Det har sitt pris och det är ingenting nytt, den kan tära sönder mycket så att kanske dags att vi går till oss själva och undrar om det är värt det.
Jag ska inte säga att jag inte själv gör det för det gör jag och det för ofta för att det ska vara bra, oftast är det då jag får påtryckningar utifrån som jag upplever det här och kanske är det den som är den farligaste av dem alla.
Det finns två sorter av den här och den ena är bra medan den andra är dålig, den dåliga är den som härskar över oss människor och som gör att det blir så fel många gånger.
Jag finns där som jag är på grund av den här dåliga stressen och jag förbannar mig för att jag låtit yttre faktorer driva mig till att känna den här stressen. Det var någon som sade att dem som har stora krav på sig själv är den som drabbas hårdast och kanske är det så...
Bara idag fick jag en påminnelse om vad yttre stress påverkat min vardag, kostar en hel del att fixa till det felet och det blir ett stressmoment att åtgärda det hela för att komma tillbaka dit man är. Det är jag som ska fixa till det hela för att komma tillbaka dit vi var ett tag innan bara för att en annan individ inte förstår då man säger till den att inte blåsa upp saker till en stress som drabbar andra.
Många gånger har jag sagt ifrån, talat om att jag tycker att det är konstigt att man måste stressa bara för att det är någonting som man själv tycker att det är viktigt, åt andra hållet så är man bara stressig och då masar man sig.
Den här sjuka stressen som vi människor har sitt pris på ett eller annat sätt, kanske dags att stanna upp och fundera på om det är värt det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar