Vi skulle nu vara vana vid dessa dagar som vi har utan snö eller någonting annat som kan lysa upp dagarna för oss, dem är enbart gråa och trista. Det bäddar för att man blir trött och faktiskt blir deprimerad till den milda graden att man inte vill kliva upp ur sängen.
Jag som har haft en depression är väldigt känslig för dem här dagarna och då jag blir utan saker att göra, jag vill helst bara lägga mig ned och sova, dra täcket över huvudet och vakna till då det blir ljusare utomhus.
Den här snön som vi vill ha och ibland inte vill ha skulle ha hjälpt till lite med humöret, snön gör det lite ljusare men den här vintern har snön och solen varit väldigt sällsynt kan man säga.
VAKNA UPP!
Spelar ingen roll hur mycket man än skriker dem här orden till sig själv, man glider med in drömmarnas värld för at så lite energi för att stå emot har man. Man vill inte somna men man kan inte göra så mycket åt det om man inte har energi för att stoppa det hela.
Jag nickar till ofta men bara korta stunder och jag kämpar för att inte mina ögon ska sluta sig totalt för några timmar.
Inte blir man heller piggare av att se att ungdomen som ska träna inte alls lägger energi på själva träningen utan hellre kommer för att snacka en massa skit med varandra, bryr sig inte alls om att det finns dem som verkligen är där för att träna.
Ett fåtal förstör för så många andra och det här är inte rättvist, jag blir bara trött av det hela då det blir för mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar