Mycket märkligt med människan måste jag ju medge, man säger en sak och man får ett svar på att man har förstått vad man sagt.
Vad kommer bara kort senare? Då frågar man om samma sak och är skärrad att det inte stämmer på vissa saker, jag river mig lite förbryllat i skallen och undrar vad det är som gör att man inte lyssnar. Jag kliar så att jag håller på att tappa det lilla hår jag har kvar...
Hur ska man säga saker för att det ska fastna i den som man pratar med? Jag vet faktiskt inte och att skriva ned det spelar ingen roll för dessa eviga smålappar kommer bara bort.
Suckar lite gör jag men kan inte göra så mycket åt det problem som kommit, det är som det är och framtiden får visa hur det går, jag oroar mig i alla fall inte.
Jag är en övertydlig person som också upprepar saker en gång extra över hur jag har tänkt det för att det ska bli så bra som möjligt, att jag är övertydlig finns det folk som kan intyga men ändå så har man inte förstått det jag sagt.
Det finns människor som inte förstår, inte hör eller rent ut sagt skiter i att ta emot informationen då man delar ut den.
Nu är vi snart där och man har till och med suttit med då det pratats om det tydligt men ändå så vet man inte vad man varit med och bestämt om, det är inte så mycket mera som jag kan göra åt saken utan nu är det som det är så som jag ser det.
Jag går in i det med ett lugn för att jag tänker inte bränna mera kraft på att säga samma sak en gång till, jag har redan ordnat upp det för att det ska ordna sig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar