Lagmoral

Vet inte riktigt vad man ska kalla det för, kanske heter det laganda men spelar ingen roll egentligen då det handlar om sådana saker.

Hur är det man ser på laganda egentligen, spelar ingen roll i vilken ålder man är nu, rent allmänt så måste man ju kunna prata om det för att reda ut vissa saker.

Har man dålig laganda om man byter klubb för att man utsätts för saker som man redan gjorts en gång och på det här sätter kommer man undan att det ska ske igen, dessutom från samma person två gånger? Nej, jag tror inte man kan kalla det för dålig laganda utan jag vill nog säga det att man tröttnat på att bli utsatt för en massa dumheter som ingen heller vill reda ut eller vågar göra.

Dålig laganda är då man dagen innan en match sitter och säger att man inte kan spela match och egentligen inte har något skäl för att göra det, samtidigt bara en stund tidigare är det en som redan meddelat att man inte vill spela samma match och dessa är kamrater... det kan man kalla för dålig laganda så det bara förslår sig. När man börjar svika sina egna bara för att man inte vill så anser jag det är en konstig moral man har och sådana kan man inte lita på då det hettar till.

Det är en dålig moral då man skriver att man är "sjuk, typ" så att man inte kan spela, vad betyder det där typ egentligen? Är det inte bättre att skriva då att man har fan ingen som helst lust att spela matchen eller bara säga att man skiter i hur det går för laget för att det är ändå så kasst?

Det här med att snacka om laganda eller moral är ett känsligt ämne har jag kommit på för att det som andra gör är inte dålig moral utan handlar då om att man har dåligt självförtroende, va?

När man byter lag för att man vill vinna, vad ska man kalla det för? Jag kallar det nog för dålig laganda för då har man väl svikit sitt lag till att bli bättre?

Kanske dags att ta reda på vad dålig laganda egentligen är och inte bara säga till vissa att man har dålig laganda som byter klubb då man har en bra anledning. Har man en bra anledning och får det bättre så ska man givetvis göra så att man får det bättre och mår bra av det.

Nu tänker jag inte sitta och beklaga mig om det här så mycket mera utan säger bara till er där ute att ni ska ha en trevlig fortsatt kväll och titta ut i det vackra vädret vi fått, det väder som vi ville ha till jul men som inte behagade sig att komma då...

Fortsättning

Att det skulle varit över med den där diskussionen om en spelare igår kunde man ju glömma, det satte fart igen idag och det blev mycket kan jag ju säga er som läser det här. Jag vet inte riktigt vad jag ska tänka och tycka om det som jag läser för det är rent skrattretande faktiskt.

Visst är det väl så att vi har olika uppfattningar om hur spelare är och hur dem utvecklats men i det här fallet måste jag ju säga att jag verkligen går emot en del. Det som sägs är ingenting som jag alls själv har sett och det skrev jag till dem andra, mötte mycket olika kommentarer men jag står för det.

Att skriva att den spelaren har rätt inställning vet jag inte riktigt om jag tycker är okej, man har inte rätt inställning då man fuskar med träningsmomenten för att man tycker att dem är tråkiga. Undrar hur det skulle se ut om alla gjorde det?

Den här tjejen är så noga med att få bra betyg i skolans idrott men då kan man ju inte fuska sig igenom hela skiten, kanske är det en sådan tjej som verkligen smörar för idrottsläraren ordentligt. Det som jag sett på träningar så är just den tjejen som får mest uppmärksamhet och är det så att hon surnar till så är ledaren direkt där och ar hand om henne. 

Man har fjäskat så för just den här spelaren och höjt henne till vad man kallar för "stjärnstatus"... inte klokt att man som ledare redan sett till att en liten tjej fått den statusen utan att egentligen vara så bra.

Inte rättvist att hon inte ska få komma med och spela sista biten av en turnering? Vad menar man, jag har ju sett dem första två bitarna och en cup i Falun och inte gjorde hon några större insatser där inte. Stod mest och glodde under tiden som andra fick jobba för att få tag i bollen istället för att gå in och hjälpa till.

Ville ha bollen men ville inte lämna den ifrån sig för man skulle prompt gå igenom ett helt försvar med snabbhet och styrka men ingen bollkontroll, tappar bollen i 95 % av fallen bara för att man inte vill samarbeta. Inte tycker jag att man är duktig då!

Jag ska vara ärlig och säga det att den flickan är en riktig besserwisser som är van vid att få som hon vill och har en massa kritik men vill inte själv göra så mycket för att bli en bättre spelare, det räcker med att hon och ledarna säger det. Bakom henne står föräldrar som säger att hon är bäst i laget och dem andra bara är medelmåttor som inte har passningsspel och då undrar jag, är dem blinda eller? Deras egen dotter passar inte speciellt mycket utan tror att hon är en levande gudinna som gör mål på mål och fattar inte att sanningen är annorlunda, knappt gjort några mål och tycker att andra spelar som skit då dem förlorat...

Jag är inte alls förtjust i sådana personer som tror att dem är bättre än andra, den inställningen ska man inte ha i ett lag i alla fall då det handlar om samarbete...

Skrämmande

Jag får alla dessa SMS där man sitter och pratar om matcher och uttagningar men mycket mera annat också. Jag lägger mig inte i så mycket för just nu har jag ingen lust med att starta en massa diskussioner för jag har fullt upp med mitt egna kan jag ju säga.

Jag skulle kunna lägga mig i men som sagt finner jag inte läge i att göra det just nu.

Den läsning som jag bjuds på är en riktigt skrämmande läsning kan jag lova er alla. Här sitter det människor som är över 40 allihop och pratar om spelare och hur man ska göra med vissa spelare och vilka som är bäst men kommer egentligen ingen vart.

Det som man kan konstatera är att just en spelare är den som är bäst eller varit bäst eftersom hon försvunnit från laget och då har laget börjat spela bättre, märkligt.

Det är så här, spelaren var inte speciellt duktig utan det var tränarna som gjorde henne duktig i sina ögon och talade om för övriga att hon var den som var bäst och därför blev hon spelaren som alla respekterade.

Nu kommer den riktiga sanningen så som jag såg den och faktiskt talade om, den här spelaren var inget annat än en sådan person som ville höra hur bra hon var, ville ha sin vilja igenom och tyckte att hon kunde göra som hon ville. Passade det inte henne så drog man till sig sura miner och såg verkligen till att förstöra för hela laget med att dra dem med sig i sin besvikelse.

Det är kanske en sådan här spelare som man verkligen kan kalla för en dålig moralspelare eller?

Det är mycket prat om en spelare som lämnat laget och som man anser vara den bästa men som jag anser vara den sämsta egentligen på många vis, dem andra spelarna som lämnat laget pratar man inte alls om. Kanske spelar det ingen roll om hur många spelare som lämnar laget bara det inte är den spelare som ledarna anser vara bäst lämnar laget, alla andra skiter man i.

Jag kan inte se det här som att det är helt okej faktiskt, ledarna ser till att skapa oreda i laget men dem förstår inte att det är dem själva som skapar en konstig stämning.

Skratta och skaka på huvudet kan jag egentligen bara göra åt det hela som jag får läsa om en spelare som jag anser inte vara värd att gråta över att förlora, det finns många andra spelare i det laget som är dubbelt så bättre och som man måste värna om. Spelare som inte heller drar ner moralen för övriga laget, nu finns det ett par till som jag anser förstör för laget men jag har ingen tjej där som kan påverkas så...

Maskin till

Undrar när allt det här ska vara över med sjukvården så att jag kan slippa åka till det där stora huset som egentligen ingen vill ha med att göra. Ganska så trött är jag faktiskt på att ta mig dit för en massa undersökningar och andra utredningar, jag är ju frisk tycker jag.

Jag vet att jag har problem med mitt blodtryck så att hjärtat skadats men vad då? Jag har det här livet och inget mera och jag försöker att göra så mycket jag kan av det och det är ju av den anledningen jag fått mina besvär.

För att behaga andra och tjäna ihop till levebrödet har ju gjort att jag stressat och glömt bort det viktigaste med livet, leva och vara frisk och se var jag är nu. En massa maskiner som ska kolla upp hur jag mår, en för att mäta hjärtats gång, en för att jag ska kunna sova och en annan för att se hur mitt blodtryck reagerar under ett dygn.

Jag ska inte klaga på sjukvården faktiskt, inte dem som gjort mig sjuk utan jag själv, se hur dum man kan vara då man inte tänker sig för hur man lever. Jag som många andra har tänkt att det är ingenting som kan hända en själv så in med denna förbannade rök i lungorna och puffa dig grå i ansiktet, inte kan du får skador av det inte... jävlar vad man lurar sig själv då man är en ung finnig pojk som tror att man kan börja med en sak för att bara lägga av med allt det onda.

Inte fan har jag fixat att lägga av med röken, ölen har det blivit mindre av men den har jag väl aldrig haft problem med för jämnan, tagit mina öl som alla andra normala människor. Det är den där förbannade stinkande pinnen som är det stora bekymret.

Vem vill leva för evigt? Vem vill inte leva för evigt egentligen? Bara att inse det att man kommer en dag att duka under men man kan alltid hoppas på att det ska dröja ett bra tag till och då slippa sluta sina sista dagar kopplad till en maskin som tagit över hela kroppen den sista tiden...

Vanlig dag

Klev upp som jag skulle denna morgon också men det var inte som en vanlig dag för ganska mycket yrsel fick jag efter ett tag och jag kunde inte fatta vad det berodde på, jag hade ju sovit som jag skulle den här natten. Inga drömmar som jag led av och masken hade jag haft på mig under hela natten men ändå ganska konstigt i kroppen kändes det som.

Som alla andra dagar var det här tyckte jag men ju längre tiden gick på dagen så kunde jag ju inse att det var inte som en vanlig dag för mig för någonting händer i kroppen på mig, saker som jag kan vara utan tycker jag för jag har ju haft det bra ett bra tag.

Jobbade med en del saker som skulle jobbas med men det var svårt att bara nonchalera dem där små stötarna som jag kände där dem inte ska kännas, medicinen hade jag fått i mig och då ska det inte kännas så här...

Det var då jag kom hem på delade turen som jag verkligen fick den där stöten som gjorde att luften gick totalt ur mig och jag var tvungen att lägga mig och vila ett tag. Länge sedan som det högg så fruktansvärt i bröstet med en svag försvagning ut mot vänster sida, nu är det kört tänkte jag bara... ingen fara på taket utan andas lugnt och vila en stund så ordnar det sig.

Somnade på soffan här hemma en timme och allt var som vanligt igen och den vanliga dagen kunde fortsätta som vanligt.

Jag tänker inte oroa någon med mina smärtor för jag vet att dem kommer att försvinna och jag kommer att leva ett tag till, vem ska skriva den här bloggen om inte jag finns och får belysa er med saker som kanske ingen annan funderar på.

Farsan tar man inte slut på i första taget kan jag ju erkänna, finns för mycket just nu att leva vidare för kan jag erkänna så smärtan överlever jag lätt bara jag får pusta ut med jämna mellanrum.

Kanske kan det vara så att jag har en inre stress inom mig för det senaste som har hänt, ingen som vill höra att ens dotter är en svikare för att hon vill utvecklas inom någonting som hon är bra. Just att få höra det har tagit ganska kraftigt på mig, jag är inte så okänslig som många vill utmåla mig som, jag har ett hjärta jag med även om det kanske inte alla gånger märks.

Den vanliga dagen slutade med glada nyheter där min dotter var involverad faktiskt. Hon hade fått träna med damernas A-lag i VIB idag och det är inte illa pinkat för en 12 årig tjej. Det skiljer trots allt en himla massa år mellan henne och dem äldre tjejerna och det roligaste var att hon hade fått beröm för sin insats i målet.

Bra jobbat för att bara ha stått i mål drygt fyra månader...

Tre matcher

Söndag igen då kan man ju säga och man vill verkligen vila när det är söndag men det får man inte, väcks av en telefon som piper om att det kommit SMS.

Lite irriterande kan jag väl erkänna att det är med den här telefonen som piper ibland hela tiden och det inte är någonting som är riktigt viktigt heller, det som sägs kan man ta via telefonen eller via ett möte om det är så viktigt.

Jag tar det lite lugnt för att sedan är det saker som jag ska göra, planerat in lite i alla fall men frågan är hur mycket jag orkar då jag sovit en aning oroligt under natten, har en stundande förkylning på gång känner jag.

Upp och sätter på kaffet så jag ska vakna till för att jag ska åka iväg för att komma på en match som spelas i K-borg idag mellan Rönnby och Hallsta och någon enstaka match kan jag väl gå och titta på så att dem vet att man finns där i bakgrunden.

Det spelas då jag kommer till hallen... vet inte om jag tycker att spelet har blivit så mycket förändrat men ett par saker upptäcker jag i alla fall, man spelar mer bakom målet så som jag sagt åt dem att göra men inte ville göra.

Tre mål ramlar in i Rönnbys kasse så man undrar då hur det ska går men man kan hoppas på det bästa men visst undrar man då.

I tredje perioden är det någonting som händer och Rönnby kvitterar till 3 lika så en oavgjord match till gör dem denna söndag.

En sak som jag kritiserar är en av spelarna som använder sig av mycket huggande med klubban så det smäller, vet inte riktigt vad det ska betyda att göra så men det är någonting som hon alltid gjort. En annan sak med samma spelare är att då hon förlorar i kamp så slutar hon röra sig och ville helst inte arbeta hem för att jaga boll.

Tjejen min med frugan åker iväg till Örebro för att spela men jag får vara hemma för grabben ska spela en match lite senare och den ska jag ta honom till idag. Det blir till att åka moppe i det kalla vädret men jag är så van vid det så jag ska väl överleva det med, ser till att grabben får på sig ordentligt med kläder.

Min telefon piper någon gång under eftermiddagen då jag är hemma och tystnar och jag är tacksam för det, orkar inte med att läsa en massa dumma SMS, frågor om hur det gått trots att man sagt att man ska vila för att inte slita ut sig.

Tjejens match börjar klockan 13.45 och det spelas för fullt där borta i Örebro och det går bra får jag höra, ett högt tempo precis som det ska vara för att annars är det inte Innebandy kan jag ju säga.

Jag kan bara ge er resultatet då jag inte var med, 5 - 4 vann VIB med emot Lillån.

Grabbens match mot Köping börjar klockan 15.00 och visst förstår man en sak, det blir en vinst igen och nu är det bara att hålla reda på alla bollar som slungas in i kassen bakom Köpings målvakt och det går fort. Ganska tråkigt att se en sådan här innebandy kan jag erkänna och ibland kan jag bara fråga mig varför man inte ger upp med en gång?

Den här matchen slutar som många gånger förut, vinst med stor marginal på hemmaplan, 18-2 till VIB...

Vunna matcher

En helg med bara en massa innebandy igen och det är en rad matcher som ska spelas men dem som är viktigast är dem som mina barn ska spela. 

Under helgen ska dem spela två matcher vardera men det är ett par andra matcher också under helgen som intresserar mig men kanske inte lika mycket.

Grabben spelade emot Skälby idag klockan 10.00 och det var en bra match, bra och jämn för att den här gången blev inte resultatet så ojämn som det många gånger kan göra. Grabben spelade sitt spel men tyvärr hade han lite svårt att komma på att han skulle in med kroppen till en början, han är som gjord för att plocka spelarna i närkamper för han väger drygt 20 kilo mer än motståndaren för det mesta.

Då han väl kom på att kroppen är ett av hans viktigaste verktyg så gick det bättre och han kunde spela på och han gör det med bravur när han gör det.

Jag har bara att inse att jag har en grabb som är gjord för det här spelet trots att jag inte själv klarar av att idrotta på något vis själv, jag orkar inte springa och törs inte överanstränga mig.

Bara att gotta sig i att grabben får göra det som jag skulle vilja göra ibland, jag är nöjd om jag får kolla på och ta mina kort.

Matchen mellan  SKÄLBY - VIB slutade 4 -6.

Den andra matchen för idag gick av stapeln i Köping där VIB skulle möta just Köping. Det var tjejen som skulle spela med sitt nya lag och det är hennes premiärmatch i det nya laget, bara hålla tummarna innan på att det skulle gå bra för henne.

Ut på planen kommer tjejen i sin orange målvaktsdress tillsammans med reste av tjejerna i dem röda tröjorna som senare skulle bli vita.

Erkänner att det var en fröjd för mina ögon att se det här laget spela emot Köping, fart hela tiden och snygga passningar som levererades fram och tillbaka för att kunna bli en del mål. Man ser skillnad i hur man tänker i dem olika klubbarna och lagen, här ser man till att fienden inte kommer till för att skjuta på målet så mycket och gör att målvakten kan ta det lugnt.

Visst kommer det ett par skott på målet men dem plockar tjejen galant för att göra snabba utkast till tjejerna som ska spela bollen.

Premiärmatchen är över och tjejen fick hålla sin nolla i målet, en tjej som myser just nu på planen och myser riktigt ordentligt då hon ska till sina träningar för att kunna avancera inom sporten.

Matchen mellan  KÖPING - VIB slutade 0 - 9.

En annan match som jag hade velat se var den som stod mellan Rönnby och Sala, tyvärr korsade det i tider och man kan inte vara på fler ställen än ett. Fick som sagt hoppa över den matchen tråkigt nog för jag tänker fortfarande gå och titta då jag kan, vill ju att dem tjejerna ska komma vidare men det kanske gäller då att få ordning på allt, kanske byta ledning eller?
Jag tänker inte säga mer än jag behöver för det kan låta som att jag är bitter men det är jag inte, på tjejerna kan jag ju inte vara bitter utan jag bara ifrågasätter hur dessa tjejer kan ligga så långt bak i utvecklingen.

Matchen som Rönnby spelade mot Sala blev i alla fall oavgjord, 2 - 2.

Spelklar

Skönt att det är klart till i morgon så att tjejen får spela sin första match för sitt nya lag och klubb. Under två veckor har hon enbart fått träna så visst längtar hon efter att få spela match igen.

Det är ganska sjukt att man inte kunde skriva på ett papper då man fick det utan väntade med att skriva under det bara för att det var SM som dem sade. Vänta ett tag, det var väl inte ordförande i Rönnby som spelade och inte fixade ett skit med det här SM som hon snackade om...

Skit i vilket just nu, jag är bara tacksam att tjejen ska få komma ut på planen igen och spela men nu som målvakt så som hon sökt sig till i det nya laget. Jag trodde först att hon skulle vara klar på måndag som kommer men man hade fixat så att hon skulle få spela redan på lördag så som i morgon och hennes första match blir emot Köping.

Ju längre tiden går så känner jag att det blir bara bättre och bättre med att finnas i VIB med båda barnen, mera ordning och reda och inte så mycket hoppande fram och tillbaka med tränare som egentligen inte vet någonting.

Det har varit en stor brist och som vi bara blev mer och mer irriterad över och en av dem bidragande orsakerna kanske för tjejerna till att hon la av. Att gå tillbaka till Rönnby kommer hon aldrig att göra sade hon, dem har gjort för mycket illa.

Självklart ska vi med till Köping för att se tjejens premiärmatch för det är så viktigt att vi finns med där. Jag tar med mig kameran som vanligt för att ta mina bilder för det här får man inte alls missa.

Ska väl inte glömma att nämna att vi ska på match innan Köping och det är min grabb som ska spela och där fungerar allting som det ska, bara bättre och bättre blir grabben där ute på planen.

Vad annat kan man säga egentligen än att jag är en stolt pappa till två toppenspelare?

VIB vs RÖNNBY

En match som skulle gått av stapeln i förra veckan men som Rönnby ville skjuta på för att man skulle vara med och spela i New Body, man ville inte att sina spelare skulle skadas men jag säger bara skitsnack. Är man med i spelet så får man tåla att det kanske blir någon spelare som inte håller måttet och kanske måste stå över.

I kväll var inte Rönnbys nummer 3 med och spelade och det är en av lagets bästa spelare anser man.

Här i denna match fick man se nummer 8 i Rönnby spela emot VIB, en annan spelare som alla säger att hon är så bra... inte var hon så bra som man säger faktiskt för inte mycket som hon gjorde för att göra mål eller rättare sagt komma fram till mål.

Spelar man i -00 så kanske man tycker att hon är duktig men i serie -99 så är hon inte speciellt bra och ingenting man kan se upp till kan jag säga. Jag har aldrig sagt att 3 och 8 är mycket duktigare än andra är, visst är dem snabba och skickliga men kanske för att dem har det där som många andra saknar.

En match blev det i alla fall under kvällen och jag är bara glad att den låg på en tid efter att jag slutat mitt arbete så jag fick chansen att se den.

Det spelades på det vis som jag önskar att det laget i -00 serien kunde börja spela men som dem inte lärt sig spela. Varför spelar man inte på det viset då? Kanske för att tränarsidan inte lärt dem att man faktiskt kan spela på det viset...

Det ska bli intressant att följa VIB nu istället för att följa Rönnby på det viset som an gjorde tidigare. Jag hoppas att -00 spelar upp sig men jag blir bara tveksam då jag hör lite här och där, det finns dem som är upprörda över hur det har varit och nästan som det får fortsätta med det mesta.

Nu ska jag inte prata så mycket om -00 för det är en annan klass än vad -99 är så vi får hålla tummarna för att man förstår att man måste lägga om sina träningar och börja prata mera med varandra som spelare och kanske det allra viktigaste, att ledarna pratar med varandra.

Jag njöt i alla fall av den här matchen som spelades och slutade med en seger för VIB med 3 - 0.

Mycket nu

Visst är det mycket just nu och faktiskt har varit under en lång tid tycker jag, för mig har det varit mycket och det är inte bara bra saker som varit kan man lugnt säga. Mycket känslor har det varit som blivit upprivna av olika anledningar men man får se det från den ljusa sidan, allt börjar lugna ned sig lite grann.

Det finns saker som är svåra att smälta men jag försöker att se på det hela med positiva ögon för det är inte jag som drabbas av det i längden i alla fall.

Om man nu vill göra som man vill så får man väl göra det, jag bryr mig inte speciellt mycket just nu om det. Jag bara säger en sak, kom ihåg vad jag sa för att få ordning men ingen lyssnade på det jag sa då...

Jag tror ju det att jag kommer att få rätt för då man ser på det med lite mera granskande så ser man vad som håller på att hända just för att man inte velat ta emot dem råd som man fått. Man kan inte leda en styrka utan att ha makten i sin hand, utan den där makten eller kraften till att hålla ordning så har man snart ett förfall att vänta sig.

På alla fronter har det varit mycket men det har gällt att ta det lugnt och inte hetsa upp sig för det lönar sig inte att göra det. Bättre att se det hela från ett annat håll, det neutrala hållet och låta dem sänka sig själva hos andra och det man gör i dagens läge.

Man tycker en sak om andra och håller sitt om ryggen trots att just sitt är en del av problemet för att det inte blir bättre, man vill bara inte se det utan skyller på andra istället.

Jag tar reda på min skit för att hålla mattan ren framför dörren och är det så att andra inte vill eller orkar göra det så är det upp till dem. Jag har mina svårigheter att lösa och vill göra det utan att andra blir lidande för dem ska inte drabbas bara för att jag inte orkar vissa saker.

Kanske man skulle ta mitt lilla råd att dra sig tillbaka och fundera över hela situationen om man verkligen ska ha en roll som man inte klarar av längre eller som man inte orkar med?

Tyckas konstigt

Visst kan det tyckas väldigt konstigt att jag som inte har min dotter kvar i laget åker till träning för att hjälpa till i det gamla laget, det är bara det att jag vill att det laget ska komma upp i en högre division.

Jag vet att dem här tjejerna kan mycket mera än vad dem visar upp alla gånger och tyvärr förlitar sig på andra spelare som man lånar in. Man jämför sig med spelare som har ett högre självförtroende och därmed sänker sig själva.

Vad är det man måste bygga på egentligen från början? Kanske är det att få upp deras självförtroende och deras fysik för att dem ska orka med att hänga med lagen som är mycket snabbare?

Visst kan man hitta saker hos varje spelare som är unik men tänk om man kunde slå ihop det här så att alla får alla delar, det skulle kunna bli ett riktigt bra lag som man ställer upp en dag på planen.

Ingen spelare är direkt dålig men just att man inte tror på sig själva gör att man blir dålig, att sluta jämföra sig med andra måste vara ganska jobbigt och alltid veta att man ska förlora den här matchen innan man spelat den. Inte behöver man förlora matchen om man bara vänder trenden och intalar sig själv hur jävla bra man är istället för det är dem i grunden.

Här har jag sett att man som ledare inte arbetat med spelaren enskilt just genom att höja deras självförtroende för att hade man gjort det så skulle inte läget vara som det är just nu, dem hade kunnat vunnit en massa matcher istället för att förlora dem.

Man måste få tjejerna att inse att nu är det slut på allt lekande och allt fokus läggs på innebandyn då man spelar den men jag tror att man måste vara fruktansvärt tuff i orden för att dem ska förstå det.

Skit i dem spelarna som man tycker är så bra och koncentrera sig på att tala om hur duktig man själv är...

Jag offrar mig att hjälpa till i ett lag där min egen dotter inte längre spelar och jag gör det för att jag vill och tror på dem, jag skulle inte vara där om jag inte trodde att dem skulle bli bättre.

Ännu mera

Det har gått nästan en månad sedan cupen i Falun och det kommer nu fram mera om vad som egentligen hände där uppe och jag kan inget annat än att bli rådlös då jag hör det.

Jag och dottern är ute på uppdrag för VIB, dela ut reklam för att tjäna in pengar till lagkassan och som vi resonerar, vi vill vara delaktiga i laget så fort som möjligt. Det är då det nya kommer fram då dottern pratar med mig om hur hon känner sig för allting som har hänt.

Tidpunkten för det här med vattnet i hennes säng hade skett under fredagen den 27 december efter klockan 00.00 så alltså låg min dotter i en blöt säng i två nätter. Det är ju för djävligt det hela kan jag bara säga i orden för att så här ska det inte gå till. Men var fanns ledaren som skulle vara inne i sovsalen vid den tidpunkten? Här kommer det fram att hon var ute och jagade tre av spelarna som inte alls befanns sig i sina sängar som det var sagt och kanske det bedrövligaste var att en av dem var hennes egen dotter, skandal säger jag ju bara.

Man undrar bara om inte dottern till ledaren ska vara ett föredöme men det verkar inte som så utan är man ledardotter så kan man göra som man vill.

En av dem nattliga spelarna var också en av dem som fick vila på lördag förmiddag tillsammans med den som hällde vatten för att dem hade ju inte sovit på natten, hade jag fått reda på det här då jag kom på lördag morgon så hade jag inte varit tyst.  Man tyckte att man skulle låta dessa två spelare slippa gå dem 3-4 kilometerna som alla andra var tvungna till för att dem skulle orka spela matcherna under lördagen, skitsnack säger jag. Orkar man jävlas och springa och jaga pojkar på natten så ska man orka spela också... här luktar det bara särbehandling.

Det är bara tragiskt att min dotter inte säger sådant här med en gång för att inte uppfattas som en tjallare och skvallrare...

Här står man och frågar mig varför min dotter vill sluta i Rönnby -00 och fattar fortfarande inte trots att man förklarar att den som kom från -01 är samma spelare som terroriserade dottern tillsammans med en annan i det andra laget så hon bytte lag.

Det är väl förståeligt att man försöker ta sig från dem som plågar en och som redan utsett att man ska plågas för att man inte ger igen?

Det är ingen ursäkt att man har ADHD för att bete sig illa emot sina lagkamrater kan jag ju säga men det är precis som att man ska skydda dem från att få en konsekvens för sitt handlande. Jag känner just nu bara ett enormt agg för hur man har resonerat i det hela, man låter den som är drabbad sluta för att behålla den som mobbar bara för att man är rädd för att man ska bli anklagad för diskriminering på grund av funktionshinder.

Gick vidare

New Body steg 2 har spelats idag och i serie - 00. Laget som min dotter spelat i var ett av lagen som spelade så det var en höjdpunkt kan man ju säga för många, min dotter var där för att titta men inte för att vara en del av det som sagt var.

Man förlorade dem två första matcherna hörde jag och det var väl tråkigt men man vann den tredje med 7 - 3 och genom att man vann den så gick man vidare på målskillnad och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om detta.

Visst vill jag att det här laget ska vinna men inte på det vis som man gjorde det nu igen. Halva laget var ju för guds skull inlånat från andra lag inom Rönnby, -99 och -01 hade man tagit in och lät sina egna spelare sitta på bänken den större delen av tiden.

Det fanns spelare som inte fick spela en enda minut av dem tre matcher som dem spelade och man kan ju undra vad dem tänkte? Jag vet inte om jag skulle suttit kvar om jag var dem. Det här var ju som att man tog in spelare utifrån och hade sina egna som några dockor bara för att fylla upp stolarna.

Nä, i mina ögon så kanske man kan säga att det var inte det ordinarie laget som vann utan det var ett gäng legoknektar som vann åt dem bara för att få tre lag att skicka till  Växjö för att göra upp om medaljerna i mars månad.

Målvakterna man hade var inte ens deras egna så inte ens den som skulle vara den vakande tillhörde deras egna, om man tänker spela på dem här kompromisserna så tror jag ju att man är farligt ute.

Visst vill man vinna sina matcher men kanske ska man göra det med sina egna i ledet och inte bara tro att man kan ta ett lag mot toppen genom att låna in spelare.

Hur ska man göra till finalen? Ska man gallra bort sina egna spelare och komma med spelare som inte är deras egna?

Så som jag tänker är det dags att börja träna hårdare för att vinna det som ska vinnas på egen hand och inte bara lita på att andra ska göra det åt sig, det är inte rätt emot laget i det stora hela och på det här viset finns en risk att spelare bara skiter i allting och försvinner.

Höjdpunkten på det hela, jag kallar det för katastrofevenemang, var att dem som ledde laget inte ens är ledare för laget och det är då man verkligen får sig en funderare på vad det är som inte stämmer. 

Kanske gör man det bara så bekvämt för sig själv just nu...

Död för mig

Jag har en person som jag betraktar som död trots att han lever och jag tycker att jag har rätten på min sida att betrakta honom som det.

Det finns ingen människa som jag avskyr så mycket som honom och jag kommer alltid att göra det för det finns ingen plats för honom i mitt liv eller mina barns liv.

När jag fick min dotter så ringer svinet upp mig för att önska mig God Jul, ingenting som jag är intresserad av kan jag ju säga. Jag gör en brytning och börjar prata om min dotter och då får jag till svar att han har lite bråttom för att han ska ut på jakt... så viktigt var det att jag hade blivit pappa!

Inte en enda gång har det svinet sett mina två barn och han kommer aldrig att få träffa dem heller kan jag ju säga er, vill man inte kännas vid dem då dem kommer så behöver man inte möta dem senare heller.

För mig är denna man död trots att han ska kallas för min pappa men jag vill inget ha med honom att göra för han är en pest enbart för hela denna värld. Så mycket skada den människan har gjort går inte att tala om men det finns ingen som har så många fiender som honom, dem allra flesta är hans egna barn.

Jag har sagt en gång att då den mannen läggs i jorden så ska jag dansa på hans grav och det ska jag göra för att visa min totala glädje över att en pest är bekämpad på jorden.

Mina barn har aldrig träffat sin farfar och inget dem lider av kan jag ju säga, har man en farfar som inte ens önskat sig barnbarn kan gott dö ensam och bortglömd och det är just det han kommer att göra en dag. Visst finns det dem slickar honom i röven men det är för att få tag i dem pengar som han kanske har, förmodligen har han supit upp dem som med alla andra pengar som han stulit av mig och många andra under åren....

Tolkningar och anledningar

Ibland kan jag bli lite fundersam över hur andra tolkar det som sägs, man hör en sak och sedan tolkar man det som man vill och vrider på det till någonting som inte alls stämmer. Just det här är myndigheter eller vad man nu ska kalla dem för att göra, en sak sägs och därefter då det kommer på papper så är det ingenting som stämmer.

Om man säger att man inte har daglig kontakt med någon som blir det att man aldrig har kontakt med den personen, lika bra att säga att man har daglig kontakt så det inte blir feltolkat.

Jag i mitt fall kan ju säga att jag inte inte daglig kontakt med någon och vill inte heller ha det för hur skulle jag orka med det? Man ska inte ha daglig kontakt med sina föräldrar eller syskon för det tär på en.

Det här med att man inte träffar vissa personer är också en sådan här sak som många hakar upp sig på. Om man inte har kontakt eller inte pratar om en viss person som egentligen ska stå en nära som dem säger, då är det någonting som är fel på dig. Myndigheter är här också ett bra exempel på hur dem tänker kring den här frågan. Du är i deras ögon sjuk som inte har kontakt med din pappa eller inte vill att dina barn ska träffa honom utan föredrar att säga att han är död för att det inte ska komma en massa frågor.

Myndigheter resonerar på det sättet att man visst ska ha kontakt med dem som finns runt en, spelar ingen roll om den personen har en läggning att skada andra med vilje, bara myndigheten får som dem vill så spelar det ingen roll vad som händer.

Jag undrar hur många som far illa av att myndigheter och samhälle säger att det ska vara på ett sätt trots att det finns en fara för att bli utsatt? Då det väl händer någonting så tar inte samhällets organ på sig ansvaret utan då låter det istället att skulden ligger på dig själv som gjort det här felet trots att du vet om problemet. Det är ett bra konstigt samhälle som vi lever i kan jag tycka...

En annan sak som jag finner väldigt lustigt att höra är den här; "Han/hon/du är inte som alla andra". Vad är det dem egentligen menar med det?

Är det verkligen meningen att alla ska vara likadana, stöpta i samma form? Det blir ganska tråkigt om vi alla människor är exakt likadana varandra kan jag säga, ska det vara på det viset så vet ni vart ni kan stoppa mig...

Lång dag

Det blev en lång dag för mig och för oss alla kan man säga, jag klev visserligen inte upp ur sängen förrän klockan var vid 07.50 men jag var vaken. Ont i lederna hade jag så jag valde att ligga ett tag extra och jag pratade med grabben som började tidigt medan dottern inte skulle börja vid 10 tiden, ganska lyxigt kan man säga.

Jag visste vad jag hade att göra idag faktiskt men det var inga roliga saker men saker som jag vet att man måste göra i ett hushåll så bara bita i det sura äpplet.

Jag gillar att ha att göra men jag orkar inte hålla på för mycket så nu gällde det att lägga upp allting lite smart för att orka med sakerna. Åka till city först eller städa, inte svårt att bestämma sig för att sticka till city för att lägga den där handpenningen på resan för att ut och resa ska vi göra för tredje året i rad. Tycker nog att vi kan göra oss förtjänta av att sticka från det här landet ett tag.

Jaha, 4000 spänn fattigare men med ett litet leende på läpparna och någonting att se fram emot hade jag då jag gick ut från butiken och redan var jag där under en himmel med sol och värme, vet inte hur den svenska sommaren blir men det bryr jag mig inte om för bort från Sverige ett tag ska jag.

Jag vill faktiskt inte vara i Sverige under min semester för jag blir inte lyckligare av att åka till samma ställe hela tiden här hemma, ganska tråkigt och bara deprimerande att veta att pengarna jag ger svenska staten inte ger mig så mycket.

Hem efter uträttat ärende nöjd, bara för att plocka fram maskinen som ska se till att dammet skingras ett tag, idag borta för att i morgon komma tillbaka. Aldrig har jag varit med om ett hem som kan damma igen över bara ett dygn och dem säger att ventilationen är som den ska och jag säger bara skitsnack.

Sak samma, jag vet att jag har städat så inte mycket annat att göra utan det får väl damma igen så som det gör och bara att kämpa vidare.

Laga till mat för att komma iväg på träningar, det allra viktigaste för oss i den här familjen då det är ett gemensamt intresse för oss alla och som ger så mycket på alla sätt. Det är många timmar som läggs i dessa hallar för att barnen ska komma vidare i sitt spelande och jag har en del i det också så att jag är nöjd, dem gör någonting som jag inte kan göra.

Barnen kommer förmodligen att lyckas bättre i livet än vad jag gjort och det får jag se som ett plus i kanten, har lyckats att få två barn som är fruktansvärt duktiga i innebandy och som får höra det från olika håll och inte bara från mig.

Lämna ifrån

Jag är inte så att jag inte kan lämna ifrån mig mina bilder på laget, dem är ju på bild så visst ska dem få en del av bilderna så dem har i sitt arkiv till sidan. Trots att dottern lämnat truppen så ska givetvis en del finnas kvar i den gamla klubben för det är trots hennes moderklubb.

Jag har som sagt ett tusentals bilder på laget hemma och jag bjuder gärna på en del av dem jag har, att skicka alla bilder skulle vara helt omöjligt faktiskt men en del kan jag skicka. Jag hoppas att dem bilder jag skickat över den här gången ska vara av intresse, jag har bara plockat en del och sedan är det mottagaren som får välja ut sina egna bilder att ha på sidan.

Just bilderna är till för att göra lite reklam och kanske kommer det att bli flera men då inte som lagmedlem så att säga utan som besökare på läktaren.

Det som man kanske kan fråga sig är varför inga andra föräldrar har tagit bilder av matcherna som spelats, har man verkligen inget intresse av att ha bilder på sina spelande barn? Jag tycker att det är så otroligt viktigt att ha bilder för att på äldre dagar se på och som mina barn kan visa för sina barn.

Just att jag tar mina bilder på mina spelare är för att visa hur mycket jag uppskattar dem och att dem orkar med att spela så som dem gör, det blir många matcher under ett år...

Visst kan jag bjuda på lite bilder till hemsidan, jag ska inte vara så nedrig så att jag inte ge bort lite bilder för att visa upp dem för alla som vill se dem. Jag har upphovsrätten på bilderna så jag äger dem men lånar ut dem så att säga...

Nu i kväll skickade jag iväg 98 bilder sammanlagt men det är ingenting jämfört vad jag har i mina arkiv här hemma kan jag tala om.

Hjälper gärna till

Jag har sagt det att jag hjälper gärna till i det gamla laget men jag gör det om jag får vara med och införa en del nya saker som gör att själva innebandyn hamnar i fokus, därför man kommer till träningar kan jag ju tro. Inte kommer man till sina träningar bara för att träffa sina kompisar i laget för att då behöver man inte komma anser jag, man blir inte en bättre spelare av att komma och snacka.

Jag gav ett erbjudande men jag har inte fått något riktigt svar på om man vill att jag ska vara med och stötta dem här tjejerna utan det jag fått är enbart dumma ord emot min dotter, det känns då inte bra ännu att komma till träningar. I det här fallet kanske jag kan tycka att man kan be dottern om ursäkt för det som sagts och vara glad att jag vill vara kvar och hjälpa till.

Jag har inget som binder mig till laget men jag är väldigt gärna med som ledare för trots allt så gillar jag tjejerna i laget och vill att dem ska komma vidare i sitt spel.

Det som jag kan vara en resurs i är att stärka deras lagmoral och förstå att man inte spelar som enskild spelare utan spelar som ett lag, innebandy är ett lagspel och då ska det synas.

Dem här spelarna som kommer dit bara för att dem anser sig vara bättre måste komma på vad spelet innebär, man kan inte vinna på egen hand utan måste spela som ett lag för att nå sitt mål gemensamt. I just det kan jag vara en bidragande resurs för alla i laget.

Jag vet att det finns spelare i laget som kan komma långt men dem måste också ha en del regler att gå efter för att klara av att komma dit. Att släppa på allting gör dem ingen nytta och dem måste ha sig en tillsägelse då dem flippar ur totalt, måste veta vad det är som gäller för dem på träningar och att det är fokus på spelet som det handlar om.

Jag ska svara på det SMS som jag fått men just i dag orkade jag inte med det efter det som jag fick på SMS för några dagar sedan, det var inte kul att läsa det som skrevs då det inte alls stämmer och att anledningen redan talats om vid flera tillfällen.

Alltid bättre att byta lag eller klubb istället för att totalt lägga av men jag hjälper gärna till trots att det är ett konkurrerande lag och klubb.

Finns redan

Första ordinarie träningen för det nya laget var det idag för tjejen och det hade gått bra för henne fick jag höra. Efter träningen hade hon med sig saker som skulle prövas ut i storlekar men efter att ha sett det på henne så kan man kanske säga att det är en stor tjej.

Just materialmässigt är det stor skillnad på dem här två lagen kan jag erkänna och jag blir bara förbluffad...

Jag har redan skrivit i att tjejen skulle över till samma klubb som grabben, VIB, för att fortsätta sitt spelande där och jag var emot det till en början men jag som pappa måste stötta mitt barn så... jag tror nog att det hela kan bli väldigt bra när hon hon kommer in i gruppen och som jag tolkar det som så tas hon om hand väldigt bra redan.

Vart fick dem ifrån att lagets tjejer skulle vara bitchiga?

Det som gör mig bara säkrare och tycker att dottern gjort rätt är att ifrån andra lagets sida kallade henne för svikare och dålig lagmoral, man säger inte så då man redan förklarat vad det är som gör att man vill byta lag. Det handlar som sagt var inte om att vinna utan om att utvecklas och nu fattar jag att dottern kommer att få den utveckling som hon så väl behöver för att bli någonting.

Jag har fortfarande inget emot det andra laget men jag kan säga det att inte kommer tjejen att gå tillbaka, inte efter att ha fått reda på vad man sagt i laget eller vad man sagt att hon skulle vara.

Det här är bara naturligt att göra om man inte känner att vägen är tillräckligt bred...

Nu finns tjejen redan på den nya hemsidan, fort gick det att knappa in henne så att hon skulle komma med på lagets sida. Ett välkomnande till laget blev hela familjen så vad ska man säga?

Då är det så

Jag har pratat om klubbyte och i går kväll blev det riktig bestämt att det kommer att ske men en vecka tidigare än vad vi hade trott. Vi gav det gamla laget förslaget om att tjejen kunde vakta kassen åt dem under en turnering men detta avböjde dem nu i kväll från en av deras tränare som varit med sedan början.

Jag hade väl lite av det i skallen kan jag erkänna, att man inte ville ta emot det stöd som vi erbjöd men sättet att tacka nej till det kan jag ju säga att jag reagerade på, man pratade om att hon var en svikare och att det var dålig lagmoral... vad ska då dottern säga om lagmoralen i det laget egentligen.

Är det verkligen lagmoral att hälla vatten i andras sängar och slå andra med klubba och hand? Är det verkligen bra lagmoral då man står och talar om  att alla lag är bättre än vad en själv är, stärker det alla i laget eller?

Jag kan räkna upp ett bra antal saker som man kanske skulle behöva arbeta med i sitt lag för att få ett lag som fungerar på alla håll och som kanske kan få spelare att stanna och få en utveckling som man vill ha. Inte kan man väl lägga tiden på en och samma spelare hela tiden och höja dessa i skyarna för att det är en spelare som en gång gjort mål men inte gör det längre? Inte kan man väl följa en spelares vilja bara för att den spelaren inte ska bli sur?

Jag vill inte prata skit om det laget men jag kan ju bara säga att man inte ska kalla tjejen för svikare för hon sviker inte men hon har gett upp med att vara den som ska ta emot smällarna för att hennes kamrater inte stoppar anfallen.

Vi i familjen har varit aktiva i laget medan vi sett hur andra föräldrar inte ens dyker upp på matcher för att det är jobbigt att åka och titta, bryr sig inte ens om att visa att det finns ett intresse för spelet.

Det finns föräldrar som bara ser till sin egen dotter och tycker att man ger henne för lite tid och tycker att det är orättvist att hon inte får spela hit och dit, spelar ingen roll om den dottern inte alls är den spelare som dem tror. Är man inte med på träningar så vet man kanske inte om att deras dotter är en av dem största fuskarna, ser till att smita från övningar och gör övningar på det vis dem själva tycker dem ska göras på.

Visst är jag lite bitter över att man säger att min dotter är en svikare men om sanningen ska fram så var det faktiskt så att hon ville byta klubb redan efter sommaren förra året, jag som stoppade det hela.

Hade jag kanske vetat det här så hade tjejen fått gå över då hon ville för att då hade vi sluppit det här.

Jag säger inte mycket mera om det här i kväll då det kan bli så fel då man är ledsen, jag önskar bara RIBK -00 lycka till i sitt spel och sökande och upplärning av en ny målvakt.

Bomben kom

Dagen började tidigt för oss då det skulle spelas en match tidigt och som kanske inte var någonting som fanns lust för att göra egentligen men som vi sagt att den skulle spelas. Jag förstår ju varför den inte ville spelas men har vi sagt någonting så står vi för det för man kan inte bara backa undan hur som helst och lämna någon i sticket, inte min melodi.

Tittar ut och ser ett täcke där ute, det har kommit snö och det är kallt så kanske får vi behålla vinter ett tag i detta trista land, visserligen för sent men ändå. Det här är ju någonting som vi alla väntat på för att just snön kan ge oss en del ljus som vi behöver, inte alls roligt att gå ut då det är så svart på morgonen och mörkret gör oss väldigt dystra i humör.

Jag känner i alla fall av att det blev kallt, alla leder ömmar som bara den och det är som att allt vänds upp och ned för mig.

Trött och återigen trött kan man ju säga att jag är och jag blir inte gladare av att få veta att planeringen inte alls fungerar en sådan här morgon. Jag är ingen vän av förseningar men idag blev det försening med rejäla steg för en hade försovit sig just idag då det är match, inte alls bra.

Alla trötta och frusna och tiden före en match är det inte bra att det blir förseningar kan jag ju säga er, spelarna är ivriga på att få värma upp och få komma igång med matchen. Jag avstod att vara nere i båset på matchen då ytterligare en bomb kommer att fällas efter bomben med snön...

Matchen spelades och jag tycker inte att den spelades så bra och här har vi delade åsikter. Kan inte begripa varför det ska vara så svårt att vinna en match trots att man tränat så många år. Det är ganska tragiskt det här, matcher spelas men knappt några som blir vunna på grund av lagets moral som finns och den kan man kanske säga är urdålig.

Målvakten har inte en chans att göra sitt arbete om det inte finns spelare som kan skydda och det som hände idag.

Alla ville vinna den här matchen och en som verkligen vinna den var min dotter som stod i mål och som har tagit kanske ett av sina svåraste beslut i sitt liv, ett beslut som kommer att avgöra mycket för henne och som skulle bli den andra bomben idag.

Efter matchen släpptes bomben och som en del hade förstått att den skulle komma, jag står bakom min dotter, meddelandet om att hon byter klubb från RIBK för att spela för VIB.

Ett beslut som hon helt och hållet tagit på egen hand av olika skäl men främst för att få komma vidare i sin egen utveckling som spelare i målet men även ute på planen.

Ett beslut som kanske kommer att förändra lagets framtid och för ledarna i laget då man kallt räknat med att man fått en målvakt som man faktiskt glömt bort många gånger, det som tjejen också förklarade.

Visst tycker jag det är tragiskt men dottern måste få sin utveckling som hon vill ha men samtidigt erbjöd vi att vi skulle hjälpa dem en vecka framåt, även att jag skulle kunna ställa upp och hjälpa dem på träningar. Vi bad dem att höra av sig om hur man ställer sig till detta men ingenting har vi hört då det här blir skrivet så vi tar för givet att man inte önskar hjälpen.

På måndag skriver vi på alla papper för att flytta över till VIB så beslutet är helt och hållet oundvikligt nu, alla barn spelar under samma klubb.

Lite dåligt

Ju mera man tänker på det så blir man bara mer fundersam, kan det vara så fruktansvärt svårt att komma i tid till sina träningar? Är det verkligen så svårt att titta på sin lagsida då man har träning istället för att skicka dessa eviga SMS och fråga ledarna?

Jag får hålla reda på tider hit och dit åt mina barn och det kan jag ju tycka att andra föräldrar också ska kunna göra, det är väl ingen som håller reda på tiderna åt mig.

Ska man utöva någonting så måste man väl kunna söka informationen där som den finns skriven och i detta fall på lagsidans kalender.

Det här är bara en massa bekvämligheter att låta andra hålla reda på allting åt sig.

Det är ganska svårt att få ett bra lag om alla spelare kommer för sent, droppar in som att det inte är så farligt att komma lite sent. Det är lika illa som att man inte förstår att man ska vara ombytt till att träningen börja, skor ska vara påsittande, vatten ska var påfyllt och glasögon samt klubba finnas tillgängliga, svårare kan det väl inte vara?

Det här verkar vara ett stort problem för vissa och tyvärr smittar det här av sig till andra spelare för det är ju häftigt att vara som alla andra.

För mig är det disciplin som saknas många gånger för detta smådrickandes och andra störande moment kan göra vem som helst tokig. Problemet är att man har hållit på så här länge utan att någon sagt ifrån, att inte närvarande föräldrar reagerar på detta har jag svårt att förstå.

Vill man verkligen inte att sitt barn ska komma vidare i sin idrott?

En del dyker inte ens upp sina träningar men att spela ska dem göra, lite dålig stil säger jag. Har man verkligen ingen lagkänsla utan tror att det är bara att göra som man vill och alla andra ska rätta sig efter det?

Lagtillhörighet

Det här med vilket lag eller klubb som man tillhör har varit viktigt för oss men nu den senaste tiden har det blivit mindre viktigt, för mycket har hänt för att vi ska kunna känna det här med att det är så viktigt att exempelvis tillhöra Rönnby.

Grabben spelade för Rönnby SK först för att där byta till VIB, av olika anledningar så var ett byte enda alternativet och som visade sig vara ett bra alternativ för hans del.

Tjejen har spelat för Rönnby IBK i alla år och det har varit viktigt för henne att göra det för att vill man spela med Tigers så ska man spela där, jag har väl hållit med henne om det och det har varit bra.

Tjejen har bytt lag enbart på grund av olika saker som skett där hon blivit lovad en massa saker men som inte blivit gjorda och då vet jag inte längre om man kan vara med i laget, bytte till en högre årskull för att få utvecklas.

Nu vet jag inte riktigt om tjejen utvecklas så som hon vill och trodde att hon skulle göra då hon gick över till annat lag. Började spela som målvakt men tappade helt plötsligt sin motivering för att spela efter en cup som egentligen skulle ha vunnits men blev utslagen för att vissa spelare inte alls orkade spela som dem skulle. Tragiskt men sant så att säga.

Nu i kväll tränade båda barnen i Klöverhallen för sina lag, tjejen först med sitt ordinarie lag för att därefter gå till VIB - 99 för att provspela som målvakt då dem sökte en målvakt. Tjejen har en egen utrustning som jag betalat och det är samma modell som VIB har köpt in och som hon verkligen vill använda och är det så, då ska hon stå målvakt.

Jag har försökt att förhindra ett byte av klubb då jag tror fortfarande på Rönnby ska kunna bli ett bra lag, än så länge är det mycket att arbete med och kanske kan man ställa sig frågan om hur lång tid det ska ta?

Provträningen gick i alla fall bra och tjejen trivdes och upplevde inte alls dem övriga som "bitchiga" som vi hört att dem skulle vara faktiskt. Tjejen upplevde dem som trevliga och ett bra bemötande fick hon av spelarna och tränarna med en gång och det lovade bara bra kan jag ju säga.

Man lovade att hon verkligen skulle utvecklas om hon kom över till dem och jag tror dem, jag har sett deras lag spela och det är riktig fart i dem.

Tjejen fick mycket beröm som målvakt trots att det är jag som tränat henne och då är jag inte tränare över huvud taget men jag vet hur det ska göras. Allt har jag inte kunnat träna henne på som sagt var men grunderna har jag gett henne och det har som sagt varit mycket snack hemma om hur man ska spela som både målvakt och ute på planen och jag kan se henne som en av dem bästa spelarna som jag sett. 

Det är tillåtet att skryta anser jag i vissa fall.

En och en halv vecka kommer tjejen att stå för Rönnby för att sedan ta sitt beslut om hur det ska bli, byte av klubb eller inte, vad beslutet blir kan jag inte svara på men jag tror jag vet...

Utomlands

Japp, det blir en resa det här året igen och den går Gran Canaria igen men till ett annat ställe. Visst ville vi åka tillbaka till Mogán igen men vi tog ett beslut om att kanske ta oss till en annan plats det här året för att få se lite mera av ön och jag tror nog att det var ett vettigt beslut.

Barnen vill ha saker att göra som gör att dagarna inte blir så långa och tråkiga så mycket därför som vi valde ett annat ställe.

I beslutet om var vi skulle resa fick alla välja efter att vi jämfört olika ställen av bilder och filmer som går att se och då föll beslutet på De Ingles men där vi också får en egen bungalow så att vi kan sköta oss på egen hand. Aktiviteter för barn finns för att barnen är inte vuxna riktigt trots att man kan tro det på deras storlek, inga små bitar men jag tycker att så länge dem är barn så ska dem få vara barn och leka av sig i poolen och med en massa andra saker.

Vi ville åka i tre veckor men blir två som vi beslutade oss för till slut, vi kan ju försöka få en tredje vecka men jag vet inte om jag orkar med att strula med det just nu. Man kan ju ta två veckor i Spanien och blir det pengar över så skulle man kunna flyga en vecka eller några dagar till annat ställe bara för att se mera av världen som jag brukar säga är på väg att gå under...

Nu är det bara att börja längta igen efter semester för att kunna få sätta sig på flyget till andra breddgrader och man kan ju hoppas på att det blir två bedrövliga veckor här hemma i Sverige under tiden.

Jag behöver den här resan som vi bokat och ska jag vara ärlig så behöver vi alla den för att komma ifrån allt det bedrövliga som vi varit med om.

Ett uppehåll

Vi har kommit överrens om det här hemma för att hitta tillbaka den där motiveringen som krävs för att spela vidare på allvar, tjejen ska göra ett litet uppehåll som målvakt för att spela ute under en kortare tid.

Jag har sagt det att jag sett att det är saker som händer med tjejen, att glöden fattas där för att spela och det var just det här som var problemet, känner sig ganska ensam i laget. Att vara målvakt är inte alls lätt, det är lätt att man blir ensam.

Jag informerade laget idag efter träningen att Emmy kommer att spela målvakt i två veckor till men att hon därefter gör ett uppehåll för att spela ute, detta för att hitta tillbaka det som hon förlorat.

Hon mår inte så bra som man kan tro men hon säger inte så mycket utan det här är saker man får dra ur henne och det är inte heller så bra. Efter Falun så är det som att luften bara gått ur henne och det har varit mycket för henne på sista tiden med sina egna känslor till laget.

Jag vill inte att tjejen ska lägga av helt och hållet eller byta lag och då är den här lösningen ett sätt för att hon ska fortsätta spela, laget vill ju att hon ska vara kvar och då måste man göra någonting för att behålla henne.

Uppenbarligen är hon en spelare man inte vill bli av med men då måste hela laget skärpa sig, arbeta ännu hårdare för att komma vidare i sitt spel och sluta leka vid träningarna. Fokus ska ligga på det som man ska göra på sina träningar.

För övrigt om dagens träning som jag åkte till måste jag säga var en bra träning där man gjorde det man skulle, vissa blir bättre och bättre medan det finns dem som inte kommer så mycket längre.

En del arbetar med att bli bättre, så är det bara och jag tror ju att man snart kommer att kunna gallra bort dem som inte kommer att klara av nästa steg...

Oroväckande

Det är lite oroväckande det som sker just nu, jag har sett saker som kanske inte är helt okey och det som jag tycker är värst är att man tror på allting. Man pekar ut min tjej som boven i dramat för att hon har börjat med att försöka reda ut vad som egentligen skett eller sker men det får hon bara skit för.

 

Jag kan tycka att man har rätten på sin sida att fråga vad som är fel om någon plötsligt undviker en hela tiden, andra tycker inte det men det är för att man inte vill ta på sig skulden för vad som sker. Jag står på dotterns sida och tycker att det är bra att hon tagit upp saker om varför en viss MC helt plötsligt drar sig undan henne då hon kommer i närheten. Detta att man drar sig undan nekar man till men även jag har sett det så visst är det någonting fel.

 

Allt har varit bra under hösten fram till november månad då det dök upp en spelare sedan förr och som tar en hel del plats, det märktes inte först men sedan började två egon upptäcka varandra och så startade det med en massa skit i Falun.

Dottern blir utsatt för saker men säger ingenting förrän vi kommer hem och jag tar upp detta men den som gjort det nekar och min dotter får nästan skulden för att hon inte sagt någonting.

Vad hade hänt om hon nu sagt någonting och det uppdagats där i Falun vad det var som skedde? Inte ett skit tror jag faktiskt.

 

Den där magkänslan om att det varit någonting som inte stämmer har jag haft ett tag och se vad rätt jag fick! Bara en undran om när det hela ska ta slut för tjejen gör ingen illa utan det är hon som blir illa behandlad och blir inte trodd när hon säger som det är men jag tror på henne för jag vet att hon inte skulle våga ljuga.

Här ser man hur olika man blir behandlad för at man ingenting säger eller inte tillhör ett viss gäng men då anser jag att det är bara att skita i det och dem får klara sig själv.

 

Många alternativa förslag har jag på hur man ska bemöta detta så vi får väl se vad som blir tjejens alternativ, hur det än blir så tror jag ju att det kommer bli ett beslut där man kommer anse att hon sviker dem andra.

Jag bryr mig inte om hon sviker dem andra bara hon själv mår bra av att göra det beslutet. Man ska inte behöva bli behandlad som skit för att man ställer en simpel fråga om varför någon undviker en. En rak fråga ska ha ett rakt svar.

 

Det som jag kan säga så här på rak arm är att man inte ska tro att man är bäst om man hela tiden tappar bollen och inte ens kan skjuta då man ska skjuta, man är ganska dålig då anser jag. Vill man inte heller ovanpå detta lyssna på vad andra säger och inte tål kritik så är det ännu värre faktiskt och då är man bara 13 år gammal.

Det är här man funderar på hur föräldrarna klarar av en sådan här person.

 

Vinnande lag

Visst är det fortfarande så, det kan bli ett vinnande lag men det krävs att alla sätter till för att bli det. Det duger inte med att komma till träningar och matcher för att man tycker att det är roligt utan det krävs att man verkligen vill satsa på det här.

Jag har en del namn som jag ser som "farliga" spelare i laget och dessa måste man bearbeta extra hårt för att dem ska lägga ned sin kraft på att komma vidare eller krasst bara lägga av och spela.

 

Jag har sett för mycket och jag lägger ned alldeles för mycket kraft på att bry mig om laget och innebandy över huvud taget som jag känner nu. Det som jag säger verkar inte alls bita på någon utan man gör i alla fall som man vill som spelare.

Vad är det som gör det så svårt att förstå att utvecklingen som spelare ligger på sig själv? Det är inte alls tränaren det handlar om utan bara om spelaren i det här...

 

Om man inte kan ta kritik eller lyssna på vad man säger så har man inget riktigt intresse för det man håller på med och då kanske man ska ta och fundera på om man vill spela vidare. Jag rekommenderar gärna vissa spelare att lägga sin klubba på hyllan och börja spela någonting annat som exempelvis schack som är i en hastighet som passar dem.

 

Innebandy är en tuff sport där man måste gå in med kroppen för att vinna bollen och faktiskt transportera den så att det blir mål, här duger det inte med att tuscha någon och slå bort bollen för att den ska hamna i motståndarens händer.

Ingen som går sönder av att en annan trycker på emot sargen, annat är det om man slår in i ryggen med klubban så dem stupar rätt emot sargen, då blir det skador.

 

Man kan inte driva bollen framför sig med en hand för att sedan byta grepp och lägga bollen till rätta för att skjuta, man har inte den tiden och det är inte speciellt överraskande för målvakten heller. Ska man driva bollen så ska man göra det på ett sådant vis så att man kan skjuta med en gång utan att målvakten eller försvaret hinner med att ta bollen.

 

Det kan som sagt bli ett vinnande lag men just nu är det väldigt tveksamt om det någonsin kommer bli det, man vill inte alls ha kritik för hur man spelar och man vill inte se hur bra man egentligen är utan alar bara om att man inte kan och hur bra andra är.

Det här med att intala sig om hur bra man själv är inget som man kan för att man tror bara att man är sämre än andra, vissa är duktigare än andra på att uttala sig om detta och drar då med sig alla andra spelare i fallet.