torsdag 28 december 2017

Även den här dagen

Jag hade inte alls räknat med att ta mig till Uppsala även den här dagen för att följa med i spelen där uppe, det var grabben som ville åka så som jag är ställer jag upp och åker med. Det kan vara kul att göra någonting tillsammans på min lediga tid men ibland undrar jag verkligen om det finns något intresse för det här.
Jag vet med mig att många gånger när vi åker iväg så är det inte för att se matcher utan för att träffa sina ”kompisar” och för att det ska kosta pengar.

Tidigare än igår åkte vi iväg till första matchen och vi kom strax efter att första perioden börjat, inte enkelt att få tag i en parkering på en cup och så ska det ju kosta. Fortfarande tycker jag att det ska finnas parkeringar som är gratis under cuper, det är reklam att det kommer så mycket folk ändå och staden tjänar på det hela.
Jag fick se en period av den första matchen men det var ingen bra match det här heller, jag håller inte på laget som spelade och vann tyvärr.

En match som jag skulle velat se missade vi då den korsades av den första men så får det vara, ta oss till nästa arena för att förbereda oss för att se nästa inprickade match i listan.
Den här gången har vi haft tur med placeringen av matcherna, flera matcher i rad har spelats på samma arena men olika hallar och det är skönt. En annan har varit van vid att åka fram och tillbaka till en rad olika arenor då vi varit med.

Laget som jag främst kom för åkte ut, som vanligt är det spelarna som inte klarar av att spela som ett lag som gör det här. Jag kommer som vanligt inte nämna några namn offentligt på vilka jag anser skapade dessa motgångar. Det var tråkigt att dem åkte ut så nära sitt mål men så går det om man inte kan samarbeta.

Ett av lagen som fanns på cupen önskade jag då inte att dem går upp till final om guldet, IBK Köping. Jag ander dem inte värdiga vinnare och det på grund av vad dem lyckades med för ett par år sedan med att lyssna på skitsnack.
Nu fick jag som jag ville, det blev en flopp deras sista match så som jag ser det. Deras bästa spelare hade man sparat till om man gick vidare men redan i första låg man under och satte in henne för att i sin tro kunna vinna.

Vi tar oss hemåt till slut, inte för tidigt men inte för sent heller. Att köra hem skulle bli skönt trodde jag men det blev som en mardröm i den dimma som rådde, sikt på tre till fyra meter framför bilen. Spänd och beredd på vad som helst var jag på vägen hemma, gick så långt till att min rygg gjorde ont.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar