Dagen började tidigt för oss då det skulle spelas en match tidigt och som kanske inte var någonting som fanns lust för att göra egentligen men som vi sagt att den skulle spelas. Jag förstår ju varför den inte ville spelas men har vi sagt någonting så står vi för det för man kan inte bara backa undan hur som helst och lämna någon i sticket, inte min melodi.
Tittar ut och ser ett täcke där ute, det har kommit snö och det är kallt så kanske får vi behålla vinter ett tag i detta trista land, visserligen för sent men ändå. Det här är ju någonting som vi alla väntat på för att just snön kan ge oss en del ljus som vi behöver, inte alls roligt att gå ut då det är så svart på morgonen och mörkret gör oss väldigt dystra i humör.
Jag känner i alla fall av att det blev kallt, alla leder ömmar som bara den och det är som att allt vänds upp och ned för mig.
Trött och återigen trött kan man ju säga att jag är och jag blir inte gladare av att få veta att planeringen inte alls fungerar en sådan här morgon. Jag är ingen vän av förseningar men idag blev det försening med rejäla steg för en hade försovit sig just idag då det är match, inte alls bra.
Alla trötta och frusna och tiden före en match är det inte bra att det blir förseningar kan jag ju säga er, spelarna är ivriga på att få värma upp och få komma igång med matchen. Jag avstod att vara nere i båset på matchen då ytterligare en bomb kommer att fällas efter bomben med snön...
Matchen spelades och jag tycker inte att den spelades så bra och här har vi delade åsikter. Kan inte begripa varför det ska vara så svårt att vinna en match trots att man tränat så många år. Det är ganska tragiskt det här, matcher spelas men knappt några som blir vunna på grund av lagets moral som finns och den kan man kanske säga är urdålig.
Målvakten har inte en chans att göra sitt arbete om det inte finns spelare som kan skydda och det som hände idag.
Alla ville vinna den här matchen och en som verkligen vinna den var min dotter som stod i mål och som har tagit kanske ett av sina svåraste beslut i sitt liv, ett beslut som kommer att avgöra mycket för henne och som skulle bli den andra bomben idag.
Efter matchen släpptes bomben och som en del hade förstått att den skulle komma, jag står bakom min dotter, meddelandet om att hon byter klubb från RIBK för att spela för VIB.
Ett beslut som hon helt och hållet tagit på egen hand av olika skäl men främst för att få komma vidare i sin egen utveckling som spelare i målet men även ute på planen.
Ett beslut som kanske kommer att förändra lagets framtid och för ledarna i laget då man kallt räknat med att man fått en målvakt som man faktiskt glömt bort många gånger, det som tjejen också förklarade.
Visst tycker jag det är tragiskt men dottern måste få sin utveckling som hon vill ha men samtidigt erbjöd vi att vi skulle hjälpa dem en vecka framåt, även att jag skulle kunna ställa upp och hjälpa dem på träningar. Vi bad dem att höra av sig om hur man ställer sig till detta men ingenting har vi hört då det här blir skrivet så vi tar för givet att man inte önskar hjälpen.
På måndag skriver vi på alla papper för att flytta över till VIB så beslutet är helt och hållet oundvikligt nu, alla barn spelar under samma klubb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar