Man är svag om man erkänner det, man säger så i alla fall men jag vet inte vad jag ska säga längre om det. Jag kan tycka att man är förbannat stark om man vågar säga som det är, jag orkar inte mera. Det har varit mycket nu och då menar jag alldeles för mycket, känner att min energi rinner ur kroppen bara snabbare och snabbare för att fråga mig själv om hur länge till jag orkar med det här.
Snyggt låter det då andra säger att man kan förändra allting men det där köper jag inte för det är inte allt som går att ordna upp kan jag ju säga.
Att andra förtalar en är svårt att stoppa då det är som en regel för dem att göra det, man har rätten på sin sida att förtala men att förtalas har man ingen skyldighet i att bli. Ingen ska försöka ens att tala om sanningen för vissa för det kan ingen göra utan att det blir negativ kritik.
Jag orkar inte med mycket mera och det märks, jag märker det verkligen för mitt humör svänger kraftigt kan jag ju erkänna. Jag blir bara mer och mer irriterad och jag vet att den där väggen snart sitter i ansiktet på mig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar