Japp, då var det dags att ta en tripp nedåt landet för att kanske shoppa någonting. Det är inte meningen att det ska bli en massa shopping utan mera mening med att komma från staden under en dag. Jag tror att det kan behövas få lämna staden för en kort stund, se någonting helt annat även om det innebär en lång körning på vägarna till ett mål där en massa "dårar" huserar bland hyllor.
En tidig morgon blev det för oss som skulle ta oss iväg till det här målet som många vallfärdar till flera gånger om året och gör av med en massa pengar som dem egentligen inte alla gången har. Jag gör också av med pengar där men jag ser till att inte få med mig sådant jag inte behöver.
Trött var jag då jag satte mig i bilen men inte så trött så jag inte kunde köra utan jag såg bara fram emot att få komma iväg.
Raksträcka efter raksträcka, så tråkig väg att köra och en rad människor som inte skulle vara på vägen. Ser inte poängen att försvåra för andra i trafiken genom att gasa på för att inte bli omkörda eller sitta och bromsa på en raksträcka utan vidare.
Just det här är min fasa då jag ska någonstans, träffa på dem här människorna som inte förstår att dem ska köra och försöka vara en god medmänniska i trafiken.
Vi kommer fram välbehållna och vi kan börja vår dag i målet som heter Ullared som alla listat ut vid det här laget, den enda som inte fattat är den som har det här målet som sitt favoritmål på sin semester, märkligt.
Jag och barnen handlar det som vi vet kommer användas och behövs där hemma, ingenting som är onödigt för någon av oss och det känns bara bra att veta att vi klarar av att göra det. Jag vill inte ha med mig en massa som jag inte har användning av hemma.
En tidig morgon blev det för oss som skulle ta oss iväg till det här målet som många vallfärdar till flera gånger om året och gör av med en massa pengar som dem egentligen inte alla gången har. Jag gör också av med pengar där men jag ser till att inte få med mig sådant jag inte behöver.
Trött var jag då jag satte mig i bilen men inte så trött så jag inte kunde köra utan jag såg bara fram emot att få komma iväg.
Raksträcka efter raksträcka, så tråkig väg att köra och en rad människor som inte skulle vara på vägen. Ser inte poängen att försvåra för andra i trafiken genom att gasa på för att inte bli omkörda eller sitta och bromsa på en raksträcka utan vidare.
Just det här är min fasa då jag ska någonstans, träffa på dem här människorna som inte förstår att dem ska köra och försöka vara en god medmänniska i trafiken.
Vi kommer fram välbehållna och vi kan börja vår dag i målet som heter Ullared som alla listat ut vid det här laget, den enda som inte fattat är den som har det här målet som sitt favoritmål på sin semester, märkligt.
Jag och barnen handlar det som vi vet kommer användas och behövs där hemma, ingenting som är onödigt för någon av oss och det känns bara bra att veta att vi klarar av att göra det. Jag vill inte ha med mig en massa som jag inte har användning av hemma.
Dagen kryper framåt och vi har snart gjort dagen som vi sagt vi skulle göra, bagaget är fylld med det vi kommit för och jag är nöjd som det är. Nu ska vi bara ta oss hemåt igen till staden som jag inte alls vill till om jag ska vara ärlig, Sveriges näst fulaste stad och som jag kan hålla med om.
Vår lilla dagstripp slutar klockan 22.45 på kvällen och vi är trötta efter en massa mil på vägen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar