Som alltid så säger jag efter att jag jobbat till kvällen att jag ska ta det lugnt när jag kommer hem, tror ni på det verkligen? Ja, jag vill tro på det jag säger men jag kanske skulle veta bättre.
Jag kommer hem för att vara hemma en stund men sedan är jag igång igen med samma mönster som vanligt, sätter igång med mitt arbete här hemma i form av att riva tapet.
Borrar och sänker hål först i några reglar som ska upp i taket i dotterns rum men sedan in och kollar mig runt, spanar var jag ska börja riva tapet.
Går av bara farten och där är jag och river för glatta livet och min chock blir bara värre och värre då det kommer stora flak ner från väggen. Kan inte minnas riktigt att tapeten satt så löst då jag satte upp den som är nu, en sak vet jag och det är att det har torkat sönder totalt på vissa ställen.
I och med att jag river mer och mer så inser jag hur rätt jag har haft i det jag sagt under så många år, blåser rakt in i fogarna på kåken. Sätter handen i ena hörnet i dotterns rum och känner den kalla luften bara strömma in i rummet... fy fan säger jag bara.
Finns ingen som ska behöva leva i en modern med drag genom hörn i en lägenhet, man kan nu undra vad det var för byggnadsarbetare som satte upp dem här kåkarna. Kåkarna är uppsatta med materielspill som jag tolkar det som och ett dåligt underhåll genom tiderna.
Jag skulle inte göra någonting större idag då jag tar mig hem efter jobbet men så blev det alltså inte som vanligt, tapet revs för glatta livet och det betyder nu att jag ligger lite före det schema jag satt upp. Jag klagar inte utan det ska bli skönt att få det här gjort också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar