emot att få se men vet inte om resultatet var så där lyckat för oss kan jag säga... ingen som tycker om att förlora med 

8 - 2 men någon gång måste man förlora som man säger.

Det viktigaste för mig var att VIB fick kämpa i striden och att grabben fick visa att han kan spela i serie 2 + 3 trots att det finns en som inte anser det. En rad smällar som han delade ut på planen och han hade gett sig sjutton på att han skulle dela ut dessa.

Komma framåt

Det är en sådan där skön känsla att veta att man kommer framåt i det man håller på med, att man inte bara står på en punkt och stampar sig tokig. Nu kan jag väl inte riktigt påstå att jag riktigt har stått och stampat fast men jag har ju haft en hel del människor runt mig som har gjort det.

Varför man fastnar är kanske en del för att man är rädd för att göra förändringar då man inte riktigt vet vad det innebär för sin egen skull, jag ser positivt på förändringar om man kan sälja dem på ett bra sätt.

Jag blickar tillbaka ett par år och inser att jag har kommit vidare i min egna utveckling för att bli bättre på en rad olika saker och jag känner mig faktiskt riktigt nöjd med det mesta.

Det har visst tagit en hel del kraft av mig men vad annat skulle man räkna med, alla förändringar suger en massa kraft men man har tillbaka det lite senare i sitt liv i form av en massa rikedomar. Ja, inte sådana rikedomar som ni kanske skulle vilja att det är utan i form av kunskap om hur saker och ting kan göras på ett bättre sätt.

En annan sak som gör att jag i dagens läge kan le och skratta på ett mera avslappnat sätt är att se att barnen kommit vidare med sin sport, det går fruktansvärt för dem båda och dem älskar verkligen att träna. Just det här att dem inte klagar att dem tränar för mycket gör att jag vet att dem kan komma ännu längre bara dem lägger ned lite till... och dem har det där lilla kvar att ge.

Man måste komma framåt som människa och inte stanna upp där man befinner sig bara för att det är enklast så. Jag tänker på en speciell person som jag känner till som inte alls vill ha förändringar för det innebär bara att den personen får det sämre. Bara det är till fördel för den så är allt bra men skulle någon annan vilja ha det lika bra så är det kört och man kör in käppar i hjulen.

Man vill ha det som man haft det under en längre tid och man vill inte ha en massa kritik som man inte klarar av att ta för det är ju farligt att bli kritiserad för att vara en person som enbart är egotrippad. 

Nä, jag är glad för att jag och mina barn bara kommer vidare med det som vi har för oss, dem med sin sport och jag vidare trots att jag har det där hjärtat som kan stoppa mig vissa gånger.

Att man har rätt

Visst är det väl skönt att få höra det ibland, att man har rätt i det man säger säger om olika saker. Nu är jag inte så känd för att ljuga eller mera känd för att inte alls ljuga. Jag resonerar ju att man inte ska behöva ljuga om saker som sker utan föredrar då att inte alls svara.

Idag fick jag bekräftelse på en sak om att jag har rätt i det som jag sagt, var en skön känsla att få höra att jag inte alls inbillat mig saker och ting trots att det är så man har tagit det som jag sagt.

Det är skönt att få veta att jag haft rätt men samtidigt tragiskt att det verkligen var så men inte så mycket att göra åt nu så lång tid efteråt, svårt att glömma men då får det väl vara så och bara leva vidare.

Sanningen kommer alltid fram trots att man gör allt för att dölja den bakom en stor kraftig vägg så ingen ska få insyn men problemet kvarstår alltid att den där väggen en dag rasar och visar upp sanningen. Det finns så många exempel här i världen som detta fenomen har skett att den nakna sanningen kommit fram bara för att väggen brustit i sin byggnation, kanske tur att vi människor inte kan bygga någonting bestående.

Det som är verkligen tragiskt i det hela är att det finns dem som blir skadade i det spel som spelas och man försöker att spela det ännu mera för att det är enklare att vara med än att spela emot. Dem som inte vill spela med i spelet är dem som blir dem som till slut blir utsatta för en massa saker, det är helt fel och nu måste man börja med att rasera alla dessa väggar för att ta fram den sanna bilden av det hela.

Jag njuter av att få höra att det jag sagt och trott stämmer, det är inte mig det är fel på utan det är andra det är fel på och alltid kommer att vara det tills dem får sig en riktig törn av det hela.

Det är alltid bättre att vara ärlig från början och göra det bästa man kan för att det ska glida på utan problem, tyvärr räcker det med att en kugge i hjulet börjar gnissla för den kuggen kan få med sig andra kuggar i det hela.

Blindhet

Människan lider av en stor sjukdom tror jag, blindhet tror jag att den heter om jag inte minns fel.

Jag tänker inte peka ut någon speciell person men jag bara måste få skriva av mig detta för att det inte ska ligga mig till själen och gnaga, kanske lär sig någonting på det men man vet inte.

Dessa kaniner som vi har runt oss och som vi inte tror finns i vår närhet finns faktiskt närmare än vi tror och vi skulle nog bli äcklade om vi visste vilka dem var men lika bra att inte alls veta om det så vi skonas ifrån det hela.

Man försöker att ta sig in hos människor men det går helt enkelt inte på grund av att det är så mycket skrot eller rättare sagt sopor som finns i vägen för att man ska kunna komma in. Att öppna dörren är i princip totalt omöjligt och skulle man komma in så får man passa sig för vad man kan ha under sina skosulor där man sätter sina fötter, inte vill man väl ta av sig skorna på ett sådant ställe?

Här skulle man egentligen ha heltäckande dress för att vistas...

Hur man än röjer och stökar så blir man aldrig färdig för att tar man en kort rast så är det precis som att det kommit fram ännu mera sopor som har legat som en Panter och bara väntat på att anfalla.

Man känner att man måste morra till för att skrämma bort dem där flugorna som surrar runt skallen på en när man vistas i ett utrymme som har så mycket skräp så att man inte vet var man ska börja då det är dags för en städning.

En annan blindhet som jag tycker är ganska fascinerande är dessa som fått och har körkort men inte förstått att man ska se åt båda håll då man ska svänga ut, det dem lärt sig göra på bilskolan finns inte kvar efter att lappen hamnat i bakfickan på dem. Nu är det kanske så att en del har glömt att dem tog körkort en gång i tiden och har det bara som en viss prydnad för sina feta häckar eller som en värmedyna för samma häck?

Varje dag så ser man dessa dårar komma farande i sina pråliga bilar på gatan och en annan sak har dem dessutom lagt till sig med, mobilen som är klistrad i näven på dem för att man inte vill missa en massa saker.

Denna blindhet som människan har fått blir bara värre och värre och kanske är det ett gäng som är befogade av att ha den, det är dem som tillhör den kriminella banan för dem skiter ändå fullständigt i andra människor. Varför skulle dem må dåligt om dem ser till att ett helt hus får kryp och varför skulle dem bry sig om dem kör ihjäl en annan människa? Det viktigaste är väl att dem kommer undan med det hela.

Pengar

Det är ju helt fantastiskt i vår värld, allt ska bara handla om pengar!

Jag tillhör den där lilla kullen som anser att pengar ska inte vara det viktigaste för att man ska kunna göra någonting eller att ens barn ska kunna göra någonting. Jag vet mycket väl att man måste ha pengar för att kunna saker i dagens tider men frågan är ju, måste man bara tänka på pengar och försöka komma undan det som man bara måste betala?

Jag betalar det som det kostar om det är värt det för att annars skiter jag rent ut sagt att bryta upp plånboken.

Det finns visst dem som man måste använda dynamit på för att dem ska kunna lossa på den där plånboken, det värsta är att dem som är välbetalda är dem som är snålast av allihopa. Dem som tjänar lite mindre accepterar att det kostar och betalar för sig.

Visst är det väl kul att slippa betala allting själv men om man säger att man sparar gemensamt till någonting i en klubb så ska man väl inte börja med att subventionera en massa saker. Jag har sett det här på nära håll hur man slitit som ett djur för att få ihop stålar som man sedan gör slut på under en enda tävling...

Det finns annat som är viktigare än pengar, att ens barn får göra det som dem vill är och mår bra av det är faktiskt viktigare än alla pengar i världen.

Undrar ibland vad det var för dåre som satte ett pris på allting här i världen?

Orka med att prata om vad allting är värt gör jag inte för det finns viktigare saker att ifrågasätta, exempelvis varför man ska betala för någonting man inte har tillgång till men att man måste betala bara för att man bor just på det området. Man betalar för att sina grannar ska kunna ha det bra med sina tomter och en annan ska inte kunna få en gnutta mark att röra sig på, det är någonting man kan prata om.