Bara ge

Visst är det ganska märkligt med oss människor, en del av oss ska bara ge men vi ska inte få... vad är det som har gjort att det blivit så egentligen och varför finner vi oss i det.

Man säger att vi alla ska ha det lika bra men när hade dem tänkt sig att det ska bli så då? Inte tror jag på att alla kommer att få det lika bra för det finns inga resurser för att vi ska få det på det viset.

Nu är människan så funtad så att om man fått lite så vill man bara ha mera och därefter ytterligare mera, ingenting som man kommer undan kan jag ju säga. Visst finns det dem som jobbat för att få allt det där som man vill ha men så har vi dem som inte alla har jobbat för det och inte behöver göra så mycket för att få saker och ting, dem får det ju ändå så varför ska dem jobba för det?

Att bara ge är inte alls så roligt och det spelar heller ingen roll om du får betalt för det kan jag ju säga, det finns gränser för hur mycket man orkar ge men aldrig få någonting tillbaka. Det är det här vi kallar för att rusa som en gris in i väggen eller någonting liknande, en alltför vanlig händelse i Sveriges samhälle i dagens läge och ingenting man försöker ens att stoppa.

Man måste kunna få känna att man får någonting för det man ger men kanske är det en mening med det hela, vad vet jag?