Såja

Tummen ur röven fick jag eller ska man säga fick tid till att göra det utan att vara för trött. En längre tid har jag sagt att jag skall skruva isär en bänk i trä för att den inte används men som är helt funktionell, vill inte kasta den men bort måste den.

Nu så tröttnade jag på det hela och plockade isär bänken men vad i helvete, jag blir ju så trött fort av att bara skruva isär en grej.

Såja, man brukar säga på det viset, allting löser sig nog. Jag vet att allting löser sig men ibland kanske man vill att det ska lösa sig fort och just det som jag vill. Jag vet inte hur länge jag är i livet och det vet ingen annan heller som tur är, livet är bara ett spel om tid och inte ett skit annat har jag lärt mig. Det gäller bara att komma på vad man ska göra med livet.

Såja, då har grabben testat på att vara med och träna i fotboll och det gick ju bra. Jag måste erkänna att han var duktigare än vad jag trott i fotboll så kanske har han talang även för fotboll, hur ska man göra nu då, asch, bara betala och hoppas att han får ett bra mycket vettigare liv än vad jag har och haft för visst hade jag kunnat ha det bättre.

Såja, livet går vidare hur vi än gör, bara att acceptera att det är som det är med allting. Det är ju så mycket man är tvungen att svälja, kungahusets existens, varför regeringar vill veta exakt allt om sina medmänniskor, ja så att dem helst veta vad du har för färg på avföringen men kanske dem redan vet det, och svälja att man aldrig kan vinna dem där miljonerna. 

Man får vara nöjd... Med att man har ett liv kanske?