Lite gjort

Man säger att man ska göra så mycket saker men som inte blir gjorda då man sagt att man ska göra det, jag är en sådan nu för tiden. Förr innan allt det här hände så var jag en person som alltid såg till att göra sakerna på en gång, att skjuta upp saker var liksom inte min stil.

Jag gör det som jag orkar om dagarna trots att det kan vara så lite egentligen, att någonting blir gjort gör det bara lättare att få vardagen att fungera. Allt som jag samlat på hög måste ju göras någon gång, att skriva en lista på saker som ska göras är enkel men det är svårare att rensa listan.
Nu fick jag i alla fall ett par saker gjorda och jag kan sträcka på mig och känna att jag är nyttig och fortfarande kan göra det.

Det här med att göra med en gång försöker jag få mina barn att förstå men det är lite svårt. Dagens ungdomar tycker att sitta med mobilen är viktigare än att städa undan sin skit... det är det som föräldrar är till för.
Om man gör sakerna på en gång så blir allting mycket lugnare, ingen som gnäller om allting men hur man än gör så blir det som det blir.

Jag gör det som gynnar mig nu för tiden och det som inte är mitt område hoppar jag över. Kanske är det därför jag får lite gjort då jag har krafterna för att göra det?